Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Det här gäller på jobbet – om det blir krig

Vid krig eller i krigsfara gäller särskilda regler på arbetsmarknaden. Får du jobba, vara ledig eller strejka? Vi reder ut vad som gäller.
Ola Rennstam Publicerad
Förädraledig gungar sitt barn. Soldater blickar ut över ett hav och ett militärt fartyg.
Har man rätt att vara föräldraledig eller ha semester om det blir fara för krig i Sverige? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT-Izabelle Nordfjell/TT

UPPDATERAD 4 mars 2025.
Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Sveriges närområde. Och vi har tvingats inse att krig kan ske i Europa – och kanske även hos oss.

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Det innebär bland annat att en särskild lagstiftning för arbetsmarknaden aktiveras. Den så kallade Arbetsrättsliga beredskapslagen gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser som rör exempelvis arbetstid, semester och medbestämmande.

Beredskapslagen ger arbetsgivare ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Det vill säga bestämma hur arbetet ska utföras och av vem. Vissa lagar, som till exempel den som ger rätt till ledighet för utbildning, slutar helt att gälla. I andra fall handlar det mer om att lagstiftningen öppnar för möjlighet till förändringar av andra arbetsrättsliga lagar.
Unionens förbundsjurist Elin Lemel reder ut de största skillnaderna när det råder höjd beredskap:

Får man arbeta hur mycket som helst om det råder krig eller krigsfara?

Elin Lemel

– Nej. Men arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre. Den ordinarie veckoarbetstiden får lov att vara högst 60 timmar mot högst 40 timmar i lagstiftningen som gäller i fredstid. De särskilda begränsningarna för hur mycket deltidsanställda får jobba utöver sitt vanliga arbetstidsmått* tas bort och veckovilan får kortas till 24 timmar mot dagens 36 timmar.

Kan man vara föräldraledig vid höjd beredskap?

– Ja. Men enligt beredskapslagen har regeringen rätt att besluta om begränsningar i rätten till föräldraledighet, riksdagen behöver alltså inte lagstifta om det.

Vad gäller för semester?

– Lagen säger att om det behövs för att ”tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft” får arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas semesteruttag till som lägst tio dagar. Den period av sammanhängande semester som arbetstagarna har rätt till kortas till två veckor och behöver inte längre läggas ut under sommarmånaderna.

Hur är det med anställningstryggheten – är det lättare för arbetsgivare att göra sig av med folk?

– Det grundläggande anställningsskyddet gäller men det finns vissa begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare innan den sägs upp. Det finns dessutom ett särskilt anställningsskydd som innebär att ingen får sägas upp eller avskedas på grund av att den fullgör sin totalförsvarsplikt (se faktaruta).

Är det tillåtet att strejka?

– Som utgångspunkt – ja. Men regeringen kan införa förbud mot fackliga stridsåtgärder. Beredskapslagen gör det också möjligt att begränsa strejkrätten genom kollektivavtal.

I fredstid har facket inflytande och insyn på arbetsplatserna genom mbl, medbestämmandelagen, och förtroendemannalagen. Hur påverkas det fackliga arbetet?


– Det ges möjlighet att tumma på arbetsgivarens förhandlingsskyldighet om det skulle störa produktionen och vara till skada för totalförsvaret. Arbetsgivaren ges också en utökad möjlighet att neka tid till fackliga uppdrag. Enligt en särskild lag om totalförsvarsplanering är parterna skyldiga att överlägga om kollektivavtal. På samma sätt som när parterna tecknade korttidsavtal under pandemin kan det bli fråga om att snabbt teckna kollektivavtal vid en krissituation. Ramarna är redan satta i särskilda beredskapsavtal parterna emellan.
*Arbetstidsmått = den normala arbetstiden per vecka.

Beredskapslagen ska moderniseras

Den Arbetsrättsliga beredskapslagen kom till 1987 och kan aktiveras av regeringen när det råder höjd beredskap. Sedan lagen infördes har Sverige gått med i EU och Lagen om anställningsskydd har gjorts om. Vissa lagar, som till exempel den om utstationering och uthyrning har tillkommit. 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka delar av beredskapslagstiftningen som behöver moderniseras. 

Unionen har, som en del av TCO, lämnat synpunkter på utredningen.
Förbundets huvudsakliga inställning är att skillnaderna mot vad som gäller i fredstid bör vara så små som möjligt och att den nya lagstiftningen bör bibehålla utrymmet för fack och arbetsgivare att förhandla fram kollektivavtal.

Förutom beredskapslagen finns också kollektivavtal, så kallade beredskapsavtal, på alla sektorer på arbetsmarknaden som kompletterar lagen.
Källa: Riksdagen, Unionen

 

Totalförsvarsplikt

Alla medborgare och bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det innebär att man kan bli inkallad för tjänstgöring av olika slag. Totalförsvarsplikten delas in i tre olika kategorier, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Både civilplikten och den allmänna tjänsteplikten syftar till att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar som till exempel el- och vattenförsörjning och barnomsorg.
Källa: MSB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.