Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

5 sätt att minska oro

Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep.
Petra Rendik Publicerad
Man sitter med huvudet i händerna
Vissa problem går inte att lösa på sekunden. Försök att frikoppla dig från orostankarna så att du får distans till dem, tipsar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund. Foto: Shutterstock

Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Tove Wahlund, Erik Andersson
Foto: Eva Lindblad

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.


Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Så hanterar du oro

1: Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

Har jag bokat mötesrum till i morgon? Packade jag verkligen ner barnens gympakläder? Orostankar kan vara något bra eftersom de påminner oss om att vidta förebyggande åtgärder. Du dubbelkollar till exempel barnens ryggsäckar innan de går till skolan. Den hjälpsamma oron får oss att lösa problem eller förbereder för kommande svårigheter. Ohjälpsam oro funkar tvärtom. Tankarna fastnar som segt klister i hjärnan. Tänk om …

Klarar jag det här? Det viktigaste steget för att oroa sig smartare är att lära dig skilja mellan dessa. För dagbok där du kan skriva ner vad orostankarna handlar om och vad du gör när du börjar oroa dig.

2: Lös det som går att lösa

Sådant som du faktiskt kan lösa. Erik Andersson och Tove Wahllund kallar dessa ”lösbara orostankar”. Gallra ut problem som går att åtgärda. Skriv upp några förslag på lösningar som du kommer på och testa dig fram. Vissa problem fixar du snabbt, annat kan ta tid och det är helt okej.

3: Kontrollera lagom

Att tvångsmässigt kolla mejlen eller din kalender fungerar i stunden, men oron kommer nästan alltid tillbaka och ökar ofta bara på oron. Glesa ut de ohjälpsamma kontrollerna eller gör dem på bestämda tider. Läs mejlen två gånger om dagen eller skjut upp det ett tag.

4: Hantera det du inte kan lösa

Vissa problem som skapar oro kan vara olösliga, i alla fall för stunden. Öva på att frikoppla orostankarna, så du får distans till dem. Orostankar är just tankar, inte en absolut sanning. Tankar ska komma och gå, och inte fastna. Testa flygledarövningen: Sätt en timer på fem minuter.

Lägg all uppmärksamhet på orostankarna genom att agera som en flygledare över dem. Skatta hur mycket orostankarna besvärade dig när du lade mycket uppmärksamhet på dem. Sätt timern igen på fem minuter och låt tankarna flöda fritt utan att lägga fokus på dem. Var uppmärksam på andra intryck i omgivningen.

Gör en ny skattning.

5: Konkurrera ut oron

Gör något som leder dig till ett annat fokus än orostankarna. Ring en kompis, läs en bok, titta på en tv-serie, fika med kollegorna, promenera eller träna. Kom ihåg att aktiviteterna behöver göras på ett sätt i din vardag som konkurrerar ut oron.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Faksimil av tre tidigare Kollega-artiklar om arbetslöshet och sänkt aktivitetsstöd: en om Thomas Höglund, en om Christina Bundy och en om protester mot lagändringen.
Thomas Höglund, Christina Bundy och Robert Bomark har alla drabbats av sänkt aktivitetsstöd. När Kollega följer upp deras liv har deras vägar sett olika ut – men ekonomin är fortfarande pressad. Faksimil: Susanna Sethfors Holmquist

Sedan den 1 oktober gäller nya regler i a-kassan som innebär att ersättningen trappas ned var hundrade dag. Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som varit arbetslösa i mer än 300 dagar och går på det som kallas aktivitetsstöd (se ruta). Ersättningsnivåerna är inledningsvis 80, 60 och 50 procentenheter av din tidigare inkomst, med sänkning var 100:e dag, för att sedan minska kraftigt ju längre tid du är arbetslös. 

En av dem som nu nått sin 100:e dag är Thomas Höglund från Åre, som Kollega skrev om i december 2025. I april fick han sin nya ersättning, som var flera tusen kronor mindre än tidigare. 

– Det är tufft. Ändå står jag kvar på något högre än jag skulle haft efter en överklagan. Men i juli sänks det ytterligare. Då vet jag inte hur jag ska få det att gå runt, säger Thomas Höglund. 

 

Kyrkan hjälpte Thomas med mat under julhelgen

Efter en infektion i foten bor Thomas Höglund tillfälligt på ett korttidsboende. Han har opererats fyra gånger och har svårt att gå, vilket gjort det omöjligt att komma hem till hans lägenhet som ligger fem trappor upp, utan hiss. Under tiden han rehabiliteras fortsätter han att söka jobb för att inte mista sin ersättning. 

– Det är en stress såklart. Men jag vågar inte sjukskriva mig eftersom efter 100 dagar blir jag återhänvisad till aktivitetsstödet och då får jag starta på lägre belopp. 

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 
Thomas Höglund
Thomas Höglund Foto: Anette Andersson

Anhöriga har hjälpt till i mån av tid och kyrkan hjälpte honom med kläder när han flyttade in på korttidsboendet. De sträckte även ut en hand under julen och gav honom ett presentkort så att han hade råd att köpa julmat. 

– Kommunerna får ta över mer och mer av oss som är långtidsarbetslösa, De är i praktiken den sista garanten för människors grundläggande levnadskostnader – eftersom de enligt socialtjänstlagen måste bevilja försörjningsstöd när ingen annan ersättning räcker. 

Som lägst kan den som har aktivitetsstöd få 365 kronor om dagen i ersättning. Till sommaren kommer Thomas Höglunds ersättning att sänkas ytterligare, till omkring 7 000 kronor enligt hans egna beräkningar. 

– Hur det ska gå då vågar jag inte riktigt tänka på. 

 

Christina Bundy testar livet som busschaufför

Nu plockar jag bort den gröna ringen! skrev Christina Bundy häromveckan på Linkedin och avsåg märkningen som visar att man är öppen för jobb. 

Hon har visserligen fortfarande inte något jobb, men har kommit in på en bussförarutbildning som garanterar anställning i höst. 

–  De ringde från Arbetsförmedlingen dagen före påsk och frågade om jag kunde börja på en förberedande kurs med massa prov och tester redan på tisdagen efter påsk. Jag tackade ja och börjar så smått landa i tanken, men vågar inte riktigt hoppas förrän jag vet om jag går vidare, berättade Christina Bundy. 

Christina Bundy
Christina Bundy. Foto: Anders G Warne

Hon gick till sin stora glädje vidare och nu väntar 15 veckors utbildning varav tre veckor med praktik. 

–  Jag är så himla glad, jag älskar ju att köra bil, det är min avkoppling och min frihet. Det ska bli oerhört spännande och kul. 

Mindre kul är att få ekonomin att gå ihop tills hon kan kvittera ut sin första lön i höst. Hennes aktivitetsstöd sänktes från 13 000 i månaden till 11 000 och hon gick på knäna ekonomiskt redan innan dess. 

– Nu är det riktigt, riktigt tufft. Jag har inget av värde kvar att sälja, förutom min lilla skruttbil som jag bytte till mig när jag sålde den nya bilen jag fick ärva av min bror. 

–  Jag får försöka hålla ut, men vet faktiskt inte hur det ska gå. Min släkt har varit jättegulliga och stuckit till mig pengar tidigare och jag kan eventuellt låna av dem fram till första lönen. Men det löser sig, säger Christina Bundy, som vill vara positiv. 

Robert Bomark under en demonstration mot de nya a-kassereglerna
Robert Bomark (till höger) under en demonstration mot de de nya a-kassereglerna. Foto: Johanna Rovira

Robert Bomark startar eget utan Arbetsförmedlingens hjälp

Även för Robert Bomark, som strax före jul organiserade en protest mot sänkta aktivitetsstödet, har livet tagit en vändning. Han har efter två års arbetslöshet och hundratals sökta jobb, startat ett eget aktiebolag som ska sälja programmjukvara för mediaanalyser. 

–  Det här innebär att jag förverkligar en dröm jag haft länge. Det känns helt magiskt, säger Robert Bomark. 

Han startade sitt drömprojekt utan något Starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen. 

–  Det är för trickigt och meckigt med starta eget-bidrag i dag och dessutom utgår bidraget från aktivitetsstödet som redan var lågt. Jag hade inte nått lägsta nivån på 365 kronor dagen, men i stället för att vänta och tappa livssugen fullständigt, så startade jag bolaget med stöd från min familj, säger Robert Bomark. 

Han är fortfarande kritisk till det sänkta aktivitetsstödet och hetsjakten på arbetslösa, och även om han i dagsläget fokuserar helt på sitt nya företag, så följer han debatten på håll. 

–  Jag har sett rapporter om att det sänkta aktivitetsstödet lett till självmord och jag tycker det har skötts oerhört dåligt, säger Robert Bomark. 

Så här fungerar nya a-kassan

  • A-kassan baseras på inkomst i stället för arbetade timmar. Summan du får är beroende på hur länge du varit med i a-kassan och hur hög din lön är.
  • Ersättningen trappas ned i snabbare takt än tidigare: 
    I starten får du 80, 60 eller 50 procent av din lön tidigare lön (baserat på medlemskapet i din a-kassa) men ersättningen sänks med 10 procent efter 100 dagar och ytterligare 5 procent var 100:e dag. 
Arbetslöshet

Arbetslösa stöttar varandra på promenad

På en tuff arbetsmarknad har allt fler arbetslösa hittat ett nytt sätt att nätverka. Genom promenaderna Walk & Talk möts jobbsökare i Stockholm för samtal, stöd och nya kontakter – ett initiativ som nu sprider sig till flera städer.
Johanna Rovira Publicerad 7 maj 2026, kl 06:01
Deltagare på Walk & Talk går i grupp under en nätverkspromenad för arbetssökande i Stockholm.
Varannan eller var tredje vecka träffas arbetssökande i Stockholm och promenerar tillsammans och stöttar varandra- Foto: Anders G Warne.

 En solig men kylig tisdag i slutet av april träffas ett tjugotal personer strax efter lunch utanför Centralstationen i Stockholm. De flesta är arbetssökande och flera av dem har träffats tidigare under dessa arrangerade promenader som har fått namnet Walk & Talk. Efter en stund börjar samtliga promenera i maklig takt, två och två, till Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. 

Det kan vara bra att prata om vad man vill göra framåt – inte så mycket om vad man gjort. Vi roterar efter tio minuter och byter samtalspartner, deklarerar Jonas Mauritzson, initiativtagare och arrangör till dessa återkommande promenader. 

Jobbsökare söker sammanhang på Walk & Talk

Helena Risbäck är arbetssökande sedan i augusti, då hon sade upp sig själv från en tjänst som ekonomichef på en målerifirma. Hon har gått med på promenader tre gånger tidigare. 

– Jag tror man har behov av att ses och tillhöra ett sammanhang. Här får jag frisk luft och trevligt sällskap. Det är jättetrögt på arbetsmarknaden nu, men jag är positiv och tror att allt jag gör kommer att leda till något, säger Helena Risbäck.

Helena Risbäck
Helena Risbäck deltar i Walk & Talk för fjärde gången. Foto: Anders G Warne

Hennes relativt nyfunna bekantskap och vandringskamrat Mats Guldbrand understryker vikten av nätverkande. 

– Sedan jag blev av med mitt jobb på Ericsson har jag varit på tio jobbintervjuer. Sju av dem har jag definitivt fått till tack vare nätverkande, säger han. 

Kaffetermosar, LinkedIn och jobbsökarkompisar

Väl framme i Rålambshovsparken slår sig flera i gruppen ner på betongsuggor och håvar fram kaffetermosar. Samtalen fortsätter i småklungor och kontaktuppgifter byts mellan deltagarna, som uppmanas att återuppta samtalen på LinkedIn för att skaffa jobbsökarkompisar och någon att bolla idéer med.

– När man är mellan jobb är det stor risk att man blir lite passiv. Man behöver komma ut för att bryta den ofrivilliga ensamhet som det är lätt att hamna i, säger Jonas Mauritzson, som gick i pension från trygghetsorganisationen TRR, före årsskiftet och startade dessa vandringsturer tillsammans med sin fru Chris i februari i år. 

– Det betyder mycket att få stöd och råd av andra i samma situation. Få chansen att prata om sig själv och sitt jobbsökande med någon som vet hur svårt det är. 

Från Stockholm till flera städer

Sedan premiärpromenaden i februari, har gruppen träffats på spatsertur ytterligare fem gånger. Flertalet av deltagarna har sett inbjudan på Linkedin, men några hakar på vänner eller har fått tips av kompisar. Initiativet har dessutom spridits till Göteborg, Malmö och Oslo, enligt Jonas Mauritzson.

Jonas Mauritzson
Jonas Mauritzson är arrangör och initiativtagare till Walk & Talk. Foto: Anders G Warne

– Det är flera nya här i dag som inte varit med tidigare. Vi brukar vara mellan tio och 20 personer som vandrar, och det krävs ingen anmälan. Det ska vara otvunget och trevligt, säger Jonas Mauritzson.  

Nästa Walk & Talk i Stockholm blir  kl 13.00 19 maj, utanför Centralstationen. I Göteborg samlas man 11 maj kl 13 vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.  I Malmö möts deltagarna 6 maj kl 13 mittemot Stadsbiblioteket i parken. 

Det här är Walk & Talk

  • Upplägg: Jobbsökare promenerar tillsammans två och två och byter samtalspartner ungefär var 10:e minut.
  • Start: Initiativet drog i gång i februari i år.
  • Stockholm: 19 maj kl 13.00, samling utanför Centralstationen.
  • Göteborg: 11 maj kl 13.00, samling vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.
  • Malmö: 6 maj kl 13.00, samling mittemot Stadsbiblioteket i parken.
  • Spridning: Enligt arrangören finns Walk & Talk även i Oslo.