Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Deltidsfällan, som innebär sämre pension för den som deltidsarbetar, drabbar oftast kvinnor. En anledning är hur arbetsmarknaden ser ut, i många kvinnodominerade sektorer är deltidsarbete vad som erbjuds. En annan orsak är att det ofta är kvinnorna som går ned på deltid när barnen kommer.
– Det är märkligt att det är så stor skillnad i deltidsarbete mellan män och kvinnor. Jag tycker att man måste ställa sig frågan varför man inte är villig att fördela arbetstiden jämnt inom familjen, säger Alectas pensionsekonom Eva Adolphson.
– Jag förstår att man lever här och nu. Men man bör ändå vara medveten om konsekvenserna för pensionen och diskutera det med den man lever tillsammans med.
För några år sedan arbetade var tredje kvinna och var tionde man deltid. Samtidigt uppgick kvinnornas pensioner till i snitt 66 procent av männens.
Det finns två sätt att kompensera den partner som har jobbat deltid för pensionsförlusten:
|
Anton är civilingenjör. Hans ingångslön vid 25 års ålder är 29 000 kronor, när han går i pension vid 65 års ålder tjänar han 64 800 kronor. Anton arbetar heltid fram till pension.
Pension: 38 510 kronor, vilket motsvarar 59 procent av slutlönen.
Linda är också civilingenjör. Hennes ingångslön är 29 000 kronor. När hon och Anton får barn går hon ned på deltid. Hennes slutlön blir därför 59 820 kronor.
Linda arbetar heltid fram till 31 års ålder. Då är hon föräldraledig ett år. Därefter arbetar hon 75 procent av full tid i sex år. Sedan återgår hon till heltid. Pension: 33 580 kronor, vilket motsvarar 56 procent av slutlönen.
Om både Linda och Anton i stället väljer att gå ned i tid, 90 procent av heltid under sex år, två blir deras slutlöner 63 680 kronor.
Om de arbetar heltid fram till 31 års ålder, delar de lika på föräldraledigheten och därefter arbetar 90 procent av full tid i sex år blir pensionen 36 830 kronor, vilket motsvarar 58 procent av slutlönen.
Alecta
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
