Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Män ges bättre kompetensstöd

Män ges bättre förutsättningar och mer resurser till sin kompetensutveckling, det visar en ny undersökning från Unionen. En tredjedel av förbundets medlemmar har inte fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året.
Linnea Andersson Publicerad
Grafik: Unionen

Lika många kvinnor som män säger att de har fått kompetensutveckling under det senaste året, men däremot skiljer sig stödet från arbetsgivaren åt mellan män och kvinnor. Män får både mer avsatt tid och mer resurser från sina arbetsgivare. Hälften av männen har en planering för sin kompetensutveckling, jämfört med 41 procent av kvinnorna.

Män har dessutom en plan för sin kompetensutveckling i högre grad än kvinnor, 56 procent av männen i jämförelse med 47 procent av kvinnorna.

– Skillnaderna mellan kvinnors och mäns kompetensutveckling motverkar ett mer jämställt arbetsliv. Jämställd kompetensutveckling är ett verktyg för att minska löneklyftor eftersom ökad kompetens ger möjlighet att få nya och kvalificerade arbetsuppgifter och att göra karriär, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Det är däremot ingen skillnad mellan hur män och kvinnor upplever nyttan av kompetensutveckling och nyttan verkar vara stor. Hela 95 procent svarar att kompetensutvecklingen kommer helt eller delvis till nytta.

Enligt Unionen är det viktigt att möjligheten att utveckla sin kompetens finns genom hela yrkeslivet och menar att det kommer få allt större betydelse på arbetsmarknaden i framtiden. Dessutom menar man att det finns ett stort samhällsintresse. Dels eftersom kompetensutveckling är avgörande för fortsatt tillväxt, dels för att komma till rätta med den matchningsproblematik som finns på dagens arbetsmarknad.

Undersökning gjordes av Ipsos på uppdrag av Unionen under hösten 2014. Totalt har 1 000 medlemmar i Unionen intervjuats per telefon.

Unionen anser:

Att det behövs en modell för kompetensutveckling som finansieras gemensamt av stat, arbetsgivare och arbetstagare.

Det bör dessutom vara skattemässigt fördelaktigt för företag att sätta undan pengar till kompetensutveckling som eventuellt kan behövas i framtiden vid sämre tider och lägre tryck på produktionen.

Kompetensutvecklingsbarometer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.