Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ägna dig mer åt det du inte hinner. Vi skjuter lätt på allt som är avkopplande och meningsfullt. Att paddla kanot och koka sylt kan vi göra sedan. Men det kommer lätt nya ”viktigare” saker hela tiden. Ge dig själv tiden för det som är meningsfullt för dig. Agera saktare i stället för snabbt, vilket kan kännas utmanande. Gör mer av det som är så kallat ”onödigt”, onyttigt och oduktigt. Som att baka en rulltårta – om det är meningsfullt för dig – eller ta en öl med kompisarna. Innan du blir utmattad.
Minska tiden i sängen. Många är rädda för att ha dålig sömn och den rädslan kan bli ytterligare ett hinder. Då lägger man sig för tidigt utan att vara trött. I behandling av sömnproblem brukar man minska på sömnen för att bygga upp sömntrycket – för då sover vi bättre. Sömnlöst grubbel kan också göra att sängen börjar förknippas med oro. Bryt den kopplingen. Gå upp när du inte kan sova. Sov enbart i sängen och när du är trött.
Bete dig som när du mådde bra, i stället för att boka av saker och grubbla. Vad brukade du göra mer av förut – då du mådde bättre? Gör mer av det. Vi söker oss ofta till ensamhet när vi behöver gemenskap som allra mest. Träffa de människor som bryr sig om dig. Du ska inte låtsas att allt är toppen – acceptera hur det är – men med andra.
Ändra på dig själv. Du kan inte ändra någon annan – hur jobbig hen än är. Du är också jobbig. Det är vi människor. Var gulligare mot personen, även om du inte har lust. Det kommer sannolikt resultera i att hen blir gulligare mot dig. Vi tycker oftast att vi gör rätt och andra fel. Men om vi i stället tar proaktiva och generösa steg mot samförstånd och visar välvilja brukar andra svara med just det. Men du ska såklart inte tolerera övergrepp av något slag – då krävs andra insatser.
Sluta bråka med tankarna. Är det ett problem du kan lösa? Försök lösa problemet. Kan du inte lösa det? Släpp saken och fokusera om din uppmärksamhet. Många ser sitt tänkande som lösningen när det i själva verket är problemet. Om till exempel företaget går dåligt är det lätt hamna i oro för ekonomi och familj. Ta några proaktiva steg som gör att du känner dig mer trygg – är du med i a-kassan? Om du inte snabbt kan lösa problemet eller har kontrollen är det inte meningsfullt att oroa sig, tvärtom.
Kliv närmare det skrämmande. Låt inte hjärnans fel-alarm styra dig. Sluta undvika och fly. Utmana rädslan i små steg som du sätter upp själv – tänk babysteps – gör en lista från hanterbart till jättesvårt. Ställ en dum fråga på jobbmötet, håll föredrag eller våga be chefen om högre lön. Erövra successivt känslan av ökad kompetens och frihet.
Behandla dig själv som en vän. Sluta mobba dig med taskiga tankar. Säg snälla tankar i huvudet. Vi har lätt att hacka på oss själva, men vi skulle aldrig behandla någon annan som mår dåligt på det sättet. Då ger vi stöd och pepp. Det handlar inte om att dadda med sig själv eller låtsas att allt är fantastiskt. Säg tvärtom: Jag fattar! Det kan hända alla.
Boken Tvärtom - 7 strategier för mindre stress, oro, ångest, nedstämdhet, självkritik och bättre sömn och relationer är en vardaglig handbok för den som mår bra eller lite halvbra. Den kan också användas i förebyggande syfte för psykisk hälsa till exempel på arbetsplatser.
Har du symptom på stress och psykisk ohälsa som påverkar dig dagligen – kontakta vården.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
