Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.