Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

5 sätt att minska oro

Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep.
Petra Rendik Publicerad
Man sitter med huvudet i händerna
Vissa problem går inte att lösa på sekunden. Försök att frikoppla dig från orostankarna så att du får distans till dem, tipsar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund. Foto: Shutterstock

Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Tove Wahlund, Erik Andersson
Foto: Eva Lindblad

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.


Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Så hanterar du oro

1: Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

Har jag bokat mötesrum till i morgon? Packade jag verkligen ner barnens gympakläder? Orostankar kan vara något bra eftersom de påminner oss om att vidta förebyggande åtgärder. Du dubbelkollar till exempel barnens ryggsäckar innan de går till skolan. Den hjälpsamma oron får oss att lösa problem eller förbereder för kommande svårigheter. Ohjälpsam oro funkar tvärtom. Tankarna fastnar som segt klister i hjärnan. Tänk om …

Klarar jag det här? Det viktigaste steget för att oroa sig smartare är att lära dig skilja mellan dessa. För dagbok där du kan skriva ner vad orostankarna handlar om och vad du gör när du börjar oroa dig.

2: Lös det som går att lösa

Sådant som du faktiskt kan lösa. Erik Andersson och Tove Wahllund kallar dessa ”lösbara orostankar”. Gallra ut problem som går att åtgärda. Skriv upp några förslag på lösningar som du kommer på och testa dig fram. Vissa problem fixar du snabbt, annat kan ta tid och det är helt okej.

3: Kontrollera lagom

Att tvångsmässigt kolla mejlen eller din kalender fungerar i stunden, men oron kommer nästan alltid tillbaka och ökar ofta bara på oron. Glesa ut de ohjälpsamma kontrollerna eller gör dem på bestämda tider. Läs mejlen två gånger om dagen eller skjut upp det ett tag.

4: Hantera det du inte kan lösa

Vissa problem som skapar oro kan vara olösliga, i alla fall för stunden. Öva på att frikoppla orostankarna, så du får distans till dem. Orostankar är just tankar, inte en absolut sanning. Tankar ska komma och gå, och inte fastna. Testa flygledarövningen: Sätt en timer på fem minuter.

Lägg all uppmärksamhet på orostankarna genom att agera som en flygledare över dem. Skatta hur mycket orostankarna besvärade dig när du lade mycket uppmärksamhet på dem. Sätt timern igen på fem minuter och låt tankarna flöda fritt utan att lägga fokus på dem. Var uppmärksam på andra intryck i omgivningen.

Gör en ny skattning.

5: Konkurrera ut oron

Gör något som leder dig till ett annat fokus än orostankarna. Ring en kompis, läs en bok, titta på en tv-serie, fika med kollegorna, promenera eller träna. Kom ihåg att aktiviteterna behöver göras på ett sätt i din vardag som konkurrerar ut oron.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Fick cancer - blev av med a-kassan

Anna Hallberg klarade stroke och cancer – men a-kassan rår hon inte på. Hade hon fått sitt cancerbesked två dagar senare hade allt varit annorlunda.
Johanna Rovira Publicerad 6 maj 2025, kl 06:01
Bild på kvinna Anna Hallberg
Om Anna Hallberg hade fått sitt cancerbesked bara några dagar senare hade hon inte befunnit sig i ekonomiskt trångmål Foto: Nicke Messo

Anna Hallberg har haft stor otur i livet. Hon har drabbats av flera svåra sjukdomar, men på något sätt alltid kommit tillbaka.

– Jag har haft otur när det gäller sjukdomar, men tur i oturen samtidigt. Hade inte min son hittat mig efter stroken, hade jag inte suttit här nu, säger Anna Hallberg.

”Här” är Tant Ruts kafé i Kungälv – och det var här i Kungälv, inte långt från kafét, Anna bodde med sin familj när oturen slog till första gången. Efter en tjänsteresa i Tyskland fick hon plötslig migrän och började kräkas. Läkaren avfärdade det som virus, men bara några dagar senare föll hon framstupa in i en skänk, oförmögen att tala och förlamad på höger sida. Äldste sonen, som hade glömt sina nycklar, kom hem, hittade henne liggande utslagen på sovrumsgolvet.

– Det gäller att få hjälp så snart som möjligt när det handlar om stroke – varje sekund dör hjärnceller, säger hon.

En skräckupplevelse

Minnena av vad som hände är diffusa och dimmiga. En ambulans hämtade upp henne och körde henne till sjukhuset i Kungälv.

– Det var en skräckupplevelse för mina söner, men det var tur att det inte hände när jag körde barnen till skolan, säger Anna Hallberg och ryser vid tanken.

Tiden som följde var jobbig och kämpig, men efter tre månader kom hon tillbaka till arbetslivet som laboratorieingenjör på kemikalieföretaget.

Så småningom gick Anna Hallberg upp till 75 procent och fick nya arbetsuppgifter. Men efter ett par trivsamma år kom beskedet – företaget skulle skära ner och Anna Hallbergs tjänst skulle försvinna.

– Jag tycker att jag med mina 25 år som laboratorieingenjör kunde ha fått något labbjobb, men jag övertalades att skriva bort mina 32 år på företaget till förmån för ett vikariat, som alla sade skulle bli förlängt.

– Jag hamnade på en underbemannad avdelning där folk mådde så dåligt att många satt och grät på mötena. Men jag bet ihop och jobbade som en idiot. Jag gick upp till heltid och jobbade en massa övertid.

Sommaren 2021 kom nästa tuffa besked när hennes chef meddelade att hon inte behövde komma tillbaka efter semestern. Vikariatet skulle inte förlängas. Hon var arbetsbefriad fram till den 1 december då anställningen upphörde.

– Jag fick aldrig någon förklaring till varför. Om jag hade misskött mig hade jag förstått det, men jag gjorde allt vad jag kunde. Det är så oerhört tråkigt att få ett så trist avslut när man gett företaget så mycket av ens tid och själ.

Men det skulle bli fler tråkigheter. Den 1 december anmälde hon sig hos Arbetsförmedlingen och a-kassan. Tre dagar senare blev hon uppringd av sin läkare och fick beskedet att hon har tarmcancer.

Gjorde rätt - men det blev fel

Anna Hallberg ringde omedelbart a-kassan och berättade att hon skulle opereras i januari. Det var i och för sig helt enligt alla konstens regler, men hade hon väntat bara 2–3 dagar med att ringa skulle hon inte befinna sig i den ekonomiska knipa hon är i nu.

Enligt dåvarande a-kasseregler blev man nämligen avstängd i 6 så kallade karensdagar innan man kunde kvittera ut a-kasseersättning och inkomstförsäkring. Och Anna hade bara betat av 3,5 av sina 6 obligatoriska dagar.

Hade hennes anställning varat bara en månad till hade hon också klarat sig, eftersom antalet karensdagar vid årsskiftet minskade från 6 till 2.

Men just då var Anna Hallberg mest inställd på att bli fri från sin cancer. Än en gång visade hon på sin okuvliga vilja att bli frisk och hon fixade såväl operation som cellgiftsbehandling, trots diverse biverkningar, som nervskador. Drygt ett år senare stod hon åter till arbetsmarknadens förfogande, åtminstone till 50 procent.

Men då kom nästa kalldusch.

– Det var ingen som upplyste mig om att när jag väl påbörjade mina karensdagar så var jag också tvungen att fullfölja och ta ut alla dagar inom tolv månader, annars skulle jag gå miste om a-kassa.

– Jag har varit med i facket och betalat a-kassa hela mitt liv och inte tagit ut ersättning för en enda dag – nu får jag reda på att det inte räcker.

Hade någon berättat om vilka ekonomiska konsekvenser det skulle bli av att omgående kontakta a-kassan hade hon agerat annorlunda. Hon stod ju lika mycket till arbetsmarknadens förfogande dagen efter att hon fått sitt cancerbesked som dagen innan hon fick det.

Ett hål i välfärdssystemet

Anna Hallberg menar att det måste gå att göra undantag när någon så uppenbart hamnar mellan stolarna.

– Det är som ett hål i välfärdssystemet. Jag har ju inte gjort något fel. Nu har jag tack och lov en sjukförsäkring på 50 procent som jag kan leva på, annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Det är viktigt att andra blir medvetna om att de här reglerna finns, så de inte råkar ut för samma sak.

Arbetsförmedlingen uppmuntrade henne att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket Anna Hallberg har gjort. Trots att a-kassan medgivit att hon borde ha fått information om följderna är hennes hopp om att få rätt litet, eftersom a-kassan följt reglerna.

Mest av allt vill hon ha ett nytt jobb. Men det är inte lätt att hitta tjänster på halvtid, även om man har Anna Hallbergs starka driv och oövervinnliga förmåga att komma igen.

– Huvudet vill kanske mer än kroppen, men jag har återhämtat mig jättebra. Jag är en social person och blir deprimerad av att gå arbetslös. Även om jag jobbat med kemikalier hela livet kan jag tänka mig att jobba med precis vad som helst, säger Anna Hallberg.

Karensvillkoret

  • Arbetslöshetsersättning betalas inte ut förrän den sökande har varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande i 2 dagar. Före den 1 januari 2022 var antalet karensdagar 6.
  • Karensdagarna måste räknas av inom tolv månader innan ersättning betalas ut, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.