Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.
– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.
En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.
– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.
Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?
– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.
Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.
Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.
– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.
För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.
– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.
Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?
– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.
Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor.
– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.
– Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.
Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen.
– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring.
Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring.
– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon.
Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva inte kunnat närvara vid demonstrationen:
– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner.
Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten. I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.
Att ta sig till olika anställningsintervjuer kan bli kostsamt. Särskilt för den som varit arbetslös länge, och därför behöver ta sig till många sådana.
Än mer om man bor där det är långt mellan arbetsplatserna, ofta utanför centralorterna i norra delen av landet till exempel.
Men det finns en ersättning att söka från Arbetsförmedlingen.
I regel ska man åka kollektivt, om det inte finns särskilda skäl, som att det inte finns sådana färdmedel.
Upp till 3 600 kronor kan man få om resan är ”utanför normalt dagpendlingsavstånd”. Det innebär att resan överstiger tre timmar tur och retur, räknat från bostaden.
Men det finns också en rad andra krav i det finstilta.
Något Maria Westin, som Kollega tidigare berättat om, nyligen blev varse.
Under hösten har hon blivit av med sin Sius-konsulent, en särskild stödperson på Arbetsförmedlingen som hjälper funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga.
Men Maria får fortfarande jobbtips från sin gamla Sius.
Sius-konsulenterna jobbar hårt för att vara ute för att hitta arbetsgivare som de kan matcha med sina arbetssökande. De bygger på så sätt upp en egen platsbank.
Här kommer det finstilta in.
För att få reseersättning krävs att jobbet ska ha annonserats på Platsbanken.
Så när en Sius-konsulent till exempel hittar ett jobb som passar någon, räknas det inte.
För Maria Westin var resan inte jättelång den här gången, inte med norrlandsmått mätt. Dryga tolv mil tur och retur.
Men väl där mötte hon en annan arbetslös som åkt till anställningsintervjun i Härnösand från Vemdalen. 27 mil, enkel väg.
Ingen ersättning för resa.
– Jag förstår inte varför jobbet måste finnas på Platsbanken. Om mitt kusinbarn tipsar om ett jobb i Luleå får jag alltså inte ersättning för att ta mig dit. Då är det mer rättvist att ingen får det.
Källa: Arbetsförmedlingen
Maria Westin har varit utan jobb länge, och de flesta jobb hon sökt har annonserats via Platsbanken, säger hon.
Men ett par om året har kommit från Sius, som ofta vet vad som skulle passa just henne.
Arbetsförmedlingen svarar Kollega att man inte vet hur många jobb olika handläggare tipsar om som inte ligger ute på Platsbanken.
Systemet regleras av en förordning från 2015.
Där står att för att få resebidrag, så måste jobbet annonseras ut på ”respektive EU-lands offentliga arbetsförmedlings nationella databas över lediga anställningar”.
– Platsbanken utgör sedermera Arbetsförmedlingens/Sveriges offentliga och nationella databas över lediga anställningar, skriver Elin Amnell som är utredare på Arbetsförmedlingen i ett mejlsvar.
Maria Westin fick inte jobbet i Härnösand. Så jakten på sysselsättning fortsätter.
Men hon har skrivit till en lokal riksdagsledamot om systemet med reseersättningar.