I den amerikanska komedin Yes Man har huvudpersonen, spelad av Jim Carrey, fastnat i negativa tankebanor. Han lider av sin skilsmässa och säger nej till precis allt. Efter att ha besökt ett seminarium som uppmuntrat deltagarna att säga ja till varje möjlighet tar huvudpersonens liv en kraftig vändning och öppnar sig.
Även om historien är fiktiv känner nog väldigt många av oss igen sensmoralen. Att vara positiv och öppen ses som bra egenskaper och efterfrågas i jobbsammanhang. Att däremot våga säga nej är många av oss rädda för. Vem vill vara en svikare, som inte ställer upp?
Situationen du är i påverkar dig mer än din personlighet
En som har personlig erfarenhet av att ha svårt att säga nej är Jonna Bornemark, docent i filosofi på Södertörns högskola. Hon ser samhällets effektiviseringskrav som en negativ trend som gör att fler går in i väggen. Det fick hon själv erfara för ett par år sedan. På väg till en workshop sa kroppen plötsligt stopp.
– Jag var väldigt stressad, som vanligt, när benen bara vek sig. Jag satte mig ner en stund och lyckades till slut ta mig till workshopen, men den blev inte ett dugg bra. Efteråt grät jag en hel helg, säger hon.
– Jag hade sagt ja till precis allt, tyckte att det var roligt när det hände saker och ting. Och jag drog inte bara i gång mig själv, utan även andra.
– Huvudet sa aldrig nej – det var först när jag inte kunde andas eller gå som jag förstod att jag hade blivit sjuk.
Under den här tiden jobbade Jonna Bornemark som chef, forskade och föreläsare och tog samtidigt hand om sitt barn med diagnosen autism samt sin häst och sin hund. Efter kraschen blev hon sjukskriven och var borta från jobbet i två år.
– Jag behövde först själv acceptera att jag har en gräns. Jag förstod det intellektuellt, men det bottnade inte.
Så småningom började Jonna Bornemark jobba 25 procent och är i dag uppe i 80. Hon är tacksam över att ha två bra chefer som månar om hennes hälsa. De hjälper henne att vakta på sin andning och trycket över bröstet.
Jonna Bornemark poängterar vikten av att göra ”mikromotstånd”. Genom att fråga sina chefer: ”Om jag ska göra det där, vad ska jag då ta bort?” tar man ansvar för hur arbetslivet utformas i stort, menar hon.
Läs också: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat
– Och prata om utmattning, högt och explicit, när du har för mycket att göra. Då kan du till och med få respekt när du säger nej.
En annan person som har erfarenhet av att säga ja till alldeles för mycket är Jonas Hjalmar Blom, psykolog och författare. Numera förespråkar han att man söker sig till sammanhang som inte triggar ja-beteendet.
Foto: Colourbox
Han tar ett exempel: Du står i mataffären. I ena handen har du en morot, i den andra en chokladkaka. Fastän du häromdagen bestämde dig för att äta mer hälsosamt väljer du lätt chokladkakan. Men om den aldrig hade funnits i din närhet hade du inte haft ett val.
– Det är samma sak i arbetslivet – situationen du är i påverkar dig mer än vad din personlighet gör. Därför kan det hjälpa att ta bort vissa valmöjligheter, säger Jonas Hjalmar Blom.
Det är viktigt för hälsan att öva på att säga nej i vardagen och försöka se mer till sina egna än andras behov, menar han.
– Vi måste inse att vi har begränsat med tid, och att om vi inte gör ett bra jobb så mår vi dåligt. Det är svårt, men vi måste försöka se saker i ett längre perspektiv, säger Jonas Hjalmar Blom.
Text: Sofia Andersson
SÅ LÄR DU DIG ATT NOBBA
- Koncentrera dig på de aktiviteter/jobb som du mår bra av eller som låter dig nå dina mål.
- Om en chef frågar om du vill ta dig an en uppgift, säg som det är, att de jobb/projekt du är involverad i blir lidande om du tar på dig alltför mycket.
- Påminn andra, och be andra påminna dig, när ni tagit på er för mycket och slutar göra sådant ni brukar må bra av att göra.
- Minska antalet distraktioner. Om du tackat nej till en fest för att vila upp dig, kolla inte på dina sociala medier så att du triggas att tänka på allt roligt du missar. Eller lägg undan din telefon över helgen.
- När du känner att du gått över gränsen, var inte rädd för att ta ett steg tillbaka och erkänna att du tagit på dig för mycket. Våga be om avlastning och hjälp.
Källa: Jonas Hjalmar Blom
KONFLIKT I HJÄRNAN
Egentligen kan vi mycket väl vara födda till nej-sägare. Forskare på Kungliga Tekniska högskolan har nämligen studerat relationen mellan hjärnans nervceller för ”go”- och ”no go”, kör respektive stoppa.
Dessa signaler skickas ut från striatum, ett område i hjärnan som har en direkt avgörande roll vid all form av beslutsfattande, inlärning och motoriska funktioner. Och forskningen kan visa på en konflikt i hjärnan, som påverkar vår förmåga att fatta beslut, där ”no go”-cellerna hämmar ”go”-cellerna.
Grupptryck, övertalning och marknadsföring, som ju förekommer på i stort sett alla arbetsplatser med fler än en anställd, är stimulans som kan ge go-cellerna – det vill säga ja-sägandet – ett övertag.
