kollega.se logotyp
Sök
Arbetslöshet

Dystert på arbetsmarknaden - 40 procent färre jobb

Just nu finns 40 procent färre lediga jobb jämfört med förra året. Arbetslösheten är den högsta på tio år, undantaget pandemin. Här är branscherna som drabbats hårdast.
David Österberg Publicerad
Sverige har 40% färre lediga jobb än förra året, enligt Jobbland. Arbetslösheten är på rekordnivåer, särskilt i storstäderna. Endast industrin visar en positiv trend med en ökning av jobbannonser.
Antalet lediga jobb har minskat med 40% jämfört med förra året. Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemin. Branscher som drabbats hårdast är försäljning, hälso- och sjukvård samt installation och drift. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

Det är ont om lediga jobb. Det visar statistik från jobbsökarsajten Jobbland. På ett år har antalet jobbannonser på deras sajt minskat med 40 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge som råder. Den svenska arbetsmarknaden väntar fortfarande på ett förbättrat ränteläge och en brytpunkt där bolag vågar satsa mer på nyrekryteringar igen. Förhoppningsvis ser situationen annorlunda ut senare i höst, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i ett pressmeddelande.

Den största minskningen av lediga jobb har skett i Blekinge, Stockholm och Kronoberg.

Flest jobb inom industrin

Även Arbetsförmedlingens statistik är dyster. Där minskade antalet lediga platser med 34 procent från augusti förra året till i år.

– Det finns flera tecken på en svag arbetsmarknad. Precis som vi såg förra månaden fortsätter arbetslösheten stiga något, varseltalen är något förhöjda och antalet lediga platser utvecklas svagt. Men i takt med att konjunkturen stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Sämst läge har yrkeskategorier inom ”försäljning”, ”hälso- och sjukvård” samt ”installation och drift”, enligt Jobbland.

Den enda branschen med positiv utveckling är ”industri och tillverkning” där antalet annonser ökat med 13,9 procent jämfört med samma period under förra året. 

Många tjänstemän uppsagda

Under årets tredje kvartal blev nästan 4 100 tjänstemän uppsagda, enligt omställningsorganisationen TRR. Det är en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

– Dessvärre ser vi ingen återhämtning på arbetsmarknaden under hösten. Många företag har behövt varsla tjänstemän i år och antalet uppsagda som behöver vårt stöd är fortsatt på en hög nivå, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR, i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är efterfrågan på de uppsagda tjänstemännen hög. I genomsnitt tar det mellan sex och sju månader för dem som fått stöd av TRR att få ett nytt jobb.

Sämst läge i storstäderna

Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter arbetslösheten att öka i år och sjunker gradvis under 2025. Ökning är störst i storstadslänen och i södra Sverige.

I norra Sverige väntas arbetslösheten minska svagt både under 2024 och 2025.

Branscherna med störst nedgång

  1. Försäljning                                       56,7
  2. Hälso- och sjukvård                       52,5
  3. Installation, drift och underhåll 44,8
  4. Data och IT                                      36,8
  5. Pedagogik                                         31,5
  6. Ekonomi och juridik                      30,8               
  7. Administration                                28,4
  8. Bygg och anläggning                      28,1
  9. Transport och logistik                    26,5
  10. Hotell och restaurang                     24,6

Källa: Jobbland. Procentuell nedgång av antalet jobbannonser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll – Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.

Läs även