Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Många pluggar under arbetslösheten

Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad
Plugga under arbetslösheten. Från vänster en kvinna i ett bibliotek, en kvinna i ett klassrum
Att plugga under arbetslösheten kan förbättra jobbmöjligheterna. TRR:s stöd och kurser ger uppsagda tjänstemän nya karriärmöjligheter. Foto: Colourbox.

Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.

– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.

Fick kvitto på kunskapen hon hade

Anneli Widerberg, porträttbild.
Anneli Widerberg.

En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.

– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.

Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?

– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.

Studier kan öka chansen att få nytt jobb

Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.

Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.

– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.

"Studierna ledde till ökat självförtroende"

För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.

– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.

Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?

– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.