Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Så lyckas du med vardagsmotionen
En timmes daglig vardagsmotion närapå halverar risken att drabbas av hjärtsvikt. Det visar en ny svensk studie. Drygt 80 procent av befolkningen vill vara fysiskt aktiv – men det finns många hinder för att komma igång.
Hjärtsvikt står för cirka två procent av de sammanlagda vårdkostnaderna i västvärlden. Uppemot hälften av alla som fått diagnosen dör inom fem år. Men tränar du måttligt en timme om dagen, alternativt 30 minuters tuff träning, sänker du risken att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent, visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.
- Om någon uppfunnit ett piller som hade samma positiva effekt på alltifrån hjärt- och kärlsjukdomar till depressioner, som fysisk aktivitet har, skulle denne ha fått Nobelpriset, säger Johan Stenbäck, HR-specialist med inriktning på hälsofrämjande arbetsmiljö på Unionen.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har gjort en undersökning som visar att drygt 80 procent av befolkningen faktiskt vill vara fysiskt aktiva en timme om dagen – förutsatt att det fanns möjligheter i form av exempelvis utegym, belysning på löpar- och promenadvägar och bibehållna strövområden. Men fastän både viljan och kunskapen om nyttan finns, är det svårt för många av oss att komma igång och fortsätta hålla igång. Johan Stenbäck vet varför:
- Det handlar om hur vi lär in beteenden. Det som driver beteenden är oftast de kortsiktiga vinsterna. Även om jag bestämt mig för att äta nyttigt faller jag för frestelsen när jag blir erbjuden en nygräddad bulle eftersom det ger vinst på kort sikt. De långsiktiga vinsterna får lätt stryka på foten.
För att hålla igång och få del av de långsiktiga vinsterna med motionen krävs enligt Stenbäck att man skapar vanor som har ett mervärde. Blir motionen en vana slipper man göra ett aktivt val och finns det ett mervärde, en ytterligare kortsiktig vinst, utöver den långsiktiga nyttan, så är chansen större att man forsätter.
- Jag tror mycket på lustprincipen. Det är lättare att göra något som man tycker är kul. Själv går jag av flera hållplatser tidigare och tar en 20 minuters promenad till jobbet. När valet står mellan att trängas i en knökfull tunnelbanevagn eller att gå genom en vacker park är det inte svårt att motivera sig alls, säger Johan Stenbäck.
Tips
- Motionera måttligt en timme om dagen – men inte nödvändigtvis i sträck. Det är den ackumulerade tiden som räknas.
- Hitta nya rutiner – att motionera ska gå av bara farten, som att borsta tänderna.
- Umgås med fysiskt aktiva människor. Våra inneboende behov av att dela beteenden och åsikter med dem i närmaste bekantskapskretsen gör att vi smittas av dem vi umgås med.
- Anpassa träningen efter dina förutsättningar - både de fysiska (sånt du klarar av) och de psykiska (sånt du går igång på).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
