Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
De poddar om ångest
Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg driver sedan 2015 en av Sveriges största poddar, Ångestpodden. Med en stor följarskara följer också ett ansvar, anser de.
Idén till podden fick Ida när hon gick i terapi för panikångest och kände sig ensam. Det var självklart att starta podden tillsammans med bästisen Sofie. Till en början var de oroliga för om de skulle bli tagna på allvar – de är varken utbildade inom psykologi eller politiker. Men i dag har podden 200 000 unika lyssnare i månaden.
– Jag tror att vi pratar om psykisk ohälsa på exakt rätt sätt. Vi har inte varit rädda för att skämta om vår egen ångest, säger Sofie Hallberg.
En gång i veckan publiceras ett avsnitt, där en person intervjuas om psykisk ohälsa. Inför valet ville tre partiledare medverka.
– Då känner man att vi kan påverka dem som kan påverka på riktigt, säger Sofie Hallberg.
Ida och Sofie tycker att ordet influencer är för starkt förknippat med att göra reklam för skönhetsprodukter. Därför kallar de sig hellre för sociala entreprenörer. Men helst vill de arbeta mer som lobbyister och påverka politiska beslut.
– Vi kan faktiskt påverka redan nu. I en kampanj med Vision har vi belyst bristen på kuratorer i svenska skolor. Filmen har visats över 100 000 gånger i sociala medier och vi har hört att kommunpolitiker har tagit intryck av kampanjen, säger Ida Höckerstrand.
Med den makt de har följer också ett ansvar, anser de. Intervjuar de en gäst om ätstörningar och självskadebeteenden berättar de till exempel inte om hur de själva bantar eller på vilket sätt gästen har skadat sig själv.
– Vi vill inte ge några tips eller trigga någon att göra något skadligt, säger Sofie Hallberg.
De är öppna för att samarbeta med många olika slags annonsörer.
– Psykisk hälsa är inte bara politikernas ansvar. Alla företag som riktar sig till konsumenter har ett ansvar, säger Ida Höckerstrand.
En stor samarbetspartner är nelly.com, som säljer mode till unga tjejer. Med ett modeföretag som samarbetspartner tycker Ida och Sofie att de har ett särskilt ansvar gentemot följarna.
– För att visa att företaget delar våra värderingar ville vi till exempel ha ett badevent med normbrytande kroppar. Mode ska vara kul för alla, säger Ida Höckerstrand.
Men det finns annonsörer som de väljer att inte samarbeta med. Kasinon är ett exempel.
– Vi måste dela företagens värderingar. Vi vill ju inte samarbeta med ett företag som erbjuder gratisspins när vi har pratat om spelmissbruk i podden. Då förlorar vi vår trovärdighet, säger Sofie Hallberg.
Läs mer: Influencers - vår tids makthavare
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
