Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Goda kunskaper i engelska blir viktigare inom näringslivet. I allt fler branscher och arbetsfunktioner är det ett krav att behärska affärsengelska. Tidigare har goda engelskkunskaper varit ett krav på seniora medarbetare, men numera efterfrågas det även för i stort sett alla positioner på arbetsmarknaden.
Bäst i världen på engelska som andra språk är här i Sverige, enligt utbildningsföretaget EF:s årliga rapport. Efter två års frånvaro har Sverige åter förstaplatsen på listan genom att gå om Nederländerna. Däremot ligger Amsterdam fortfarande steget före Stockholm på listan bland världens städer. Medarbetarnas kunskaper i engelska är en faktor som bidrar till ett företags internationella konkurrenskraft, enligt undersökningen.
– I Sverige är det allt fler företag som antar engelska som koncernspråk. Engelska öppnar upp världen genom att göra nya marknader tillgängliga och attraherar internationella och kompetenta medarbetare. Det är anmärkningsvärt att vi i Europa mäter en bättre nivå bland anställda än bland cheferna, säger Erik Lindberg, Sverigechef för EF Corporate Solutions i ett pressmeddelande.
Mediabranschen är den sektor som har högst genomsnittlig engelsknivå, personer inom bank och finans kommer på andraplats och jordbrukssektorn på tredje, tätt följt av IT- och läkemedelsbranschen.
1. Sverige
2. Nederländerna
3. Singapore
4. Norge
5. Danmark
1. Amsterdam
2. Stockholm
3. New Delhi
4. Johannesburg
5. Oslo
6. Helsingfors
7. Mumbai
8. Manilla
9. Wien
10. Prag
1. Media
2. Bank och finans
3. Jordbruk
4. IT
5. Läkemedel
6. Konsult
7. Besöksnäringen
8. Sjukvård
9. Ingenjörsteknik
10. Gruv och energi
Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt.
Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka.
De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen.
Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning.
Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt.
– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.