Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Det här gäller på jobbet - om det blir krig

Vid krig eller i krigsfara gäller särskilda regler på arbetsmarknaden. Får du jobba, vara ledig eller strejka? Vi reder ut vad som gäller.
Ola Rennstam Publicerad 6 mars 2023, kl 06:00
Förädraledig gungar sitt barn. Soldater blickar ut över ett hav och ett militärt fartyg.
Har man rätt att vara föräldraledig eller ha semester om det blir fara för krig i Sverige? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT-Izabelle Nordfjell/TT

Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Sveriges närområde. Och vi har tvingats inse att krig kan ske i Europa – och kanske även hos oss.

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Det innebär bland annat att en särskild lagstiftning för arbetsmarknaden aktiveras. Den så kallade Arbetsrättsliga beredskapslagen gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser som rör exempelvis arbetstid, semester och medbestämmande.

Beredskapslagen ger arbetsgivare ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Det vill säga bestämma hur arbetet ska utföras och av vem. Vissa lagar, som till exempel den som ger rätt till ledighet för utbildning, slutar helt att gälla. I andra fall handlar det mer om att lagstiftningen öppnar för möjlighet till förändringar av andra arbetsrättsliga lagar.
Unionens förbundsjurist Elin Lemel reder ut de största skillnaderna när det råder höjd beredskap:

Får man arbeta hur mycket som helst om det råder krig eller krigsfara?

Elin Lemel

– Nej. Men arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre. Den ordinarie veckoarbetstiden får lov att vara högst 60 timmar mot högst 40 timmar i lagstiftningen som gäller i fredstid. De särskilda begränsningarna för hur mycket deltidsanställda får jobba utöver sitt vanliga arbetstidsmått* tas bort och veckovilan får kortas till 24 timmar mot dagens 36 timmar.

Kan man vara föräldraledig vid höjd beredskap?

– Ja. Men enligt beredskapslagen har regeringen rätt att besluta om begränsningar i rätten till föräldraledighet, riksdagen behöver alltså inte lagstifta om det.

Vad gäller för semester?

– Lagen säger att om det behövs för att ”tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft” får arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas semesteruttag till som lägst tio dagar. Den period av sammanhängande semester som arbetstagarna har rätt till kortas till två veckor och behöver inte längre läggas ut under sommarmånaderna.

Hur är det med anställningstryggheten – är det lättare för arbetsgivare att göra sig av med folk?

– Det grundläggande anställningsskyddet gäller men det finns vissa begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare innan den sägs upp. Det finns dessutom ett särskilt anställningsskydd som innebär att ingen får sägas upp eller avskedas på grund av att den fullgör sin totalförsvarsplikt (se faktaruta).

Är det tillåtet att strejka?

– Som utgångspunkt – ja. Men regeringen kan införa förbud mot fackliga stridsåtgärder. Beredskapslagen gör det också möjligt att begränsa strejkrätten genom kollektivavtal.

I fredstid har facket inflytande och insyn på arbetsplatserna genom mbl, medbestämmandelagen, och förtroendemannalagen. Hur påverkas det fackliga arbetet?


– Det ges möjlighet att tumma på arbetsgivarens förhandlingsskyldighet om det skulle störa produktionen och vara till skada för totalförsvaret. Arbetsgivaren ges också en utökad möjlighet att neka tid till fackliga uppdrag. Enligt en särskild lag om totalförsvarsplanering är parterna skyldiga att överlägga om kollektivavtal. På samma sätt som när parterna tecknade korttidsavtal under pandemin kan det bli fråga om att snabbt teckna kollektivavtal vid en krissituation. Ramarna är redan satta i särskilda beredskapsavtal parterna emellan.
*Arbetstidsmått = den normala arbetstiden per vecka.

Beredskapslagen ska moderniseras

Den Arbetsrättsliga beredskapslagen kom till 1987 och kan aktiveras av regeringen när det råder höjd beredskap. Sedan lagen infördes har Sverige gått med i EU och Lagen om anställningsskydd har gjorts om. Vissa lagar, som till exempel den om utstationering och uthyrning har tillkommit. Därför har regeringen nu tillsatt en utredning för att se över vilka delar av beredskapslagstiftningen som behöver moderniseras.
Utredningen görs av, Lars Dirke, ordförande i Arbetsdomstolen. Unionen kommer, som en del av TCO, att lämna synpunkter på utredarens förslag som ska vara klart i november.

Unionens huvudsakliga inställning är att skillnaderna mot vad som gäller i fredstid bör vara så små som möjligt och att den nya lagstiftningen bör bibehålla utrymmet för fack och arbetsgivare att förhandla fram kollektivavtal.

Förutom beredskapslagen finns också kollektivavtal, så kallade beredskapsavtal, på alla sektorer på arbetsmarknaden som kompletterar lagen.
Källa: Riksdagen, Unionen

 

Totalförsvarsplikt

Alla medborgare och bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det innebär att man kan bli inkallad för tjänstgöring av olika slag. Totalförsvarsplikten delas in i tre olika kategorier, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Både civilplikten och den allmänna tjänsteplikten syftar till att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar som till exempel el- och vattenförsörjning och barnomsorg.
Källa: MSB

Arbetsrätt

Svårare behålla jobbet efter brott på fritiden

Nya LAS kan göra det lättare att avskeda anställda som begått brott på sin fritid, enligt juridikforskare.
Lina Friberg Publicerad 8 juni 2023, kl 06:00
Fängelsestängel med taggtråd mot grå himmel.
Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har ökat i och med de nya LAS-reglerna som började gälla i oktober 2022. Foto: Colourbox.

Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet

Livssituation vägs inte längre in

 Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.

Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?

  Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.

Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.

Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.

Vissa yrkesgrupper bedöms hårdare

Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.

  Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.

Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.

Bedömningar av fritidsrelaterad brottslighet:

En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.

En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.

 En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord.  Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.

En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.

En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.

En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.