Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Män ges bättre kompetensstöd

Män ges bättre förutsättningar och mer resurser till sin kompetensutveckling, det visar en ny undersökning från Unionen. En tredjedel av förbundets medlemmar har inte fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året.
Linnea Andersson Publicerad
Grafik: Unionen

Lika många kvinnor som män säger att de har fått kompetensutveckling under det senaste året, men däremot skiljer sig stödet från arbetsgivaren åt mellan män och kvinnor. Män får både mer avsatt tid och mer resurser från sina arbetsgivare. Hälften av männen har en planering för sin kompetensutveckling, jämfört med 41 procent av kvinnorna.

Män har dessutom en plan för sin kompetensutveckling i högre grad än kvinnor, 56 procent av männen i jämförelse med 47 procent av kvinnorna.

– Skillnaderna mellan kvinnors och mäns kompetensutveckling motverkar ett mer jämställt arbetsliv. Jämställd kompetensutveckling är ett verktyg för att minska löneklyftor eftersom ökad kompetens ger möjlighet att få nya och kvalificerade arbetsuppgifter och att göra karriär, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Det är däremot ingen skillnad mellan hur män och kvinnor upplever nyttan av kompetensutveckling och nyttan verkar vara stor. Hela 95 procent svarar att kompetensutvecklingen kommer helt eller delvis till nytta.

Enligt Unionen är det viktigt att möjligheten att utveckla sin kompetens finns genom hela yrkeslivet och menar att det kommer få allt större betydelse på arbetsmarknaden i framtiden. Dessutom menar man att det finns ett stort samhällsintresse. Dels eftersom kompetensutveckling är avgörande för fortsatt tillväxt, dels för att komma till rätta med den matchningsproblematik som finns på dagens arbetsmarknad.

Undersökning gjordes av Ipsos på uppdrag av Unionen under hösten 2014. Totalt har 1 000 medlemmar i Unionen intervjuats per telefon.

Unionen anser:

Att det behövs en modell för kompetensutveckling som finansieras gemensamt av stat, arbetsgivare och arbetstagare.

Det bör dessutom vara skattemässigt fördelaktigt för företag att sätta undan pengar till kompetensutveckling som eventuellt kan behövas i framtiden vid sämre tider och lägre tryck på produktionen.

Kompetensutvecklingsbarometer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24