Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lugnar hon flygrädda

Lena Markblad, kabinchef på Thomas Cook Airlines, brukar kunna lugna de flesta flygnervösa resenärer. Med information och lite extra omtanke.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
Kabinchef Lena Marklund kan ge oroliga flygresenärer råd. Här med tidigare flygfobiske Johan Simberg. Anna Svanberg
  • Nej, flygplan går inte sönder av turbulens.
  • Piloterna är tränade i att hantera krislägen.
  • Ingen i besättningen skulle ta det här jobbet om det vore livsfarligt.

Det här är bara några av de argument Lena Markblad brukar ta till för att lugna rädda resenärer. Under sina 29 år i yrket har hon träffat många som är lite nervösa och rätt ofta en aning konfunderade över hur den här flera hundra ton tunga fågeln kan hålla sig i luften utan att trilla ner.

Och så finns det de som är fullständigt skräckslagna.

– Det är de väldigt rädda som vi får kontakt med, eftersom de nästan alltid berättar om sin rädsla när de stiger ombord, säger Lena.

Hon har varit med om att passagerare har ångrat sig och vänt i dörren, men för det mesta har besättningen lyckats lugna dem så att de fullföljt flygningen. Bara en gång har Lena varit med om att en person fick sådan panik att planet tvingades avbryta starten.

Extra mycket omtanke, som uppmuntrande blickar och en vänlig klapp på axeln, och mycket information, är strategin som Lena och hennes kollegor använder sig av när de möter flygrädda.

– Det är lite som att bilda ett team med den som är rädd, förklarar hon.

Med lite tur får man också säga hej till piloterna i cockpit innan start. Att få se ansiktena på de som kör planet verkar ofta lugnande på nervösa passagerare.

Sedan informerar hon om vad som kommer att ske under flygningen. Som att planet kan skaka lite när det passerar genom ett molntäcke, eller att det kan låta lite när landningshjulen fälls in och ut. Väntas oväder berättar Lena förstås det också.

– Det är väldigt viktigt att vara ärlig och tydlig.

Flygkatastrofer borde väl spä på oron hos väldigt många?
– Nej, det är inte alls min erfarenhet.

Den 12 september 2001 – dagen efter att två flygplan kraschat in i World Trade Center – lyfte Lena med 400 charterresenärer. Strax innan start var det ovanligt tyst i planet, men väl uppe på marschhöjd var stämningen precis som vanligt.

– Det var som katastrofen dagen innan inte hade hänt. Planet var dessutom fullsatt. Vi trodde att minst 50 säten skulle gapa tomma.

Själv har hon aldrig blivit rädd ombord. Visst, skakiga landningar är väl inte det roligaste hon vet, men hon känner sig helt trygg även när hon flyger med andra seriösa bolag.

Dessutom är det ju så att hennes arbetsplats statistisk sett är en trygg plats att befinna sig på. Att flyga är det säkraste transportmedlet, betydligt säkrare än att köra bil eller att cykla i storstan.

– Totalhaveri med flyg sker en gång på tio miljoner. Jag brukar säga att du har gjort din farliga del av resan bara genom att ta dig ut till flygplatsen.

Lenas råd till flygrädda

  • Kontakta flygbolaget innan resan och berätta att du är flygrädd. Eller säg till när du kliver på planet.
  • Förboka sittplats. Är du rädd för turbulens? Ta en plats längre fram, ofta skakar det mindre ju längre fram du sitter.
  • Känns det instängt? Ta en gångplats och om möjligt, välj ett större flygplan.
  • Ta reda på så mycket du kan om flyg och vad som sker under en flygning. Då vet du att vissa ljud hör till och att turbulens inte är något att oroa sig för.
  • Välj seriösa flygbolag. Då har personalen ofta mer tid att ta hand om dig som är rädd.
  • Var ute i god tid på flygplatsen. Att vara stressad förvärrar ångest och panikkänslor. Ta en fika, insup atmosfären, titta på när plan landar och startar.
  • Var utvilad och mätt. Undvik alkohol under resan, känslan av att tappa kontrollen kan förvärras.
  • Rör på dig under resan. Prata med kabinpersonalen om du är orolig eller har frågor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?