Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

IT-bolaget som vill bli bäst på jämställdhet

På IT-bolaget IFS World har man bestämt sig för att bli bäst i klassen på mångfald och jämställdhet – utan kvotering. Bland annat genom att medarbetarna uppmuntras att ifrågasätta alla normer.
Ola Rennstam Publicerad
Per Knutsson
Företagets mål är att ha 40 procent kvinnliga medarbetare. Nyckeln till mångfald och jämställdhet är att skapa en inkluderande kultur som får alla att vilja stanna - oavsett bakgrund. Per Knutsson

När IFS World för två år sedan satsade på utbildningar i jämställdhet och mångfald för alla medarbetare reagerade en del på företaget med förvåning.

– Många tyckte att vi redan var bra på de här frågorna och hade en inkluderande kultur. Men vi vill inte vara som alla andra, vi vill gå i bräschen, säger bolagets HR-chef Roger Arnroth.

Och visst hade IFS kommit en bra bit på väg. 30 procent kvinnliga medarbetare och chefer är en hög siffra för IT-bolag. Företaget var högt rankat i jämställdhetsindexet Jämix och deltog också aktivt i Womentor, ett nationellt mentorsprogram för kvinnliga chefer.

För att bygga rätt system åt våra kunder är det viktigt att vår personal speglar mångfalden.

Ända sedan IFS startades av fem unga studenter i början av 1980-talet har arbetsplatsen präglats av stark gemenskap, samarbete och en tillåtande kultur. Nu ville man ta nästa steg.

Ledningen sticker inte under stol med att satsningen på mångfald och jämställdhet i grund och botten har affärsmässiga aspekter – det leder helt enkelt till både lönsamhet och innovation.

– Våra kunder finns runt om i världen och representerar alla möjliga åldrar, etniciteter och kön. För att bygga rätt system åt dem är det viktigt att vår personal speglar detta. Det handlar också om att skapa förutsättningar för kreativitet och innovation, om alla är lika händer ingenting, konstaterar Roger Arnroth.

En tredje aspekt är att vara en attraktiv arbetsgivare.

– Det kan tyckas bekvämt att arbeta i en grupp där alla är lika men i längden blir det inte bra, det behövs en mix av ålder, kön, etnicitet osv för att man ska trivas och utvecklas.

Det har aldrig varit grabbigt här, då hade jag aldrig stannat...

Medarbetare, fack och ledning ger en gemensam bild: utbildningarna ledde till självrannsakan och en ökad medvetenhet.

– En ögonöppnare för oss var hur män och kvinnor framställdes i de bilder som vi använde i våra presentationer och annat material, exempelvis två kostymklädda män som skakar hand eller på situationer där mannen är aktiv och kvinnan tittar på. Majoriteten har inte reagerat tidigare, eftersom vi att matas med det i reklam och media, men numera är medarbetarna verkligen uppmärksamma och hör av sig direkt om de ser någon sådan bild, säger Roger Arnroth.

Att förändra kultur och attityder tar tid. Och att mäta resultatet av utbildningssatsningen är inte helt enkelt. Men gruppchefen Sara Möller, som jobbat på IFS:s huvudkontor i Linköping sedan 1992, upplever en skillnad.

– Det har aldrig varit grabbigt här, då hade jag aldrig stannat här så länge. Man har alltid blivit sedd som individ och för vad man är bra på, inte utifrån om man är kvinna eller man. Men tack vare seminarierna har alla förstått att det finns ett problem om alla tillhör normen, om alla är likadana. Jag tror också att vi fått bort mycket omedveten jargong, säger hon.

Hennes kollega Sandra Beskow håller med om att medvetenheten har ökat och synliggjort strukturer.

– Vi har fått upp ögonen för små saker som tillsammans gör stor skillnad, som hur man uttrycker sig, sådant som görs oavsiktligt och av gammal vana. Bara genom att vi diskuterar dessa frågor och erkänner att det finns en problematik kommer man långt.

Jag tror att medarbetarna har börjat se saker de inte tidigare har sett.

Den senaste medarbetarundersökningen visade – en aning överraskande – att betydligt fler än tidigare anser att arbetsgivaren INTE behandlar folk lika utifrån ålder och kön. Men enligt Roger Arnroth är det en välkommen signal:

– Det är jätteintressant. Vi har inte gjort något annorlunda, snarare betydligt fler insatser på det här området. Jag tror att medarbetarna plötsligt börjat se saker de tidigare inte har sett. Grunden för en förändring är att veta var man är och det här resultatet är en indikation på att insatserna börjar ge effekt. Det innebär att vi kan börja jobba med dem.

– Alla på företaget vill ha mångfald, det handlar inte värderingar, utan om kunskap. Alltså att man inte ser vilka normer som finns eller förstår vilka omedvetna beteenden man har i det dagliga som hindrar inkludering. Syftet med utbildningarna har varit att förstå det man inte förstår.

Är miljön manligt dominerad kommer kvinnorna inte att stanna.

IFS mål är 40 procent kvinnliga anställda – och det vill man uppnå utan kvotering. Att det är rätt tillvägagångssätt är alla Kollega pratar med överens om.

– Kvotering blir bara förödande. Att bli rekryterad bara för att man är kvinna eller har utländsk bakgrund kommer att skapa en dålig kultur, säger Sandra Beskow.

Roger Arnroth inser att det kommer ta tid och mycket möda att uppnå målet.

– Ska vi lyckas skapa en jämnare fördelning mellan män och kvinnor handlar det inte i första hand om att rekrytera fler kvinnor ­– även om det givetvis är en del i det hela – utan framförallt allt om att säkerställa att vi har en inkluderande arbetsmiljö. Är miljön manligt dominerad kommer kvinnorna inte stanna. För trots att vi har anställt fler kvinnor än män de senaste åren har det inte nått full effekt eftersom det samtidigt varit fler kvinnor som slutat. Kanske har inte vår kultur varit tillräckligt inkluderande, det kan ha förekommit saker som gjort att inte alla känt sig välkomna, säger han självkritiskt.

Givetvis handlar det om att hitta rätt person med rätt kompetens.

IT är av tradition ett mansdominerat område, bland Unionens medlemmar i branschen är endast 28 procent kvinnor. Enligt branschen kommer det på sikt att bli en ren överlevnadsfråga för bolagen att jämna ut förhållandet. En stor utmaning är bristen på kvinnlig arbetskraft, vilket i sin tur hänger ihop med hur det ser ut på landets utbildningar.

– Vi har flera samarbeten med universitetet och varje gång jag är där frågar jag mig: var är tjejerna? Jag kan inte begripa det. Man måste börja tidigare för att locka tjejer till IT och systemutveckling, redan på mellanstadiet, på universitetet det är för sent, säger Sara Möller.

Sandra Beskow tror att en annan nyckel till att locka ett vidare urval är arbetsgivarens sätt att kommunicera vid rekryteringar.

– IT-företagen bör fundera på vilka ord man använder och vart man riktar sin annons. Om man alltid använder samma kanal och formuleringar är risken stor att bara samma personlighetstyper söker.

På IFS uppmanas alla chefer att inte glömma bort mångfaldsaspekten när de anställer.

– Givetvis handlar det om att hitta rätt person med rätt kompetens. Men det är jättebra att vi uppmanas att backa några steg och se hur sammansättningen är när det gäller ålder, kön, etnicitet och bakgrund – och fundera över vad teamet behöver för att fungera på bästa sätt, säger Sara Möller.

Enligt Unionenklubben på IFS World har företagets arbete med lönerevisioner fått bukt med de flesta oskäliga löneskillnader. Men så har det inte alltid varit. 2010 delade Kollega ut ett pris till den dåvarande medarbetaren Mikael Fransson som uppmärksammat osakliga löneskillnader på företaget. Initiativet bidrog till att IFS gjorde en löneöversyn och att ett antal medarbetare dubblerade sina löner under loppet av ett par år. I dag säger bolaget att det var vanligt i början av 2000-talet att medarbetare kom in på låga löner och att detta inte var något specifikt för just kvinnor.

IFS World

  • Huvudkontor i Linköping
  • 2 800 anställda, varav 450 i Sverige
  • 30 procent kvinnor bland medarbetare och chefer
  • Verksamhet i 50 länder
  • Ägs av EQT
  • Tillverkar affärssystem till bland annat energisektorn, flygindustrin, olje- och gasindistrin.
  • Grundat i början 1980-talet av fem studenter vid Linköpings Universitet.

Jämställdhetsprojekt: Deltar i Womentor, ett nationellt mentorsprogram för att öka andelen kvinnliga chefer. Har toppbetyg i jämställdhetsindexet Jämix där bland annat karriärmöjligheter, lön, sjukfrånvaro, föräldraskap och aktivt jämställdhetsarbete vägs in. Infört Finders Fee, medarbetare som tipsar om kandidater till en tjänst får pengar om personen får jobbet, med ett extra tillägg om det är en kvinna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.