Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inget högskoleprov i höst – gamla resultat gäller

Höstens högskoleprov ställs in på grund av corona. Men det går att damma av äldre provresultat att söka in på för den som vill kompetensutveckla sig.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Persson / TT
Högskoleprovet skjuts upp för andra gången i år på grund av corona. Men provresultat från 2012 och framåt gäller fortfarande. Fredrik Persson / TT

Den som tänkte göra högskoleprovet i våras fick tänka om när vårens provtillfälle ställdes in på grund av risk för smittspridning. Hade du hoppats på en ny chans i höst för att få en behörighet till någon utbildning, lär du bli besviken – även höstens högskoleprov ställs in eftersom högskolorna och Universitets- och högskolerådet, UHR, inte kommit på något bra sätt att genomföra provet på som också uppfyller Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Det är hårda bud för den som aldrig gjort provet och behöver poäng för att kompetensutveckla sig på universitet eller högskola. Men gjorde du provet 2012 eller senare kan du ändå söka in – giltighetstiden för resultat på högskoleprovet förlängdes nyligen från fem till åtta år. Dessutom kommer det att finnas 12 000 fler utbildningsplatser att söka i år och drygt 9 000 fler nästa år.

Läs mer: Tjänstemän saknar utbildning på jobbet

Våren 2021 finns ambitioner att ha två provtillfällen, enligt UHR. Men först måste rådet utveckla anmälningssystemet och utbilda fler provmedarbetare.

Läs mer: Kompetensbrist ett hot mot välfärden

Studieledighet

Studieledighetslagen ger dig som är anställd rätt att ta tjänstledig för att studera i stort sett vad som helst. Arbetsgivaren har dock viss möjlighet att skjuta upp ledigheten i max sex månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.