Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lär du dig att säga NEJ

Har du svårt att säga nej på jobbet? Då lever du farligt. Att vara kronisk ja-sägare kan göra dig sjuk. Men det går att lära sig hantera problemet.
Publicerad
Södertörns högskola och Colourbox.
Att våga säga nej är många av oss rädda för. Vem vill vara en svikare, som inte ställer upp? Jonna Bornemark poängterar vikten av att göra ”mikromotstånd” Södertörns högskola och Colourbox.

I den amerikanska komedin Yes Man har huvudpersonen, spelad av Jim Carrey, fastnat i negativa tankebanor. Han lider av sin skilsmässa och säger nej till precis allt. Efter att ha besökt ett seminarium som uppmuntrat deltagarna att säga ja till varje möjlighet tar huvudpersonens liv en kraftig vändning och öppnar sig.

Även om historien är fiktiv känner nog väldigt många av oss igen sensmoralen. Att vara positiv och öppen ses som bra egenskaper och efterfrågas i jobbsammanhang. Att däremot våga säga nej är många av oss rädda för. Vem vill vara en svikare, som inte ställer upp?

Situationen du är i påverkar dig mer än din personlighet

En som har personlig erfarenhet av att ha svårt att säga nej är Jonna Bornemark, docent i filosofi på Södertörns högskola. Hon ser samhällets effektiviseringskrav som en negativ trend som gör att fler går in i väggen. Det fick hon själv erfara för ett par år sedan. På väg till en workshop sa kroppen plötsligt stopp.

– Jag var väldigt stressad, som vanligt, när benen bara vek sig. Jag satte mig ner en stund och lyckades till slut ta mig till workshopen, men den blev inte ett dugg bra. Efteråt grät jag en hel helg, säger hon.

– Jag hade sagt ja till precis allt, tyckte att det var roligt när det hände saker och ting. Och jag drog inte bara i gång mig själv, utan även andra.

– Huvudet sa aldrig nej – det var först när jag inte kunde andas eller gå som jag förstod att jag hade blivit sjuk.

Under den här tiden jobbade Jonna Bornemark som chef, forskade och föreläsare och tog samtidigt hand om sitt barn med diagnosen autism samt sin häst och sin hund. Efter kraschen blev hon sjukskriven och var borta från jobbet i två år.

– Jag behövde först själv acceptera att jag har en gräns. Jag förstod det intellektuellt, men det bottnade inte.

Så småningom började Jonna Bornemark jobba 25 procent och är i dag uppe i 80. Hon är tacksam över att ha två bra chefer som månar om hennes hälsa. De hjälper henne att vakta på sin andning och trycket över bröstet.

Jonna Bornemark poängterar vikten av att göra ”mikromotstånd”. Genom att fråga sina chefer: ”Om jag ska göra det där, vad ska jag då ta bort?” tar man ansvar för hur arbetslivet utformas i stort, menar hon.

Läs också: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat

– Och prata om utmattning, högt och explicit, när du har för mycket att göra. Då kan du till och med få respekt när du säger nej.

En annan person som har erfarenhet av att säga ja till alldeles för mycket är Jonas Hjalmar Blom, psykolog och författare. Numera förespråkar han att man söker sig till sammanhang som inte triggar ja-beteendet.


Foto: Colourbox

Han tar ett exempel: Du står i mataffären. I ena handen har du en morot, i den andra en chokladkaka. Fastän du häromdagen bestämde dig för att äta mer hälsosamt väljer du lätt chokladkakan. Men om den aldrig hade funnits i din närhet hade du inte haft ett val.

– Det är samma sak i arbetslivet – situationen du är i påverkar dig mer än vad din personlighet gör. Därför kan det hjälpa att ta bort vissa valmöjligheter, säger Jonas Hjalmar Blom.

Det är viktigt för hälsan att öva på att säga nej i vardagen och försöka se mer till sina egna än andras behov, menar han.

– Vi måste inse att vi har begränsat med tid, och att om vi inte gör ett bra jobb så mår vi dåligt. Det är svårt, men vi måste försöka se saker i ett längre perspektiv, säger Jonas Hjalmar Blom.

Text: Sofia Andersson

SÅ LÄR DU DIG ATT NOBBA

  • Koncentrera dig på de aktiviteter/jobb som du mår bra av eller som låter dig nå dina mål.
  • Om en chef frågar om du vill ta dig an en uppgift, säg som det är, att de jobb/projekt du är involverad i blir lidande om du tar på dig alltför mycket.
  • Påminn andra, och be andra påminna dig, när ni tagit på er för mycket och slutar göra sådant ni brukar må bra av att göra.
  • Minska antalet distraktioner. Om du tackat nej till en fest för att vila upp dig, kolla inte på dina sociala medier så att du triggas att tänka på allt roligt du missar. Eller lägg undan din telefon över helgen.
  • När du känner att du gått över gränsen, var inte rädd för att ta ett steg tillbaka och erkänna att du tagit på dig för mycket. Våga be om avlastning och hjälp.

Källa: Jonas Hjalmar Blom

 

KONFLIKT I HJÄRNAN

Egentligen kan vi mycket väl vara födda till nej-sägare. Forskare på Kungliga Tekniska högskolan har nämligen studerat relationen mellan hjärnans nervceller för ”go”- och ”no go”, kör respektive stoppa.

Dessa signaler skickas ut från striatum, ett område i hjärnan som har en direkt avgörande roll vid all form av beslutsfattande, inlärning och motoriska funktioner. Och forskningen kan visa på en konflikt i hjärnan, som påverkar vår förmåga att fatta beslut, där ”no go”-cellerna hämmar ”go”-cellerna.

Grupptryck, övertalning och marknadsföring, som ju förekommer på i stort sett alla arbetsplatser med fler än en anställd, är stimulans som kan ge go-cellerna – det vill säga ja-sägandet – ett övertag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177