UPPDATERAD 4 mars 2025.
Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Sveriges närområde. Och vi har tvingats inse att krig kan ske i Europa – och kanske även hos oss.
Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Det innebär bland annat att en särskild lagstiftning för arbetsmarknaden aktiveras. Den så kallade Arbetsrättsliga beredskapslagen gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser som rör exempelvis arbetstid, semester och medbestämmande.
Beredskapslagen ger arbetsgivare ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Det vill säga bestämma hur arbetet ska utföras och av vem. Vissa lagar, som till exempel den som ger rätt till ledighet för utbildning, slutar helt att gälla. I andra fall handlar det mer om att lagstiftningen öppnar för möjlighet till förändringar av andra arbetsrättsliga lagar.
Unionens förbundsjurist Elin Lemel reder ut de största skillnaderna när det råder höjd beredskap:
Får man arbeta hur mycket som helst om det råder krig eller krigsfara?
– Nej. Men arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre. Den ordinarie veckoarbetstiden får lov att vara högst 60 timmar mot högst 40 timmar i lagstiftningen som gäller i fredstid. De särskilda begränsningarna för hur mycket deltidsanställda får jobba utöver sitt vanliga arbetstidsmått* tas bort och veckovilan får kortas till 24 timmar mot dagens 36 timmar.
Kan man vara föräldraledig vid höjd beredskap?
– Ja. Men enligt beredskapslagen har regeringen rätt att besluta om begränsningar i rätten till föräldraledighet, riksdagen behöver alltså inte lagstifta om det.
Vad gäller för semester?
– Lagen säger att om det behövs för att ”tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft” får arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas semesteruttag till som lägst tio dagar. Den period av sammanhängande semester som arbetstagarna har rätt till kortas till två veckor och behöver inte längre läggas ut under sommarmånaderna.
Hur är det med anställningstryggheten – är det lättare för arbetsgivare att göra sig av med folk?
– Det grundläggande anställningsskyddet gäller men det finns vissa begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare innan den sägs upp. Det finns dessutom ett särskilt anställningsskydd som innebär att ingen får sägas upp eller avskedas på grund av att den fullgör sin totalförsvarsplikt (se faktaruta).
Är det tillåtet att strejka?
– Som utgångspunkt – ja. Men regeringen kan införa förbud mot fackliga stridsåtgärder. Beredskapslagen gör det också möjligt att begränsa strejkrätten genom kollektivavtal.
I fredstid har facket inflytande och insyn på arbetsplatserna genom mbl, medbestämmandelagen, och förtroendemannalagen. Hur påverkas det fackliga arbetet?
– Det ges möjlighet att tumma på arbetsgivarens förhandlingsskyldighet om det skulle störa produktionen och vara till skada för totalförsvaret. Arbetsgivaren ges också en utökad möjlighet att neka tid till fackliga uppdrag. Enligt en särskild lag om totalförsvarsplanering är parterna skyldiga att överlägga om kollektivavtal. På samma sätt som när parterna tecknade korttidsavtal under pandemin kan det bli fråga om att snabbt teckna kollektivavtal vid en krissituation. Ramarna är redan satta i särskilda beredskapsavtal parterna emellan.
*Arbetstidsmått = den normala arbetstiden per vecka.
Beredskapslagen ska moderniseras
Den Arbetsrättsliga beredskapslagen kom till 1987 och kan aktiveras av regeringen när det råder höjd beredskap. Sedan lagen infördes har Sverige gått med i EU och Lagen om anställningsskydd har gjorts om. Vissa lagar, som till exempel den om utstationering och uthyrning har tillkommit. 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka delar av beredskapslagstiftningen som behöver moderniseras.
Unionen har, som en del av TCO, lämnat synpunkter på utredningen.
Förbundets huvudsakliga inställning är att skillnaderna mot vad som gäller i fredstid bör vara så små som möjligt och att den nya lagstiftningen bör bibehålla utrymmet för fack och arbetsgivare att förhandla fram kollektivavtal.
Förutom beredskapslagen finns också kollektivavtal, så kallade beredskapsavtal, på alla sektorer på arbetsmarknaden som kompletterar lagen.
Källa: Riksdagen, Unionen
Totalförsvarsplikt
Alla medborgare och bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det innebär att man kan bli inkallad för tjänstgöring av olika slag. Totalförsvarsplikten delas in i tre olika kategorier, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Både civilplikten och den allmänna tjänsteplikten syftar till att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar som till exempel el- och vattenförsörjning och barnomsorg.
Källa: MSB
