Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får sämre chans till utveckling i jobbet

Var tredje Unionenmedlem över 51 år upplever att de får mindre kompetensutveckling på grund av sin ålder. Det visar en ny undersökning som förbundet låtit göra.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Tjänstemän i privat sektor som har passerat 51 får mindre kompetensutveckling än andra anställda. Colourbox

Bara sex av tio privattjänstemän har fått någon kompetensutveckling under det senaste året, trots att de tar stort eget ansvar för sin utveckling, visar Unionens undersökning som genomfördes i höstas. Bland de äldre – i åldersspannet 51-64 år, var det bara varannan som genomfört någon form av kompetensutveckling i jobbet.

Att de äldre tjänstemännen missgynnas när det gäller kompetensutveckling, tror Unionens ordförande Martin Linder beror på attitydfrågor. Det finns en föreställning att arbetslivet inte förändras och att det främst är de nya i arbetslivet som behöver utvecklas i sina jobb.

- Det är oerhört viktigt att ha chansen att utvecklas under hela arbetslivet. Vi kommer troligtvis att ha ett arbetsliv där man jobbar längre upp i åldrarna. Därför gäller det även att kunna anpassa sig till verksamhetens nya krav och få förutsättningar för att ställa om till nya arbetsuppgifter även när man är till åren kommen.

- Vi kan inte ha synsättet att de sista tio åren i arbetslivet bara ska vara en transportsträcka fram till pensionen, säger Martin Linder.

De äldre beskriver i undersökningen att de i mindre utsträckning belönas för den kompetensutveckling de trots allt genomför. Och oavsett ålder så anser hälften av de tillfrågade att de får utdelning av sin arbetsgivare, till exempel i form av högre lön, ny befattning eller nya arbetsuppgifter, efter kompetensutvecklingen.

Martin Linder menar att det faktum att så pass många upplever att de inte premieras antingen kan tolkas som att utbildningen inte är relevant – bara  26 procent av den kompetensutbildning som genomförts uppfattades som relevant av de tillfrågade. 

- Det kan också handla om att man faktiskt inte värderas utifrån den ökade kompetens man har och det är ett problem som vi från Unionen inte kan acceptera, säger Martin Linder.

- Att kompetensutveckling inte anses relevant är slöseri med resurser och jag tolkar det som ett tecken på att vi inte fullt ut ser kompetensutveckling som en ordinarie del av det moderna arbetet, utan något som sker vid sidan av. Det verkar inte finnas en tillräckligt tydlig och strukturerad dialog om vad som är relevant för arbetet i dag, i morgon och i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK