Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ordlista för mingel med IT-folket
Vill du göra karriär inom IT och webb? Har du ett mingel med företrädare för branschen i kalendern? Då måste du ha koll på den senaste hajpen och kunna slänga dig med rätt begrepp. Kollega har sammanställt en praktisk ordlista för dig som vill mingla framgångsrikt med IT-branschen våren 2014.
På nybörjarnivån går vi igenom några av de begrepp som används i stor utsträckning i dag och som man bör ha koll på om man alls ska ge sig ut och mingla med IT-folket.
På medelnivån finns begrepp som rör det många jobbar konkret med, om inte i dag så åtminstone i morgon. Här finns några heta affärsområden.
Och på den avancerade nivån siktar vi in oss på det för närvarande allra hetaste framtidsområdet – gränssnitten mellan människa och maskin. Här handlar det inte längre om några robotar som ska ta över uppgifter från människan, men att datorerna blir en del av oss, av allt.
NYBÖRJARNIVÅ:
1. Molnet, Cloud computing
En teknik som gör att olika IT-resurser kan erbjudas via Internet när, var och från vilken plattform som helst. IT-resurserna kan vara applikationer (t.ex. e-post), processorkraft eller lagringsutrymme, och molnet låter användarna använda resurserna utan att själva hantera infrastrukturen.
Vad ska jag säga? Inget att prata om egentligen, försåvitt det inte handlar om integritet och dataskydd post-Snowden.
2. UX – User Experience
Inget nytt i sig, men ett område som får allt större vikt vid inköp, utveckling och implementering av IT-system. En UX-designer är alltså hetare än själva begreppet.
Vad ska jag säga? Inget. Bli en, anlita en eller håll tyst.
3. Unified communication - integrerad kommunikation
Beskriver en samlad hantering av elektroniska meddelanden som e-post, sms och röstmeddelanden. Med Unified communications-verktyg samordnas all kommunikation i ett användarvänligt gränssnitt som gör det lättare att kommunicera i flera kanaler.
Vad ska jag säga? Fråga efter omdömen.
4. BYOD - Bring Your Own Device
…står för trenden att anställda och konsulter tar med privat hårdvara till jobbet; den egna laptopen, plattan och mobilen. Trenden har delvis drivits av att konsumenter ofta har mer avancerad utrustning än företag.
Vad ska jag säga? Det senare kan man ju ironisera över. Hur kommer det sig att så många IT-inköpare har så dålig koll?
5. BYOB - Bring Your Own Behaviour
…är en utvidgning av begreppet BYOD, som mer syftar på hårdvaran. BYOB är inte helt etablerat på bred front än (till skillnad från homonymen Bring Your Own Bottle) men är en klar bubblare. Våra digitala verktyg, gränssnitt och olika webbtjänster påverkar hur vi jobbar och kommunicerar, och med BYOB tar man med sig sina individuella favoritverktyg. Till exempel olika mötes- och projekthanteringssystem, fildelningstjänster och RSS-flödesverktyg. Inte helt säkert att säkerhetsansvariga på IT uppskattar. Men lämpar sig utmärkt för en rörlig arbetsmarknad med flexibla anställningsförhållanden.
Vad ska jag säga? Tala om respekten för dina kompetenta medarbetare som ju ändå förväntas ta med sig jobbet hem. Varför inte låta dem välja verktyg själva?
6. Big data
Redan en klassiker, men som envist håller sig kvar i hetluften, eftersom så få lyckats få grepp om hur man ska processa den stora datan på ett effektivt sätt. Genom digitaliseringen av våra yrkesliv och privatliv registreras enorma mängder data, som kan analyseras och bearbetas för att ge insikter om oss användare och våra beteenden. Begreppet i sig imponerar inte längre.
Vad ska jag säga? Fråga efter de smartaste personaliseringsapplikationerna.
EXTRA: Google och Facebook är två av få företag som redan från start förmått ta den stora mängden data i bruk. (Själva affärsidén ju.) Ofta vet sökmotorn vad du söker efter redan innan du skrivit klart orden i sökfältet. Snart innan du hunnit tänka tanken. En rolig big-data-lek är att gissa vilka annonser Google Facebook kommer att visa i ditt flöde när du använder olika begrepp i chatten med kollegan. Testa!
1. M2M - maskin mot maskin
Kommunikation mellan maskiner, apparater och datorer via internet eller andra datanät. Vanligtvis är syftet att styra och övervaka processer per automatik eller på distans. Exempel: GPS-system som anpassar sig till förändrade trafikförhållanden och föreslår alternativa färdvägar, elprisavläsare som drar igång tvättmaskinen när elpriset är som lägst, eller kommunikation mellan olika maskiner i en högteknologisk industri.
Vad ska jag säga? Spåna på vilka MTM-nätverk du skulle vilja hacka!
2. Internet of Things
Sakernas internet kallas utvecklingen med föremål som är uppkopplade och kommunicerar mot webben, som elmätare, arbetsverktyg och köksmaskiner man kan styra på distans. Här ingår även ”wearables”, se mer nedan. Jättehett i konsumentled.
Vad ska jag säga? Rufsa till håret, gnugga ögonen och säg att du funderar på att koppla upp din bebis till ditt smarta kök och din smarta blöjbytare. (Jo, det är nästan möjligt, till exempel med en Mimo Baby Monitor, en bomullsbody för bebisar med tvättsäkra sensorer, utvecklad på MIT.)
EXTRA: M2M och Internet of Things öppnar en ny marknad för hackare: att hacka sig in i kommunikationsnätverk mellan maskiner ger helt nya ingångar i företags verksamheter. En av världens mest kända datormaskar, Stuxnet, var kodad för att attackera programvaran Siemens Step7 för Windows, men drabbade nästan enbart användare i Iran och lyckades även ta sig in och förstöra en femtedel av Irans urananriknings-anläggningar genom att få centrifugerna att snurra okontrollerat fast de på mätstationerna såg ut att fungera normalt. Stuxnet använde kommunikationen mellan olika maskiner (M2M). Det spekuleras i att USA och Israel låg bakom attacken. Stuxnet upptäcktes 2010.
3. Wearables , Wearable User Interfaces
Den lilla datorn du har på armen när du joggar mäter dina steg, din puls, visar dig hur långt du sprungit och ritar in ditt löpspår som krumelurer på din digitala karta. Det är vanligt. Men ”wearables” är ett område som utvecklas fort. Även för arbetslivet. Förespråkarna menar att de uppkopplade, bärbara manickerna som snart mäter allt från blodtryck till psykisk prestationsförmåga kommer att både förlänga och förgylla våra liv. Men det beror nog på vem som blir herre över datan.
Vad ska jag säga? Skrocka lite över jänkarnas sjukförsäkringssystem och hur arbetsgivare använder wearables för att optimera kostnadseffektiva försäkringslösningar för de anställda.
4. Gamification – spelifiering
Att använda spelutveckling, speltänk och –teknik prövas för närvarande på många områden. Bland annat för att förbättra datakvalitet, öka IT-användarnas engagemang och underlätta lärande genom att utnyttja människors lust att tävla, prestera, leka och nå tydliga avslut.
Vad ska jag säga? Prata om det svenska spelundret. Eller varför inte spåna lite kring streamingtjänsten Twitch (som möjliggör för andra att titta på när du spelar datorspel) och hur det kunde användas vid implementeringen av ert nya processhanteringssystem?
EXTRA: Svenska PewDiePie, 26-åriga Felix Kjellberg från Göteborg, är en av de mest kända spel-streamarna i världen. Han startade sin Twitch-kanal på Youtube 2009 och hade i april 2014 över 26 miljoner följare - som tittar och lyssnar på när han spelar olika krigs- och skräckspel. Många av klippen är montage där händelser i spelandet överdrivs med hjälp av olika bildeffekter, i andra klipp är det Felix kommentarer och plötsliga utrop som ger extra dramatik. PewDiePies kanal är Youtubes enskilt största, och det är skräckspelen som är populärast.
AVANCERAD NIVÅ
1. Holografisk display
En skiktad bildskärm som visar rörliga bilder i 3D. Två eller fler filmer projiceras på de olika skikten i glaset, som fångar upp och reflekterar ljuset med hjälp av mikrolinser, vilket gör att bilderna synes flyta i en tredimensionell rymd.
Vad ska jag säga? Berätta om hur du som liten försökte få skolans overhead-projektor att visa ett hologram av Sitting Bull framför fröken, eller fundera högt över hur Platons grottallegori relaterar till teorin om universum som ett hologram, beroende på nördfaktorn i sällskapet.
EXTRA: Forskare vid University of Texas i USA utvecklade den första holografiska bildskärmen 2005. Fem år senare hade kollegor vid University of Arizona lyckats utveckla en holografisk bildskärm för rörlig bild och tre år senare hävdade en forskare vid MIT att vi inom tio år kommer att ha tv-skärmar med holografisk display till samma pris som dagens tvådimensionella. En typisk holografisk display användes i filmen Minority Report, från 2002, där Tom Cruise jagade blivande brottslingar med hjälp av medium.
2. Affective computing
Ämnet och utvecklingen av IT-system som känner igen, tolkar, processar och simulerar mänskliga känslouttryck i tal, ansiktsuttryck etcetera. Affective computing kräver stora databaser och komplexa algoritmer och syftar bland annat till att underlätta kommunikationen mellan människor och maskiner (HCI, Human-Computer Interaction) och för att driva utvecklingen av lärande maskiner, en slags artificiell intelligens (AI) alltså.
Vad ska jag säga? Att du hoppas på att snart börja förstå din tonåring.
3. Quantified Self
När dina uppkopplade, bärbara manicker (wearables) mäter allt registreras mängder av medveten och omedveten data om dig, vilken samlas i begreppet quantified self, eller ditt mätbara jag. Möjliggör så kallad ”lifelogging” på mikroskopisk nivå. Rörelsen Quantified self etablerades av tidningen Wireds redaktörer Gary Wolf och Kevin Kelly redan 2007. Men fortfarande så hett!
Vad ska jag säga? Äntligen, livet i ett excel-dokument!
EXTRA: Förbered dig genom att se Gary Wolfs entusiastiska TED-talk i ämnet, här.
4. Quantified Other
Om ditt syfte inte är att mäta dig själv, utan att mäta din familj, dina kollegor, dina kunder, dina anställda…till exempel med en iBeacon som den nya tidens stämpelklocka, som ser exakt var dina medarbetare befinner sig och huruvida de jobbar eller fikar.
Vad ska jag säga? Berätta om när du för första gången läste Aldous Huxleys klassiker Du sköna nya värld och kände dig upprymd.
5. Quantified World
Ett lite mindre känt begrepp med ungefär samma innebörd som quantified self/other men i större skala. Än så länge mer ett teoretiskt forskningsområde än ett konkret affärsområde. Har potential för att bevaka klimatförändringar, jordbävningar och hela ekosystem.
Vad ska jag säga? Prata om solreflektorer och andra geoingenjörskonster. Kan vi rädda världen? Och gå vidare till nästa:
6. Smart dust - smart damm
Smart dust består av mikroelektromekaniska system, så kallade MEMS. Begreppet uppfanns av Kristofer Pister, en visionär IT-forskare vid Berkley University i Kalifornien, redan på 1990-talet. Nu håller det på att bli verklighet. Mycket små datorer, eller sensorer, inte större än riskorn (de som för närvarande utvecklas på Berkley håller ett omfång på en kubikmillimeter), och kan monteras, opereras in eller spridas över nästan vad som helst och mäta all aktivitet, all förändring, överallt. De drivs av pyttesmå batterier och/eller solceller. En viktig faktor är antalet sensorer – talar man om smart dust handlar det om miljoner, miljarder små sensorer som skulle spridas över ett område, eller över hela världen för den delen, och med trådlös uppkoppling skapa ett mer bokstavligt world wide web. Visionärerna talar i dag om uppkopplade smart dust-sensor så små att de skulle kunna vara luftburna, eller injiceras i ditt blodomlopp.
Vad ska jag säga? Wow.
EXTRA: Vill du veta mer? Här finns Kristofer Pisters forskningsrapport om Smart dust. Läs in den och imponera på vem som helst.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
Plugga med lön – tänk på det här
Den 1 oktober öppnade en ny ansökningsperiod för dig som vill plugga med lön. Det gäller att hänga på låset för ju tidigare man söker det nya studiestödet, desto större chans är det att beviljas pengar. Fortfarande väntar över 16 000 personer på besked för tidigare ansökningsperioder.
Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på.
I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
50 miljoner ska minska handläggningskaos
Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen.
Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder.
Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.
Häng på låset i natt
Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025.
Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad.
Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.
Så många har sökt
Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0
Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68
Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075
Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408
Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.
Omställningsstudiestödet
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
- Du ska vara mellan 27 och 62 år.
- Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
- Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
Forskare kritiserar nya studiestödet
Omställningsstudiestödet har slagit snett. Stödet når fel grupper och är ett slöseri med skattemedel. Det menar två forskare i en ny rapport - men de får mothugg från facken.
Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivare bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Tanken med studiestödet var att ge arbetstagare en utökad möjlighet till vidareutbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Nu har två professorer i nationalekonomi, Peter Fredriksson och David Seim, analyserat hur de två första ansökningsperioderna har gått. Rapporten har gjorts på uppdrag av organisationen SNS och levererar kritik på en rad punkter.
Lågutbildade nås inte av stödet
För det första slår forskarna fast att omställningsstudiestödet inte når de grupper som behöver det mest. Enligt rapporten ansöker lågutbildade och personer som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI om stödet i betydligt lägre utsträckning än dem med högre utbildning.
För det andra konstaterar de att sannolikheten att beviljas stödet är lägre bland lågutbildade och personer med hög arbetslöshetsrisk. Omställningsstudiestödet används alltså främst av andra grupper än de som är i störst behov av kompetensutveckling, skriver forskarna i sin rapport.
Enligt de båda nationalekonomerna subventionerar reformen utbildningar som ändå hade kommit till stånd. Benägenheten att påbörja en utbildning är nämligen lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte, vilket forskarna tyder på att stödet inte påverkar viljan att börja studera.
Slöseri med skattemedel
En av forskarnas slutsatser är att omställningsstudiestödet är ett slöseri med skattemedel i sin nuvarande form, de anser att det nuvarande studiemedelssystemet skulle kunna tillgodose behovet av omskolning.
Man anser att stödet kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv - om det riktas till grupper med stort behov av att uppgradera sin kompetens och som inte skulle göra detta utan samhällets hjälp. Till exempel borde stödet begränsas till personer som varslats om uppsägning.
Facken upprörda
Forskarnas slutsatser får inte några stående ovationer från fackligt håll. Enligt facken har rapporten landat i felaktiga slutsatser eftersom utgångspunkten präglas av missförstånd.
− Vi håller inte med dem. Syftet med reformen har aldrig varit att fungera som en traditionell arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Måste även beakta saker som kommer man att kunna jobba längre och kommer man att orka. Men den typen av aspekter har det inte tittat på i den här studien, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Är det inte viktigt att analysera om skattemedlen används på rätt sätt?
− Jo, absolut men för att kunna göra en sådan analys måste man titta på fler aspekter och det är för tidigt. De första perioderna präglades av ett antal barnsjukdomar i CSN:s handläggning som till exempel gjorde att de som redan var i studier fick stödet beviljat.
Även högutbildade riskerar arbetslöshet
Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skriver på Linkedin: "Oj vad många fel två professorer kan ha om omställningsstudiestödet" och påpekar att det redan finns en statlig arbetsmarknadspolitik, inte minst för dem med svag ställning på arbetsmarknaden.
Facken ställer sig också frågande till rapportens slutsats att stödet inte når de grupper som har störst behov, eller att det endast är personer med lägre utbildning som löper risk att bli arbetslösa eller behöva ställa om till följd av AI.
− Den snabba AI-utvecklingen påverkar i hög grad högutbildade grupper. Forskning visar att just generativ AI på ett annat sätt än tidigare tekniksprång kan komma att påverka grupper med högre utbildning och inkomstnivåer. Det är centralt att akademiker ges möjlighet att växla spår och framtidssäkra sin kompetens genom omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia i en kommentar.
Läs hela SNS-rapporten här.
Omställningsstudiestödet
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
- Du ska vara mellan 27 och 62 år.
- Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
- Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
Källa: CSN och PTK
