Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Många pluggar under arbetslösheten

Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad
Plugga under arbetslösheten. Från vänster en kvinna i ett bibliotek, en kvinna i ett klassrum
Att plugga under arbetslösheten kan förbättra jobbmöjligheterna. TRR:s stöd och kurser ger uppsagda tjänstemän nya karriärmöjligheter. Foto: Colourbox.

Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.

– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.

Fick kvitto på kunskapen hon hade

Anneli Widerberg, porträttbild.
Anneli Widerberg.

En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.

– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.

Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?

– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.

Studier kan öka chansen att få nytt jobb

Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.

Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.

– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.

"Studierna ledde till ökat självförtroende"

För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.

– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.

Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?

– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.