Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Dystert på arbetsmarknaden - 40 procent färre jobb

Just nu finns 40 procent färre lediga jobb jämfört med förra året. Arbetslösheten är den högsta på tio år, undantaget pandemin. Här är branscherna som drabbats hårdast.
David Österberg Publicerad
Sverige har 40% färre lediga jobb än förra året, enligt Jobbland. Arbetslösheten är på rekordnivåer, särskilt i storstäderna. Endast industrin visar en positiv trend med en ökning av jobbannonser.
Antalet lediga jobb har minskat med 40% jämfört med förra året. Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemin. Branscher som drabbats hårdast är försäljning, hälso- och sjukvård samt installation och drift. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

Det är ont om lediga jobb. Det visar statistik från jobbsökarsajten Jobbland. På ett år har antalet jobbannonser på deras sajt minskat med 40 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge som råder. Den svenska arbetsmarknaden väntar fortfarande på ett förbättrat ränteläge och en brytpunkt där bolag vågar satsa mer på nyrekryteringar igen. Förhoppningsvis ser situationen annorlunda ut senare i höst, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i ett pressmeddelande.

Den största minskningen av lediga jobb har skett i Blekinge, Stockholm och Kronoberg.

Flest jobb inom industrin

Även Arbetsförmedlingens statistik är dyster. Där minskade antalet lediga platser med 34 procent från augusti förra året till i år.

– Det finns flera tecken på en svag arbetsmarknad. Precis som vi såg förra månaden fortsätter arbetslösheten stiga något, varseltalen är något förhöjda och antalet lediga platser utvecklas svagt. Men i takt med att konjunkturen stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Sämst läge har yrkeskategorier inom ”försäljning”, ”hälso- och sjukvård” samt ”installation och drift”, enligt Jobbland.

Den enda branschen med positiv utveckling är ”industri och tillverkning” där antalet annonser ökat med 13,9 procent jämfört med samma period under förra året. 

Många tjänstemän uppsagda

Under årets tredje kvartal blev nästan 4 100 tjänstemän uppsagda, enligt omställningsorganisationen TRR. Det är en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

– Dessvärre ser vi ingen återhämtning på arbetsmarknaden under hösten. Många företag har behövt varsla tjänstemän i år och antalet uppsagda som behöver vårt stöd är fortsatt på en hög nivå, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR, i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är efterfrågan på de uppsagda tjänstemännen hög. I genomsnitt tar det mellan sex och sju månader för dem som fått stöd av TRR att få ett nytt jobb.

Sämst läge i storstäderna

Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter arbetslösheten att öka i år och sjunker gradvis under 2025. Ökning är störst i storstadslänen och i södra Sverige.

I norra Sverige väntas arbetslösheten minska svagt både under 2024 och 2025.

Branscherna med störst nedgång

  1. Försäljning                                       56,7
  2. Hälso- och sjukvård                       52,5
  3. Installation, drift och underhåll 44,8
  4. Data och IT                                      36,8
  5. Pedagogik                                         31,5
  6. Ekonomi och juridik                      30,8               
  7. Administration                                28,4
  8. Bygg och anläggning                      28,1
  9. Transport och logistik                    26,5
  10. Hotell och restaurang                     24,6

Källa: Jobbland. Procentuell nedgång av antalet jobbannonser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.