Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Det här gäller på jobbet – om det blir krig

Vid krig eller i krigsfara gäller särskilda regler på arbetsmarknaden. Får du jobba, vara ledig eller strejka? Vi reder ut vad som gäller.
Ola Rennstam Publicerad
Förädraledig gungar sitt barn. Soldater blickar ut över ett hav och ett militärt fartyg.
Har man rätt att vara föräldraledig eller ha semester om det blir fara för krig i Sverige? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT-Izabelle Nordfjell/TT

UPPDATERAD 4 mars 2025.
Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Sveriges närområde. Och vi har tvingats inse att krig kan ske i Europa – och kanske även hos oss.

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Det innebär bland annat att en särskild lagstiftning för arbetsmarknaden aktiveras. Den så kallade Arbetsrättsliga beredskapslagen gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser som rör exempelvis arbetstid, semester och medbestämmande.

Beredskapslagen ger arbetsgivare ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Det vill säga bestämma hur arbetet ska utföras och av vem. Vissa lagar, som till exempel den som ger rätt till ledighet för utbildning, slutar helt att gälla. I andra fall handlar det mer om att lagstiftningen öppnar för möjlighet till förändringar av andra arbetsrättsliga lagar.
Unionens förbundsjurist Elin Lemel reder ut de största skillnaderna när det råder höjd beredskap:

Får man arbeta hur mycket som helst om det råder krig eller krigsfara?

Elin Lemel

– Nej. Men arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre. Den ordinarie veckoarbetstiden får lov att vara högst 60 timmar mot högst 40 timmar i lagstiftningen som gäller i fredstid. De särskilda begränsningarna för hur mycket deltidsanställda får jobba utöver sitt vanliga arbetstidsmått* tas bort och veckovilan får kortas till 24 timmar mot dagens 36 timmar.

Kan man vara föräldraledig vid höjd beredskap?

– Ja. Men enligt beredskapslagen har regeringen rätt att besluta om begränsningar i rätten till föräldraledighet, riksdagen behöver alltså inte lagstifta om det.

Vad gäller för semester?

– Lagen säger att om det behövs för att ”tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft” får arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas semesteruttag till som lägst tio dagar. Den period av sammanhängande semester som arbetstagarna har rätt till kortas till två veckor och behöver inte längre läggas ut under sommarmånaderna.

Hur är det med anställningstryggheten – är det lättare för arbetsgivare att göra sig av med folk?

– Det grundläggande anställningsskyddet gäller men det finns vissa begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare innan den sägs upp. Det finns dessutom ett särskilt anställningsskydd som innebär att ingen får sägas upp eller avskedas på grund av att den fullgör sin totalförsvarsplikt (se faktaruta).

Är det tillåtet att strejka?

– Som utgångspunkt – ja. Men regeringen kan införa förbud mot fackliga stridsåtgärder. Beredskapslagen gör det också möjligt att begränsa strejkrätten genom kollektivavtal.

I fredstid har facket inflytande och insyn på arbetsplatserna genom mbl, medbestämmandelagen, och förtroendemannalagen. Hur påverkas det fackliga arbetet?


– Det ges möjlighet att tumma på arbetsgivarens förhandlingsskyldighet om det skulle störa produktionen och vara till skada för totalförsvaret. Arbetsgivaren ges också en utökad möjlighet att neka tid till fackliga uppdrag. Enligt en särskild lag om totalförsvarsplanering är parterna skyldiga att överlägga om kollektivavtal. På samma sätt som när parterna tecknade korttidsavtal under pandemin kan det bli fråga om att snabbt teckna kollektivavtal vid en krissituation. Ramarna är redan satta i särskilda beredskapsavtal parterna emellan.
*Arbetstidsmått = den normala arbetstiden per vecka.

Beredskapslagen ska moderniseras

Den Arbetsrättsliga beredskapslagen kom till 1987 och kan aktiveras av regeringen när det råder höjd beredskap. Sedan lagen infördes har Sverige gått med i EU och Lagen om anställningsskydd har gjorts om. Vissa lagar, som till exempel den om utstationering och uthyrning har tillkommit. 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka delar av beredskapslagstiftningen som behöver moderniseras. 

Unionen har, som en del av TCO, lämnat synpunkter på utredningen.
Förbundets huvudsakliga inställning är att skillnaderna mot vad som gäller i fredstid bör vara så små som möjligt och att den nya lagstiftningen bör bibehålla utrymmet för fack och arbetsgivare att förhandla fram kollektivavtal.

Förutom beredskapslagen finns också kollektivavtal, så kallade beredskapsavtal, på alla sektorer på arbetsmarknaden som kompletterar lagen.
Källa: Riksdagen, Unionen

 

Totalförsvarsplikt

Alla medborgare och bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det innebär att man kan bli inkallad för tjänstgöring av olika slag. Totalförsvarsplikten delas in i tre olika kategorier, värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Både civilplikten och den allmänna tjänsteplikten syftar till att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar som till exempel el- och vattenförsörjning och barnomsorg.
Källa: MSB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.