Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det här är bara några av de argument Lena Markblad brukar ta till för att lugna rädda resenärer. Under sina 29 år i yrket har hon träffat många som är lite nervösa och rätt ofta en aning konfunderade över hur den här flera hundra ton tunga fågeln kan hålla sig i luften utan att trilla ner.
Och så finns det de som är fullständigt skräckslagna.
– Det är de väldigt rädda som vi får kontakt med, eftersom de nästan alltid berättar om sin rädsla när de stiger ombord, säger Lena.
Hon har varit med om att passagerare har ångrat sig och vänt i dörren, men för det mesta har besättningen lyckats lugna dem så att de fullföljt flygningen. Bara en gång har Lena varit med om att en person fick sådan panik att planet tvingades avbryta starten.
Extra mycket omtanke, som uppmuntrande blickar och en vänlig klapp på axeln, och mycket information, är strategin som Lena och hennes kollegor använder sig av när de möter flygrädda.
– Det är lite som att bilda ett team med den som är rädd, förklarar hon.
Med lite tur får man också säga hej till piloterna i cockpit innan start. Att få se ansiktena på de som kör planet verkar ofta lugnande på nervösa passagerare.
Sedan informerar hon om vad som kommer att ske under flygningen. Som att planet kan skaka lite när det passerar genom ett molntäcke, eller att det kan låta lite när landningshjulen fälls in och ut. Väntas oväder berättar Lena förstås det också.
– Det är väldigt viktigt att vara ärlig och tydlig.
Flygkatastrofer borde väl spä på oron hos väldigt många?
– Nej, det är inte alls min erfarenhet.
Den 12 september 2001 – dagen efter att två flygplan kraschat in i World Trade Center – lyfte Lena med 400 charterresenärer. Strax innan start var det ovanligt tyst i planet, men väl uppe på marschhöjd var stämningen precis som vanligt.
– Det var som katastrofen dagen innan inte hade hänt. Planet var dessutom fullsatt. Vi trodde att minst 50 säten skulle gapa tomma.
Själv har hon aldrig blivit rädd ombord. Visst, skakiga landningar är väl inte det roligaste hon vet, men hon känner sig helt trygg även när hon flyger med andra seriösa bolag.
Dessutom är det ju så att hennes arbetsplats statistisk sett är en trygg plats att befinna sig på. Att flyga är det säkraste transportmedlet, betydligt säkrare än att köra bil eller att cykla i storstan.
– Totalhaveri med flyg sker en gång på tio miljoner. Jag brukar säga att du har gjort din farliga del av resan bara genom att ta dig ut till flygplatsen.
En ledares viktigaste uppgift är att se till att sin egen och medarbetarnas hjärnor fungerar maximalt. Genom att på djupet förstå vilka faktorer som påverkar den betydelsefulla och komplexa muskeln som sitter mellan våra öron kan vi också förändra och förbättra allas potentialer. Och göra oss mer motståndskraftiga mot skadlig stress.
Det menar Maria Engström-Eriksson, som är civilingenjör i industriell ekonomi och har en master i psykologi. Hon är aktuell med boken Hjärnatlet där hon med hjälp av forskningsrön, egna modeller och praktiska exempel beskriver en mental träning med hjärnan i fokus.
De senaste åren har hjärnans betydelse och funktioner uppmärksammats alltmer. Ändå menar Maria Engström-Eriksson att många, inte minst personer i ledande position, har bristfälliga kunskaper kring detta.
– Dagens företag och organisationer behöver fler hjärnatleter som likt fysiska atleter känner in och förstår sina verktyg – hjärnan respektive kroppen – för att kunna maximera prestationer och engagemang, förtydligar hon.
Att bli en hjärnatlet handlar inte om elitism eller att vara superbegåvad, utan om att utgå från de resurser man har och göra det bästa av dem.
Vad är det då som påverkar våra hjärnor på jobbet och privat? I boken utgår Maria Engström-Eriksson bland annat från en egen modell, Master, för att förklara hur man blir en hjärnatlet. Modellen består av sex sociala drivkrafter och biologiskt grundade behov.
Maria Engström-Eriksson liknar drivkrafterna vid ”hinkar” fyllda med vatten och har använt modellen i över tio år vid teambuilding och ledarskapsutveckling.
– Är hinkarna fyllda känner du dig trygg. Men om någon hink töms uppstår stressorer som gör att hjärnan fungerar sämre. Välfyllda hinkar ger starkare hjärnatleter, sammanfattar hon.
Masterhinkarna är till god hjälp för att skapa ett gemensamt språk och identifiera vad som skaver. Att se om hinkarna är fulla eller inte gör det enklare att göra en analys. Och att kunna åtgärda problemen.
Förutom att öka skaran av hjärnatleter i världen har Maria Engström-Eriksson ett annat tydligt syfte med boken. Hon vill så hål på myten om stress.
– Stress förknippas ofta med att ha en hög arbetsbörda. Men det stämmer inte alltid. I själva verket kanske förklaringen är att en eller flera av hinkarna är tömda. Kanske finns det brist på mening eller självständighet. Då hjälper det inte att minska på arbetsuppgifterna.
Hon anser att det borde vara en given fråga på ledningsnivå att nu ta kunskaperna om hjärnan på allvar.
– Att göra chefer och medarbetare till hjärnatleter är i grund och botten en ekonomisk fråga. Det handlar om att få människor att producera på sin fulla kapacitet. Jag hoppas att det snart kommer att bli lika självklart att fokusera på hjärnans hållbarhet som det är tala om hållbarhet för miljö och ekonomi, säger Maria Engström-Eriksson.
Text: Gertrud Dahlberg
Tänk dig sex hinkar som en modell för att förklara hjärnans behov och sociala drivkrafter. Det optimala är välfyllda hinkar – då har du lagt grunden till att bli en hjärnatlet.
Handlar om att hitta det som inspirerar, ger glädje och tillfredsställelse. Att förstå varför vi gör något kan vara lika meningsfullt som själva målet. Om vi saknar mening och riktning kan det leda till stress och utmattning.
Innebär att uppleva sig som betydelsefull och begreppet beskriver vår position i gruppen. När du upplever att din status är låg känner du dig osedd, vilket ökar stressnivåerna. Om du tvärtom känner dig uppskattad, erkänd och betydelsefull är din upplevda status hög. Det är grundläggande för motivation och arbetsglädje.
Utgår från att vårt behov av rättvisa är biologiskt grundat. Rättvisa är att ge människor förutsättningar och anpassningar för att skapa lika möjligheter. Det hjälper oss att bygga starka och sammanhållna grupper.
Att själv få bestämma är ett bränsle för att kunna prestera på topp. Friheten är en förutsättning för kreativitet och för att hitta nya lösningar. När vi har möjlighet att fatta egna beslut föds känslan av kontroll, vilket ökar belöningssystemet i hjärnkontoret.
Bygger på att vi måste ha klar och tillförlitlig information för att våra hjärnor ska kunna navigera rätt. När vi får bristfälliga eller motsägelsefulla besked skapas ofta frustration. Osäkerheten liksom otrygghet frodas, vilket i sin tur påverkar arbetsklimatet negativt.
Visar att vi är flockdjur som är beroende av starka sociala band. Vi behöver samspel med andra för att överleva och utvecklas. En stark sammanhållning på jobbet främjar kognitiv flexibilitet, skapar arbetsglädje och ökar produktiviteten.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden