Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat 

Det finns poddar om nästan alla delar av arbetslivet, från ledarskap och arbetsmiljö till psykologi, jämställdhet och relationer. Här är sju svenska och engelskspråkiga poddar för dig som vill få nya perspektiv.

WorkLife – få jobbet att inte suga

Du tillbringar en fjärdedel av livet på jobbet - du borde trivas där! Det är devisen för engelskspråkiga WorkLife, ”Figure out how to make work not suck” en podcast med organisationspsykologen och professorn Adam Grant. Tanken är att podden ska hjälpa dig att få jobbet att kännas bra, eller i alla fall helt okej. 

Din bästa kollega

Podden (som inte har något med tidningen Kollega att göra) leds av Anna Svanberg på rekryteringsföretaget OnePartnerGroup. Här snackar hon kommunikation, ledarskap, relationer, hybridarbete, AI, självledarskap och generationskrockar. Kända gäster intervjuas som Anders Hansen, John Mellkvist och självledarskapsexperten Lisa Ekström.

Jobbfika - för ett bättre arbetsklimat

Generation Z, NPF i arbetslivet och att våga prata om sina jobbfadäser. Det är sådant som tas upp i podden Jobbfika, som vill inspirera till en bättre arbetsmiljö. Intervjuer med experter och anställda. Podden görs av Prevent, arbetsmiljöorganisationen som ägs av fackförbund och arbetsgivare ihop. 

Dumma människor 

Om vi människor nu är så rationella - varför beter vi oss så knäppt? Programledaren Lina Thomsgård och psykologen Björn Hedensjö undersöker mänskligt beteende i vardagen i podden Dumma människor. Podden har kallats smartast i Sverige och passar psykologiintresserade.

Fannys förebilder

Fanny Widman intervjuar kvinnor och män, som inspirerar henne inom jämställdhet och inkludering i arbetsliv och ledarskap. Widman är föreläsare och författare till Det är nog nu – röster om jämställdhet för att förändra arbetslivet och Skitsammafilosofin. Öronvitamin för feminister i karriären. 

A bit of Optimism 

En globalt populär podd är A bit of Optimism av författaren och ledarskapsexperten Simon Sineks. Han började under pandemin samtala med entreprenörer, företagsledare och kända forskare om framtiden, karriär och att må bättre i vardagen - allt med en positiv livssyn. Sedan dess har podden bara växt.

Det är inte tanken som räknas

Det är inte tanken som räknas beskrivs som en podd om arbetslivet vi egentligen lever. Skratt, skav och egna sanningar med Sandra Solomon, HR-direktör på Sheraton Stockholm Hotel och Ami Hemviken, föreläsare och beteendevetare. En skrattig podd som känns som att lyssna på två kompisar. 

Finns det kollektivavtal? 

I så fall är allt från sjuklön, övertidsersättning, tjänstepension och försäkringar vid arbetsskada reglerat. Om det inte finns kollektivavtal, men arbetsgivaren säger att man tillämpar det ”på annat sätt”, så be att få läsa dokumentet.

Det är även viktigt att reglera sådant som inte står med i avtal, för arbetsgivaren kan ändra i interna policyer och personalhandböcker under din anställning.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

Svaret ger en uppfattning om vad som ingår i din roll, vilka arbetsuppgifter du kommer att ha och vad som förväntas av dig.

Är det kontorsjobb eller hemma som gäller? 

Arbetsgivaren har ofta en policy kring var du förväntas jobba, hur ofta du ska vara på plats och vilka möten som kan tas hemifrån.

Vad kan jag som ny bidra med?

Frågan visar att du är intresserad och nyfiken. Det kan även vara bra att fråga vilka utmaningar och styrkor som finns i gruppen, det säger något om gruppdynamiken och vilken roll du kan komma att få.

Är det reglerad eller förtroendearbetstid?

Reglerad arbetstid innebär att du ska jobba mellan vissa klockslag, medan förtroendearbetstid innebär att du själv kan disponera din arbetstid efter verksamhetens behov.

Finns det utvecklingsmöjligheter för tjänsten?

Har du tänkt stanna på det här jobbet en längre tid så är det bra att redan på förhand veta om det finns möjligheter att klättra i karriären.

Hur skulle du beskriva er interna kultur? 

Om du funderat på vad som är viktigt för dig, så är det här en bra fråga för att se om rekryterarens värderingar går i linje med dina. Att du frågar visar också att du ser det som viktigt hos en framtida arbetsgivare.

Källa: Ebba Ström, facklig rådgivare på Unionen.