Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Män ges bättre kompetensstöd

Män ges bättre förutsättningar och mer resurser till sin kompetensutveckling, det visar en ny undersökning från Unionen. En tredjedel av förbundets medlemmar har inte fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året.
Linnea Andersson Publicerad
Grafik: Unionen

Lika många kvinnor som män säger att de har fått kompetensutveckling under det senaste året, men däremot skiljer sig stödet från arbetsgivaren åt mellan män och kvinnor. Män får både mer avsatt tid och mer resurser från sina arbetsgivare. Hälften av männen har en planering för sin kompetensutveckling, jämfört med 41 procent av kvinnorna.

Män har dessutom en plan för sin kompetensutveckling i högre grad än kvinnor, 56 procent av männen i jämförelse med 47 procent av kvinnorna.

– Skillnaderna mellan kvinnors och mäns kompetensutveckling motverkar ett mer jämställt arbetsliv. Jämställd kompetensutveckling är ett verktyg för att minska löneklyftor eftersom ökad kompetens ger möjlighet att få nya och kvalificerade arbetsuppgifter och att göra karriär, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Det är däremot ingen skillnad mellan hur män och kvinnor upplever nyttan av kompetensutveckling och nyttan verkar vara stor. Hela 95 procent svarar att kompetensutvecklingen kommer helt eller delvis till nytta.

Enligt Unionen är det viktigt att möjligheten att utveckla sin kompetens finns genom hela yrkeslivet och menar att det kommer få allt större betydelse på arbetsmarknaden i framtiden. Dessutom menar man att det finns ett stort samhällsintresse. Dels eftersom kompetensutveckling är avgörande för fortsatt tillväxt, dels för att komma till rätta med den matchningsproblematik som finns på dagens arbetsmarknad.

Undersökning gjordes av Ipsos på uppdrag av Unionen under hösten 2014. Totalt har 1 000 medlemmar i Unionen intervjuats per telefon.

Unionen anser:

Att det behövs en modell för kompetensutveckling som finansieras gemensamt av stat, arbetsgivare och arbetstagare.

Det bör dessutom vara skattemässigt fördelaktigt för företag att sätta undan pengar till kompetensutveckling som eventuellt kan behövas i framtiden vid sämre tider och lägre tryck på produktionen.

Kompetensutvecklingsbarometer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK