Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får sämre chans till utveckling i jobbet

Var tredje Unionenmedlem över 51 år upplever att de får mindre kompetensutveckling på grund av sin ålder. Det visar en ny undersökning som förbundet låtit göra.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Tjänstemän i privat sektor som har passerat 51 får mindre kompetensutveckling än andra anställda. Colourbox

Bara sex av tio privattjänstemän har fått någon kompetensutveckling under det senaste året, trots att de tar stort eget ansvar för sin utveckling, visar Unionens undersökning som genomfördes i höstas. Bland de äldre – i åldersspannet 51-64 år, var det bara varannan som genomfört någon form av kompetensutveckling i jobbet.

Att de äldre tjänstemännen missgynnas när det gäller kompetensutveckling, tror Unionens ordförande Martin Linder beror på attitydfrågor. Det finns en föreställning att arbetslivet inte förändras och att det främst är de nya i arbetslivet som behöver utvecklas i sina jobb.

- Det är oerhört viktigt att ha chansen att utvecklas under hela arbetslivet. Vi kommer troligtvis att ha ett arbetsliv där man jobbar längre upp i åldrarna. Därför gäller det även att kunna anpassa sig till verksamhetens nya krav och få förutsättningar för att ställa om till nya arbetsuppgifter även när man är till åren kommen.

- Vi kan inte ha synsättet att de sista tio åren i arbetslivet bara ska vara en transportsträcka fram till pensionen, säger Martin Linder.

De äldre beskriver i undersökningen att de i mindre utsträckning belönas för den kompetensutveckling de trots allt genomför. Och oavsett ålder så anser hälften av de tillfrågade att de får utdelning av sin arbetsgivare, till exempel i form av högre lön, ny befattning eller nya arbetsuppgifter, efter kompetensutvecklingen.

Martin Linder menar att det faktum att så pass många upplever att de inte premieras antingen kan tolkas som att utbildningen inte är relevant – bara  26 procent av den kompetensutbildning som genomförts uppfattades som relevant av de tillfrågade. 

- Det kan också handla om att man faktiskt inte värderas utifrån den ökade kompetens man har och det är ett problem som vi från Unionen inte kan acceptera, säger Martin Linder.

- Att kompetensutveckling inte anses relevant är slöseri med resurser och jag tolkar det som ett tecken på att vi inte fullt ut ser kompetensutveckling som en ordinarie del av det moderna arbetet, utan något som sker vid sidan av. Det verkar inte finnas en tillräckligt tydlig och strukturerad dialog om vad som är relevant för arbetet i dag, i morgon och i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.