Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I den amerikanska komedin Yes Man har huvudpersonen, spelad av Jim Carrey, fastnat i negativa tankebanor. Han lider av sin skilsmässa och säger nej till precis allt. Efter att ha besökt ett seminarium som uppmuntrat deltagarna att säga ja till varje möjlighet tar huvudpersonens liv en kraftig vändning och öppnar sig.
Även om historien är fiktiv känner nog väldigt många av oss igen sensmoralen. Att vara positiv och öppen ses som bra egenskaper och efterfrågas i jobbsammanhang. Att däremot våga säga nej är många av oss rädda för. Vem vill vara en svikare, som inte ställer upp?
Situationen du är i påverkar dig mer än din personlighet
En som har personlig erfarenhet av att ha svårt att säga nej är Jonna Bornemark, docent i filosofi på Södertörns högskola. Hon ser samhällets effektiviseringskrav som en negativ trend som gör att fler går in i väggen. Det fick hon själv erfara för ett par år sedan. På väg till en workshop sa kroppen plötsligt stopp.
– Jag var väldigt stressad, som vanligt, när benen bara vek sig. Jag satte mig ner en stund och lyckades till slut ta mig till workshopen, men den blev inte ett dugg bra. Efteråt grät jag en hel helg, säger hon.
– Jag hade sagt ja till precis allt, tyckte att det var roligt när det hände saker och ting. Och jag drog inte bara i gång mig själv, utan även andra.
– Huvudet sa aldrig nej – det var först när jag inte kunde andas eller gå som jag förstod att jag hade blivit sjuk.
Under den här tiden jobbade Jonna Bornemark som chef, forskade och föreläsare och tog samtidigt hand om sitt barn med diagnosen autism samt sin häst och sin hund. Efter kraschen blev hon sjukskriven och var borta från jobbet i två år.
– Jag behövde först själv acceptera att jag har en gräns. Jag förstod det intellektuellt, men det bottnade inte.
Så småningom började Jonna Bornemark jobba 25 procent och är i dag uppe i 80. Hon är tacksam över att ha två bra chefer som månar om hennes hälsa. De hjälper henne att vakta på sin andning och trycket över bröstet.
Jonna Bornemark poängterar vikten av att göra ”mikromotstånd”. Genom att fråga sina chefer: ”Om jag ska göra det där, vad ska jag då ta bort?” tar man ansvar för hur arbetslivet utformas i stort, menar hon.
Läs också: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat
– Och prata om utmattning, högt och explicit, när du har för mycket att göra. Då kan du till och med få respekt när du säger nej.
En annan person som har erfarenhet av att säga ja till alldeles för mycket är Jonas Hjalmar Blom, psykolog och författare. Numera förespråkar han att man söker sig till sammanhang som inte triggar ja-beteendet.
Foto: Colourbox
Han tar ett exempel: Du står i mataffären. I ena handen har du en morot, i den andra en chokladkaka. Fastän du häromdagen bestämde dig för att äta mer hälsosamt väljer du lätt chokladkakan. Men om den aldrig hade funnits i din närhet hade du inte haft ett val.
– Det är samma sak i arbetslivet – situationen du är i påverkar dig mer än vad din personlighet gör. Därför kan det hjälpa att ta bort vissa valmöjligheter, säger Jonas Hjalmar Blom.
Det är viktigt för hälsan att öva på att säga nej i vardagen och försöka se mer till sina egna än andras behov, menar han.
– Vi måste inse att vi har begränsat med tid, och att om vi inte gör ett bra jobb så mår vi dåligt. Det är svårt, men vi måste försöka se saker i ett längre perspektiv, säger Jonas Hjalmar Blom.
Text: Sofia Andersson
Källa: Jonas Hjalmar Blom
KONFLIKT I HJÄRNAN
Egentligen kan vi mycket väl vara födda till nej-sägare. Forskare på Kungliga Tekniska högskolan har nämligen studerat relationen mellan hjärnans nervceller för ”go”- och ”no go”, kör respektive stoppa.
Dessa signaler skickas ut från striatum, ett område i hjärnan som har en direkt avgörande roll vid all form av beslutsfattande, inlärning och motoriska funktioner. Och forskningen kan visa på en konflikt i hjärnan, som påverkar vår förmåga att fatta beslut, där ”no go”-cellerna hämmar ”go”-cellerna.
Grupptryck, övertalning och marknadsföring, som ju förekommer på i stort sett alla arbetsplatser med fler än en anställd, är stimulans som kan ge go-cellerna – det vill säga ja-sägandet – ett övertag.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden