Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I en lokal i centrala Karlstad välkomnar människor varandra med engelska hälsningsfraser. Det är Karlstad international toastmasters som träffas här ett par gånger i månaden. Trots att de flesta har svenska som modersmål är det engelska som gäller, till och med under fikarasten.
– Det finns en tanke bakom det, förutom att du blir bättre på engelska. Kan du hålla ett tal på engelska så klarar du det på svenska också, säger Pontus Dahlberg, en av grundarna till toastmasterklubben i Karlstad.
Till vardags arbetar Pontus som ombudsman på Unionen. Förutom klubben vi är på i kväll, dit vem som helst är välkommen, startade han och en kollega en toastmasterklubb för medarbetarna hos sin före detta arbetsgivare Ericsson i mitten på 90-talet. Pontus tänkte att det skulle leda till att de gjorde ett bättre jobb vilket i sin tur skulle göra att det gick bättre för arbetsgivaren. På Ericsson höll man med om att det var bra kompetensutveckling och finansierade allt.
– De tyckte det var jättebra och billigt. För knappt en tusenlapp per person och år får man kontinuerlig kompetensutveckling i engelska, presentations-teknik och ledarskap, säger Pontus.
De höll i gång tills Ericsson lade ner sin verksamhet i Karlstad. Synd, tyckte Pontus och hans kollega och idén till Karlstadklubben föddes.
Kvällen fortsätter med både förberedda och improviserade tal. Alla hjärtans dag närmar sig så i kväll är det kärlekstema. Alla tal är tidsstyrda och timekeepern signalerar med grön, gul eller röd lapp hur talaren ligger till.
Men att hålla sig inom tidsramarna är lättare sagt än gjort, speciellt när man blir nervös, något som Pontus fått lära sig den hårda vägen när han för 15 år sedan ställde upp i uttagningarna till skandinaviska mästerskapen för toastmasters. Han hade inte övat tillräckligt och nervositeten gjorde att han talade för långsamt. Tiden gick ut och han blev diskad.
– Hu vad hemskt det var. Man måste öva tills det sitter i ryggraden, säger Pontus.
I dag behöver Pontus inte vara nervös när det förväntas att han ska ta till orda. Själv beskriver han sig som en introvert person men det är svårt att tro när man hör hur entusiasmerande han talar. Även om toastmaster för tankarna till bröllop fungerar retoriken som en grundtrygghet som är användbar i alla sammanhang. Som ombudsman förutsätts det att Pontus kan hålla föredrag och fungera som facklig ledare.
– Klubben är ett kanonbra sätt att träna på de bitarna så att jobbet blir enklare och roligare.
Oavsett situation säger Pontus att det bara är att gå till sig själv för att förstå varför man tjänar på att bli en bättre talare.
– Alla har vi lyssnat på en föreläsare som visar over-headbild efter overheadbild och är så tråkig att klockorna stannar och alla minns vi något tal som fått oss att glömma bort tiden eller någon vi velat höra mer av.
Karlstadsklubbens möte börjar lida mot sitt slut och det är dags att utvärdera kvällens tal. Medlemmarna ger varandra feedback på språket, ämnesvalet och hur väl man hållit tiden. På så vis blir det dessutom en träning i att ge och ta kritik.
Toastmasterklubben: Toastmasters startade i USA på 1920-talet. I dag är det världens största ideella utbildningsorganisation.
I Sverige finns det klubbar i flera städer. De flesta är engelskspråkiga men det finns klubbar med både svenska och andra språk.
Förstå målgruppen: Du måste veta vem du talar till och vilken nivå du ska lägga dig på. Är du en ovan talare är det extra viktigt. Varför ska just de lyssna på det du säger?
Förstå syftet: Vad ska du prata om och varför? Ska du informera, övertyga eller vill du bara berätta en rolig historia?
Strukturera: Ha en början, fortsättning och ett slut. Inledningen är viktig, försök fånga publikens intresse direkt. Är du en tråkig jävel tappar publiken koncentrationen. Humor kan funka, men skippa plumpa skämt.
Var ödmjuk: Kom inte in med ett von oben-perspektiv och tro att du kan mer i ämnet än åhörarna. Du får omöjligt fram ditt budskap om du läxar upp dem. Särskilt viktigt för chefer som vill få med sig medarbetarna. Till och med det gamla tricket ”jag är ingen talare men…” kan gå hem.
Övning ger färdighet: Precis som att du inte blir någon maratonlöpare efter första rundan, blir du ingen talare utan träning.
Använd metaforer: I stället för nischade begrepp kan allegorier och gamla fabler framkalla känslor. Tricket med bildspråk är att alla kan måla upp sin egen inre bild och förstå vad du talar om.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på.
I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen.
Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder.
Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.
Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025.
Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad.
Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.
Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0
Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68
Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075
Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408
Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivare bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Tanken med studiestödet var att ge arbetstagare en utökad möjlighet till vidareutbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Nu har två professorer i nationalekonomi, Peter Fredriksson och David Seim, analyserat hur de två första ansökningsperioderna har gått. Rapporten har gjorts på uppdrag av organisationen SNS och levererar kritik på en rad punkter.
För det första slår forskarna fast att omställningsstudiestödet inte når de grupper som behöver det mest. Enligt rapporten ansöker lågutbildade och personer som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI om stödet i betydligt lägre utsträckning än dem med högre utbildning.
För det andra konstaterar de att sannolikheten att beviljas stödet är lägre bland lågutbildade och personer med hög arbetslöshetsrisk. Omställningsstudiestödet används alltså främst av andra grupper än de som är i störst behov av kompetensutveckling, skriver forskarna i sin rapport.
Enligt de båda nationalekonomerna subventionerar reformen utbildningar som ändå hade kommit till stånd. Benägenheten att påbörja en utbildning är nämligen lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte, vilket forskarna tyder på att stödet inte påverkar viljan att börja studera.
En av forskarnas slutsatser är att omställningsstudiestödet är ett slöseri med skattemedel i sin nuvarande form, de anser att det nuvarande studiemedelssystemet skulle kunna tillgodose behovet av omskolning.
Man anser att stödet kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv - om det riktas till grupper med stort behov av att uppgradera sin kompetens och som inte skulle göra detta utan samhällets hjälp. Till exempel borde stödet begränsas till personer som varslats om uppsägning.
Forskarnas slutsatser får inte några stående ovationer från fackligt håll. Enligt facken har rapporten landat i felaktiga slutsatser eftersom utgångspunkten präglas av missförstånd.
− Vi håller inte med dem. Syftet med reformen har aldrig varit att fungera som en traditionell arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Måste även beakta saker som kommer man att kunna jobba längre och kommer man att orka. Men den typen av aspekter har det inte tittat på i den här studien, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Är det inte viktigt att analysera om skattemedlen används på rätt sätt?
− Jo, absolut men för att kunna göra en sådan analys måste man titta på fler aspekter och det är för tidigt. De första perioderna präglades av ett antal barnsjukdomar i CSN:s handläggning som till exempel gjorde att de som redan var i studier fick stödet beviljat.
Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skriver på Linkedin: "Oj vad många fel två professorer kan ha om omställningsstudiestödet" och påpekar att det redan finns en statlig arbetsmarknadspolitik, inte minst för dem med svag ställning på arbetsmarknaden.
Facken ställer sig också frågande till rapportens slutsats att stödet inte når de grupper som har störst behov, eller att det endast är personer med lägre utbildning som löper risk att bli arbetslösa eller behöva ställa om till följd av AI.
− Den snabba AI-utvecklingen påverkar i hög grad högutbildade grupper. Forskning visar att just generativ AI på ett annat sätt än tidigare tekniksprång kan komma att påverka grupper med högre utbildning och inkomstnivåer. Det är centralt att akademiker ges möjlighet att växla spår och framtidssäkra sin kompetens genom omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia i en kommentar.
Läs hela SNS-rapporten här.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
Källa: CSN och PTK