Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Svensk rekrytering har havererat

Kompetenta och erfarna människor sorteras bort i rekryteringssammanhang för att de är över 40 år. Yngre sorteras bort för att de saknar erfarenhet – det skadar både landets ekonomi och folkhälsan, skriver Lars Carlén.
Publicerad
Till vänster Lars Carlén till höger ett förstoringsglas och små människor
Existerar den perfekta kandidaten? Rekryterare borde tänka utanför boxen när det ska nyanställas, skriver Lars Carlén. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Min slutsats när jag nu söker nytt jobb är att många av de nuvarande sätten man rekryterar på i Sverige skadar vår ekonomi. Dessutom bidrar det till en sämre folkhälsa genom att ge upphov till stress, ensamhet och depression.

En stor mängd kompetenta och erfarna människor sorteras slentrianmässigt bort i rekryteringssammanhang för att de är äldre. Många kompetenta yngre människor sorteras lika slentrianmässigt bort med argument om brist på erfarenhet. Samtidigt är många arbetsplatser så kraftigt underbemannade att utbrändhet mer eller mindre har blivit en folksjukdom. Att människor blir bortvalda och istället blir försörjda av a-kassersättning och bidrag skadar ekonomin. Det gör också att viktiga uppgifter som behöver utföras, inte blir gjorda. Det här är en dum misshushållning av mänskliga och ekonomiska resurser.   

När jag var en bit över trettio skrattade jag rått när en god vän, berättade om en person han gått i skolan med. Hans tidigare klasskamrat som då var en bit över femtio, hade blivit arbetslös och fick inte något nytt jobb. ”Det är väl bara att skaffa ett nytt”, blev mitt svar. ” Så lätt är det inte”, var kontentan i svaret jag fick av min vän. På den tiden trodde jag han hade fel. Nu inser jag hur rätt han hade.

I annonserna är åldersdiskrimineringen mer inlindad

Jag är förvånad över hur mycket åldersdiskriminering som finns i jobbannonser. Nyligen läste jag en annons där det ordagrant stod att det som söks är ”individ 25 – 35 år”.

I de flesta annonserna är åldersdiskrimineringen något mer inlindad. Att skriva ordet ”junior” innan en jobbtitel tolkar jag som att någon som jag, med över 20 års erfarenhet inom yrkesområdet, inte är vad som önskas. Samma sak när det står formuleringar i stil med att kandidaten ska ha två års erfarenhet. De där annonserna har jag lärt mig att det är helt meningslöst för mig att söka på.  

Att söka jobb på jobbannonser är tidskrävande. Min erfarenhet är att det finns andra sätt som är betydligt mer effektiva. Visst har jag även pratat med personer 40+ som faktiskt lyckas väl med att hitta jobb via annonser. Jag antar att det kan vara olika lätt eller svårt beroende på bransch.   

Absurda kravspecifikationer

Det finns en ängslan bland rekryterare att föreslå kandidater utanför en fyrkantig kravspecifikation. Tänk om det skulle bli fel. Jo, men låt mig kontra med att det brukar krävas mod kombinerat med kreativitet för att skapa sådant som tar utvecklingen framåt. De som arbetar med dagens dåligt fungerande rekrytering riskerar att bli omkörda av dem som är modigare och piggare.   

Att ringa upp kontaktpersoner i jobbannonser har lett till att jag ibland fått prata med trevliga personer och blivit kallad till intervjuer. Nyligen pratade jag med  två personer som stod som kontaktpersoner i olika annonser. När jag talade med dem fick jag höra mer om de enligt min bedömning absurda kravspecifikationerna som skapats för tjänsterna. I båda samtalen fick jag berättat om "ska-krav" för att en kandidat ens skulle komma ifråga. Alltså sådant som satts upp som absoluta krav. I båda dessa fall var ett ska-krav som nämndes att kandidaten skulle haft samma eller en snarlik yrkestitel i sin tidigare yrkesroll. När jag berättade att jag hade utfört de uppgifter som efterfrågades i annonsen och gjort det med gott resultat, fick jag information om att jag ändå inte kunde komma i fråga.

Det krävs mod kombinerat med kreativitet för att ta utvecklingen framåt.

Något som blir allt vanligare är tester och arbetsprover. Trots dessa alltmer omfattande rekryteringsförfaranden som kräver mycket nedlagd tid av kandidater, görs det ändå många felrekryteringar. Ett av de senaste trendande begreppen inom området är ”fördomsfri rekrytering”. Något jag antar ska låta oerhört neutralt, men där det i praktiken verka leda till ännu större användning av tester som gör rekryteringen ännu mer fyrkantig.

Här kommer mina tips till politiker, fackförbund och företag:

Den som är politiker behöver röster från väljare. Fackförbund behöver medlemmar. Företag behöver kunder. Ett sätt att få trogna väljare, medlemmar och kunder är när partier, fackförbund och företag tar tag i problemet med ålderismen och gör något åt det. Det går att ändra. Ta chansen att göra något. Vi är många som är otåliga!

/Lars Carlén, kommunikatör med över 20 års erfarenhet av digital strategi och innehållsskapande

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ropen skalla – nåbarhetspolicy för alla

Arbetsgivare utnyttjar medarbetares lojalitet, vilket leder till att människor jobbar gratis och riskerar sin hälsa. Det är dags för en arbetskultur som respekterar medarbetarens fritid, skriver Dimce Storm.
Publicerad 19 februari 2025, kl 12:00
En klocka med visare
Att ha en tillgänglighetspolicy är inte bara bra för arbetsmiljön på jobbet utan hälsan i stort, skriver Dimce Storm. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens digitala arbetsliv suddas gränserna mellan arbete och fritid ut allt mer. Medarbetare känner sig tvungna att svara på e-post och meddelanden efter arbetstid för att visa sin lojalitet eller framstå som engagerade. Men det här beteendet riskerar att skapa en osund arbetsmiljö – och det är dags att ta sig en funderare.

En motion om nåbarhetspolicy som behandlades vid Unionens Förbundsråd 2024 lyfter just detta problem. En del arbetsgivare utnyttjar medarbetares lojalitet, vilket leder till att människor jobbar gratis och riskerar sin hälsa. Det är dags för en arbetskultur som respekterar medarbetarens fritid.

Att svara på mejl eller meddelanden efter arbetstid handlar ofta om en kombination av faktorer:

1. Visa engagemang: Många vill framstå som ansvarstagande och tillgängliga. Det är lätt att tro att snabb respons är nyckeln till att bli uppskattad på jobbet.

2. Otydliga signaler: Arbetsgivare kanske inte uttryckligen kräver svar på kvällar, men genom att skicka mejl utanför arbetstid skapas en outtalad förväntan.

3. Rädsla att missa något (FOMO): I konkurrensutsatta arbetsmiljöer vill ingen riskera att verka oengagerad eller missa viktig information.

4. Kulturproblem: I vissa organisationer är det normen att vara konstant tillgänglig, vilket pressar medarbetare att alltid vara ”på”.

Ständig tillgänglighet är ett strukturellt problem

Denna kultur av ständig tillgänglighet leder till flera problem för medarbetare:

Stress och utbrändhet: Att aldrig koppla bort arbetet skapar långvarig stress och riskerar medarbetares hälsa.

Sämre arbetsmiljö: Om det blir normen att jobba på fritiden får vi en kultur där gränser suddas ut, vilket leder till missnöje och låg moral.

Dålig balans mellan arbete och privatliv: Medarbetare behöver fritid för att återhämta sig och vara produktiva på lång sikt.

Det är tydligt att ständig tillgänglighet är ett strukturellt problem som kräver lösningar på flera nivåer. Här är några konkreta steg som man kan jobba med:

1. Ställ krav på tydliga riktlinjer: Arbeta för att få infört en nåbarhetspolicy på din arbetsplats. En sådan policy ska klargöra att arbete utanför ordinarie arbetstid inte är ett krav.

2. Utmana arbetskulturen: Kommunicera tydligt med dina kollegor och chefer. Om det inte är brådskande, vänta med att svara på mejl till nästa arbetsdag.

3. Kräv att chefer visar vägen: Chefer måste vara förebilder. Om de skickar mejl efter arbetstid utan tydlig kommunikation, skapas osäkra signaler. Be dem vara tydliga med förväntningarna.

4. Utnyttja teknik: Föreslå att schemalägga mejl och meddelanden så att de skickas på ordinarie arbetstid.

5. Ta hjälp av facket: Fackförbund som Unionen arbetar aktivt med frågan. Genom att driva motioner, som den om nåbarhetspolicy, kan vi skapa gemensamma regler för ett hållbart arbetsliv.

Nåbarhetspolicy är en fråga om vår hälsa

Som medarbetare har man rätt till sin fritid – och det är dags att vi tar tillbaka den. Genom att ställa krav på tydliga riktlinjer, kommunicera förväntningar och utmana osunda normer kan vi bidra till en mer balanserad och hållbar arbetskultur. Nåbarhetspolicy är inte bara en facklig fråga; det är en fråga om vår hälsa, vårt välmående och vår rätt att leva ett liv utanför jobbet.

Nu är det upp till oss att visa vägen som medarbetare!

/Dimce Storm