Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ibland kan det kännas som om vi tar myrsteg när det kommer till jämställdhet när vi egentligen skulle behöva ta elefantkliv. Men visst sker förändringar. Inom vissa områden blir det bättre eller åtminstone mer jämställt.
2030 har vi nått ytterligaren en bit tror Amanda Lundeteg på Allbright, stiftelen som jobbar aktiv med genusfrågor på företag. Deras kärnfråga är representation och även om svenska bolag är långt ifrån jämställda blir kvinnorna fler i styrelserna.
– Man kan tycka att det här med kvinnor på chefspositioner och i styrelseledningar inte borde vara så viktigt. Men ser vi kvinnor överallt på olika positioner kommer det att ge effekt överallt i samhället, säger Amanda Lundeteg.
På andra områden kommer det att ta längre tid. Som det här med föräldraledighet. Det är traditioner och normer som sitter i stenhårt i väggarna och är mycket svårare att rucka på.
Men någonstans måste vi börja och då är utbildning en bra start.
På många förskolor krävs det att personalen är genusutbildade. Samma sak borde vara ett krav på chefer på alla nivåer ute i arbetslivet, tycker Amanda Lundeteg.
– Okunskap ske ersättas med kunskap. Chefer borde lära sig hur normer påverkar. VD:ar ska jobba aktivt ner i ledet med dessa frågor och visa tydligt att om man inte är med på tåget så har man ingen plats här.
Sverige ligger i framkant när det kommer till kvinnorepresentationen i just styrelserna. Ett jämställt styrelse-Sverige är inte längre en ouppnåelig vision och 2030 har vi nått mål. Då sitter 40 procent kvinnor på styrelseposter, vilket räknas som jämställt. Men när det kommer till ledningsgrupper ser bilden genast dystrare ut. Bara var femte person i ledningsgrupperna är en kvinna, många svenska företag saknar kvinnor helt i ledningen.
Allra sämst ur ett jämställdhetsperspektiv ser det ut på de tyngsta chefsposterna. Andelen vd:ar som är få, 6 procent, och 2030 har det inte hänt så mycket.
– De riktigt tunga maktpositionerna är av traditon reserverade för männen. 2030 har siffrorna putsas lite, men andelen vd:ar som är kvinnor kommer sannolikt vara smärtsamt få, säger Amanda.
Kvinnor tjänar ungefär 86 procent av männens lön. Gapet minskar, men det går alldeles för långsamt tycker Amanda Lundeteg. Förslagen och konkreta åtgärder har varit många från politiskt och fackligt håll för att komma åt orättvisan. Men fortfarande görs för lite.
– Kanske bör männens löneutveckling hållas tillbaka så att kvinnor kommer i kapp? Något mer måste i alla fall ske, säger Amanda Lundeteg.
2030 är lönerna fortfarande inte jämställda men gapet har minskat.
Att fler pappor i framtiden skulle välja att vara hemma med sina barn är ungefär lika troligt som att en kvinna sitter på varannan vd-post 2030. Möjligheten har funnits sedan 1970-talet och ändå är det betydligt fler mammor – 74 procent – som står för uttaget av föräldradagarna.
Men kommer nästa generation pappor att vara hemma mer när de blir föräldrar om så där 15 år? Ja, antagligen.
– Det är vanskligt att förlita sig på att nästa generation löser problemen, om det funkade hade mycket sett annorlunda ut i världen, säger Amanda.
Ska något drastisk ske måste det till lagstiftning – det enda rätta är att dela rakt av anser Amanda. 2030 kan delad föräldraförsäkring vara verklighet, men mer troligt är att flera månader än i dag är öronmärkta.
Förändringen kommer ske stegvis. Att staten går in och bestämmer hur vi vill vara lediga med våra barn är en känslig fråga. Men Amanda Lundeteg tycker att vi borde fokusera på att vår föräldraförsäkring är oerhörd generös. Möjligheterna att själv välja hur man vill göra med sina månader är fortsatt stora även om man delar rakt av.
Förutom att lagstifta om det måste arbetsgivare blir bättre på att uppmuntra anställda män att stanna hemma längre. Aldrig är man så formbar på jobbet när man är ung och ny.
– Om ingen annan är hemma så är inte du det heller. För vi vill passa in och bli godkända.
På många högskoleutbildningar dominerar smarta kvinnor, både sett i resultat och antal platser, men arbetslivet återspeglar inte den bilden. Ta till exempel juristbranschen, där har kvinnor sedan 1990-talet varit många fler än männen på utbildningarna: 60 procent av juristerna som utexamineras är kvinnor. Ändå är det bara 14 procent av delägarna på advokatbyråerna kvinnor.
Inom andra branscher anar vi dock ljuset, även om vägen är lång att vandra. IT till exempel. Teknik ses fortfarande som ett manligt ämne, ingenjörssidan domineras av män. Men IT-branschen är medveten om problemet. Många företag jobbar aktivt med att locka till sig fler kvinnor.
I skolorna försöker man redan långt nere i åldrarna att väcka lusten hos tjejerna för tekniska ämnen. Och det är rätt väg att gå, tror Amanda Lundeteg, som även tycker att pojkar ska introduceras för typiska kvinnoyrken, vårdyrken till exempel.
– 2030 har vi fortfarande en tydlig könsuppdelad arbetsmarknad, men kvinnorna som väljer teknik blir fler, tror Amanda.
I Europa har vi redan Merkel och USA kan snart stoltsera med en kvinnlig president. 2030 har Hillary Clinton blivit vald till president och hunnit avgå.
Och i Sverige har vi haft minst en kvinnlig statminister, 2030, vilket är på tiden eftersom vi gärna ser oss som världsbäst på jämställdhet.
Men att tala om kvinnligt ledarskap är tveksamt. Ledarskapsrollen är vad den är, visserligen ännu starkt präglad av män, fast vår syn kommer att påverkas av att vi ser fler kvinnor i absoluta toppskiktet.
– Vi får en annan bild om vem som får göra vad och det är nog så viktigt. För om jag ser en annan icke-vit kvinna på en ledande position, då tror såklart jag att det är möjligt för mig.
Stiftelsen Allbright grundades 2009 av finansmannen Sven Hagströmer. Allbright är partipolitisk obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som på olika sätt, genom föreläsningar, utbildning och opinionsbildning jobbar med jämställdhet främst ut mot näringslivet.
Se en filmad intervju med Amanda Lundeteg nedan.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.
Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.
Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet.
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet.
Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:
− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,
Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.
− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.
Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.
− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.
Text: Sylvester Löfström
Vabbandet har blivit mer jämställt sedan 2009 – men nu går utvecklingen i motsatt riktning för andra året i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att andelen av vab-dagarna som utbetalats till män återigen sjunker med 0,6 procentenheter.
– De senaste två åren har det gått bakåt för jämställdheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Statistiken visar också att vab-dagarna minskade totalt sett, från 8,6 miljoner dagar 2022 till knappt 8 miljoner dagar 2023. Trots inflationen sjönk därför det utbetalade beloppet med 1,8 procent.
– Det ökade vabbandet vid skolstart på hösten som vi sett de senaste åren var inte lika tydligt 2023, det var mer i nivå med hur det såg ut innan pandemin, säger Försäkringskassans analytiker Charlotte Limé i pressmeddelandet.
Siffrorna skiljer sig åt i olika delar av landet. Utvecklingen mot mindre jämställdhet sker dock i samtliga län förutom två: Kalmar, där männens andel av vabbandet ligger still, och Kronoberg, där det har ökat med 0,3 procentenheter.
På andra sidan finns Västerbotten, där männens andel av vab-dagarna minskade med 1,4 procentenheter under 2023.