Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
I den amerikanska komedin Yes Man har huvudpersonen, spelad av Jim Carrey, fastnat i negativa tankebanor. Han lider av sin skilsmässa och säger nej till precis allt. Efter att ha besökt ett seminarium som uppmuntrat deltagarna att säga ja till varje möjlighet tar huvudpersonens liv en kraftig vändning och öppnar sig.
Även om historien är fiktiv känner nog väldigt många av oss igen sensmoralen. Att vara positiv och öppen ses som bra egenskaper och efterfrågas i jobbsammanhang. Att däremot våga säga nej är många av oss rädda för. Vem vill vara en svikare, som inte ställer upp?
Situationen du är i påverkar dig mer än din personlighet
En som har personlig erfarenhet av att ha svårt att säga nej är Jonna Bornemark, docent i filosofi på Södertörns högskola. Hon ser samhällets effektiviseringskrav som en negativ trend som gör att fler går in i väggen. Det fick hon själv erfara för ett par år sedan. På väg till en workshop sa kroppen plötsligt stopp.
– Jag var väldigt stressad, som vanligt, när benen bara vek sig. Jag satte mig ner en stund och lyckades till slut ta mig till workshopen, men den blev inte ett dugg bra. Efteråt grät jag en hel helg, säger hon.
– Jag hade sagt ja till precis allt, tyckte att det var roligt när det hände saker och ting. Och jag drog inte bara i gång mig själv, utan även andra.
– Huvudet sa aldrig nej – det var först när jag inte kunde andas eller gå som jag förstod att jag hade blivit sjuk.
Under den här tiden jobbade Jonna Bornemark som chef, forskade och föreläsare och tog samtidigt hand om sitt barn med diagnosen autism samt sin häst och sin hund. Efter kraschen blev hon sjukskriven och var borta från jobbet i två år.
– Jag behövde först själv acceptera att jag har en gräns. Jag förstod det intellektuellt, men det bottnade inte.
Så småningom började Jonna Bornemark jobba 25 procent och är i dag uppe i 80. Hon är tacksam över att ha två bra chefer som månar om hennes hälsa. De hjälper henne att vakta på sin andning och trycket över bröstet.
Jonna Bornemark poängterar vikten av att göra ”mikromotstånd”. Genom att fråga sina chefer: ”Om jag ska göra det där, vad ska jag då ta bort?” tar man ansvar för hur arbetslivet utformas i stort, menar hon.
Läs också: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat
– Och prata om utmattning, högt och explicit, när du har för mycket att göra. Då kan du till och med få respekt när du säger nej.
En annan person som har erfarenhet av att säga ja till alldeles för mycket är Jonas Hjalmar Blom, psykolog och författare. Numera förespråkar han att man söker sig till sammanhang som inte triggar ja-beteendet.

Foto: Colourbox
Han tar ett exempel: Du står i mataffären. I ena handen har du en morot, i den andra en chokladkaka. Fastän du häromdagen bestämde dig för att äta mer hälsosamt väljer du lätt chokladkakan. Men om den aldrig hade funnits i din närhet hade du inte haft ett val.
– Det är samma sak i arbetslivet – situationen du är i påverkar dig mer än vad din personlighet gör. Därför kan det hjälpa att ta bort vissa valmöjligheter, säger Jonas Hjalmar Blom.
Det är viktigt för hälsan att öva på att säga nej i vardagen och försöka se mer till sina egna än andras behov, menar han.
– Vi måste inse att vi har begränsat med tid, och att om vi inte gör ett bra jobb så mår vi dåligt. Det är svårt, men vi måste försöka se saker i ett längre perspektiv, säger Jonas Hjalmar Blom.
Text: Sofia Andersson
Källa: Jonas Hjalmar Blom
KONFLIKT I HJÄRNAN
Egentligen kan vi mycket väl vara födda till nej-sägare. Forskare på Kungliga Tekniska högskolan har nämligen studerat relationen mellan hjärnans nervceller för ”go”- och ”no go”, kör respektive stoppa.
Dessa signaler skickas ut från striatum, ett område i hjärnan som har en direkt avgörande roll vid all form av beslutsfattande, inlärning och motoriska funktioner. Och forskningen kan visa på en konflikt i hjärnan, som påverkar vår förmåga att fatta beslut, där ”no go”-cellerna hämmar ”go”-cellerna.
Grupptryck, övertalning och marknadsföring, som ju förekommer på i stort sett alla arbetsplatser med fler än en anställd, är stimulans som kan ge go-cellerna – det vill säga ja-sägandet – ett övertag.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.