Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslöshet kan ge dig ångest

Arbetslöshet drabbar inte bara den personliga ekonomin. Att vara utan jobb kan också ge ångest och depression. Politiker bör därför fokusera på de hälsomässiga fördelarna i att hålla arbetslösheten nere, enligt forskare.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det är bra för hälsan att ha ett jobb. Så kan man sammanfatta en forskningsrapport från Umeå universitet. Forskarna använde sig av måttet ”hälsorelaterad livskvalitet” för att ta reda på hur arbetslöshet påverkar livskvaliteten och kom fram till att 24 procent fler bland arbetslösa än bland arbetande hade problem med ångest och depression.

Enligt studien innebär hälsoproblemen att det är mer värt att leva nio år som anställd än att leva tio år som arbetslös. En person skulle med andra ord föredra att korta sitt liv med nio procent om det innebar att personen slapp vara arbetslös. Enligt forskarna visar det att politiker snarare borde fokusera på de hälsomässiga fördelarna av att hålla arbetslösheten nere, än de samhällsekonomiska.

– Studien understryker vilken vinst för folkhälsan det faktiskt innebär att minska arbetslösheten. De hälsomässiga aspekterna hamnar tyvärr ofta i skymundan när arbetslöshet diskuteras, säger Fredrik Norström, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Störst påverkan på hälsan har arbetslöshet för den som redan innan arbetslösheten hade dålig hälsa.

Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som är finansierat av den statliga anslagsgivaren Forte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.