Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De poddar om ångest

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg driver sedan 2015 en av Sveriges största poddar, Ångestpodden. Med en stor följarskara följer också ett ansvar, anser de.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Stehn
Idas och Sofie har hela 200 000 lyssnare och väljer annonsörer med omsorg. Fredrik Stehn

Idén till podden fick Ida när hon gick i terapi för panikångest och kände sig ensam. Det var självklart att starta podden tillsammans med bästisen Sofie. Till en början var de oroliga för om de skulle bli tagna på allvar – de är varken utbildade inom psykologi eller politiker. Men i dag har podden 200 000 unika lyssnare i månaden.

– Jag tror att vi pratar om psykisk ohälsa på exakt rätt sätt. Vi har inte varit rädda för att skämta om vår egen ångest, säger Sofie Hallberg.

En gång i veckan publiceras ett avsnitt, där en person intervjuas om psykisk ohälsa. Inför valet ville tre partiledare medverka.

– Då känner man att vi kan påverka dem som kan påverka på riktigt, säger Sofie Hallberg.

Ida och Sofie tycker att ordet influencer är för starkt förknippat med att göra reklam för skönhetsprodukter. Därför kallar de sig hellre för sociala entreprenörer. Men helst vill de arbeta mer som lobbyister och påverka politiska beslut.

– Vi kan faktiskt påverka redan nu. I en kampanj med Vision har vi belyst bristen på kuratorer i svenska skolor. Filmen har visats över 100 000 gånger i sociala medier och vi har hört att kommunpolitiker har tagit intryck av kampanjen, säger Ida Höckerstrand.

Med den makt de har följer också ett ansvar, anser de. Intervjuar de en gäst om ätstörningar och självskadebeteenden berättar de till exempel inte om hur de själva bantar eller på vilket sätt gästen har skadat sig själv.

– Vi vill inte ge några tips eller trigga någon att göra något skadligt, säger Sofie Hallberg.

De är öppna för att samarbeta med många olika slags annonsörer.

– Psykisk hälsa är inte bara politikernas ansvar. Alla företag som riktar sig till konsumenter har ett ansvar, säger Ida Höckerstrand.

En stor samarbetspartner är nelly.com, som säljer mode till unga tjejer. Med ett modeföretag som samarbetspartner tycker Ida och Sofie att de har ett särskilt ansvar gentemot följarna.

– För att visa att företaget delar våra värderingar ville vi till exempel ha ett badevent med normbrytande kroppar. Mode ska vara kul för alla, säger Ida Höckerstrand.

Men det finns annonsörer som de väljer att inte samarbeta med. Kasinon är ett exempel.

– Vi måste dela företagens värderingar. Vi vill ju inte samarbeta med ett företag som erbjuder gratisspins när vi har pratat om spelmissbruk i podden. Då förlorar vi vår trovärdighet, säger Sofie Hallberg.

Läs mer: Influencers - vår tids makthavare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.