Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Det här gäller på jobbet – om det blir krig

Vid krig eller i krigsfara gäller särskilda regler på arbetsmarknaden. Får du jobba, vara ledig eller strejka? Vi reder ut vad som gäller.
Ola Rennstam Publicerad
Förädraledig gungar sitt barn. Soldater blickar ut över ett hav och ett militärt fartyg.
Har man rätt att vara föräldraledig eller ha semester om det blir fara för krig i Sverige? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT-Izabelle Nordfjell/TT

UPPDATERAD 4 mars 2025.
Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Sveriges närområde. Och vi har tvingats inse att krig kan ske i Europa – och kanske även hos oss.

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Det innebär bland annat att en särskild lagstiftning för arbetsmarknaden aktiveras. Den så kallade Arbetsrättsliga beredskapslagen gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser som rör exempelvis arbetstid, semester och medbestämmande.

Beredskapslagen ger arbetsgivare ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Det vill säga bestämma hur arbetet ska utföras och av vem. Vissa lagar, som till exempel den som ger rätt till ledighet för utbildning, slutar helt att gälla. I andra fall handlar det mer om att lagstiftningen öppnar för möjlighet till förändringar av andra arbetsrättsliga lagar.
Unionens förbundsjurist Elin Lemel reder ut de största skillnaderna när det råder höjd beredskap:

Får man arbeta hur mycket som helst om det råder krig eller krigsfara?

Elin Lemel

– Nej. Men arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre. Den ordinarie veckoarbetstiden får lov att vara högst 60 timmar mot högst 40 timmar i lagstiftningen som gäller i fredstid. De särskilda begränsningarna för hur mycket deltidsanställda får jobba utöver sitt vanliga arbetstidsmått* tas bort och veckovilan får kortas till 24 timmar mot dagens 36 timmar.

Kan man vara föräldraledig vid höjd beredskap?

– Ja. Men enligt beredskapslagen har regeringen rätt att besluta om begränsningar i rätten till föräldraledighet, riksdagen behöver alltså inte lagstifta om det.

Vad gäller för semester?

– Lagen säger att om det behövs för att ”tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft” får arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas semesteruttag till som lägst tio dagar. Den period av sammanhängande semester som arbetstagarna har rätt till kortas till två veckor och behöver inte längre läggas ut under sommarmånaderna.

Hur är det med anställningstryggheten – är det lättare för arbetsgivare att göra sig av med folk?

– Det grundläggande anställningsskyddet gäller men det finns vissa begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare innan den sägs upp. Det finns dessutom ett särskilt anställningsskydd som innebär att ingen får sägas upp eller avskedas på grund av att den fullgör sin totalförsvarsplikt (se faktaruta).

Är det tillåtet att strejka?

– Som utgångspunkt – ja. Men regeringen kan införa förbud mot fackliga stridsåtgärder. Beredskapslagen gör det också möjligt att begränsa strejkrätten genom kollektivavtal.

I fredstid har facket inflytande och insyn på arbetsplatserna genom mbl, medbestämmandelagen, och förtroendemannalagen. Hur påverkas det fackliga arbetet?


– Det ges möjlighet att tumma på arbetsgivarens förhandlingsskyldighet om det skulle störa produktionen och vara till skada för totalförsvaret. Arbetsgivaren ges också en utökad möjlighet att neka tid till fackliga uppdrag. Enligt en särskild lag om totalförsvarsplanering är parterna skyldiga att överlägga om kollektivavtal. På samma sätt som när parterna tecknade korttidsavtal under pandemin kan det bli fråga om att snabbt teckna kollektivavtal vid en krissituation. Ramarna är redan satta i särskilda beredskapsavtal parterna emellan.
*Arbetstidsmått = den normala arbetstiden per vecka.

Beredskapslagen ska moderniseras

Den Arbetsrättsliga beredskapslagen kom till 1987 och kan aktiveras av regeringen när det råder höjd beredskap. Sedan lagen infördes har Sverige gått med i EU och Lagen om anställningsskydd har gjorts om. Vissa lagar, som till exempel den om utstationering och uthyrning har tillkommit. 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka delar av beredskapslagstiftningen som behöver moderniseras. 

Unionen har, som en del av TCO, lämnat synpunkter på utredningen.
Förbundets huvudsakliga inställning är att skillnaderna mot vad som gäller i fredstid bör vara så små som möjligt och att den nya lagstiftningen bör bibehålla utrymmet för fack och arbetsgivare att förhandla fram kollektivavtal.

Förutom beredskapslagen finns också kollektivavtal, så kallade beredskapsavtal, på alla sektorer på arbetsmarknaden som kompletterar lagen.
Källa: Riksdagen, Unionen

 

Totalförsvarsplikt

Alla medborgare och bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det innebär att man kan bli inkallad för tjänstgöring av olika slag. Totalförsvarsplikten delas in i tre olika kategorier, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Både civilplikten och den allmänna tjänsteplikten syftar till att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar som till exempel el- och vattenförsörjning och barnomsorg.
Källa: MSB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision