Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad var det som drev Anders Eklund att döda ett barn? Hur kan vi förklara händelser som andra världskriget och förintelsen? Finns det genuint onda människor?
Etik- och teologidoktorn Ann Heberlein undersöker och ifrågasätter våra föreställningar om ondska i sin nya bok " En liten bok om ondska". Men hon ger också en del av svaren. Och de börjar med dig och mig. Vi, som är åskådare. Vi som står vid sidan av och väljer att se bort. För att det är enklast så.
- För att ondska ska kunna existera krävs alltid en passiv skara som tillåter att det händer. Som väljer att inte höra och inte se för att man tycker att man inte har med det att göra, säger Ann Heberlein.
I början av 2000-talet, och i samband med terrorattacken den 11 september hände något med den allmänna debatten kring ondska. Innan bombningen av World Trade Center ansågs det gammalmodigt och föga konstruktivt att tala om gott och ont. Man förklarade tragiska händelser och handlingar utifrån samhälleliga perspektiv: dålig barndom, fel umgängeskrets och ekonomisk misär. Efter bombningarna hördes andra tongångar. Attacken definierades utan omsvep som ond och terroristerna betraktades som ondskan inkarnerad. När Englamordet rullades upp återanvändes begreppet i Sverige och då historien om Joseph Fritzl uppdagades kunde medierna inte göra annat än deklarera att man uppenbarligen hade att göra med ett monster.
- När man talar om människor som onda avhumaniserar man dem för att skapa distans. De beskrivs som robotar, maskiner och monster. För tänk vad skrämmande det skulle vara om det visade sig att de är precis som du och jag, säger Ann Heberlein.
Men skiljer sig verkligen Joseph Fritzl och Anders Eklund från dig och mig? För drygt 40 år sedan utfördes ett experiment kallat "Stanford fängelseexperimentet". Forskaren Philip Zimbardo ville undersöka hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar vårt beteende. Deltagarna var studenter och de delades in i två grupper: fångvaktare och fångar. Det visade sig snart att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller, och experimentet som skulle pågå i två veckor fick avbrytas redan efter sex dagar då de utpekade fångvaktarna uppvisade så sadistiska egenskaper att undersökningen blev en fara för övriga deltagare.
- Liknande tendenser går att finna i andra världskrigets fångläger. Vanliga byråkrater, ingenjörer och lastbilschaufförer förvandlades genom sina roller till mördarmaskiner, med makt över liv och död, säger Ann Heberlein.
I fånglägret fanns också en annan viktig komponent - maskeringen. Det är, enligt Heberlein ingen slump att soldater kläs i samma kläder, har samma frisyr eller tilltalas med ett nummer eller efternamn istället för förnamn. Soldaterna blir en kollektiv massa och som ett kollektiv har man inget annat ansvar än att lyda auktoriteter.
- Vi vill så gärna ingå i ett sällskap, en gemenskap, ett kollektiv. Om vi är nära att uteslutas gör vi nästan vad som helst för att komma in igen.
Ett skrämmande exempel på kollektiv lydnad är massakern i Son My, även kallad My Lai. Under morgonen den 16 mars 1968, gick en pluton på 30 man från tredje amerikanska kompaniet in i byn Son My och dödade allt i sin väg - män, kvinnor, barn och djur. Någon fientlig eldgivning förekom inte, men när en journalist frågade varför man anfallit svarade en soldat: Vi följde en order, och ordern var att döda allt som andades.
I efterhand kom det fram att soldaterna varit rädda. De kom till Vietnam, utan att egentligen veta vad de skulle göra. Allt var nytt, naturen, värmen, människorna. Samtidigt följdes de av ett ständigt ogreppbart hot.
- Rädslan för det okända kan driva oss att göra de mest besynnerliga saker. Och rädslan har utnyttjats i alla tider, från Joseph Goebbels propaganda i nazityskland till dagens Sverigedemokrater.
En rädsla för att stå utanför gemenskapen kan enligt Heberlein, till viss del förklara ondskefulla handlingar. Men hur förklarar man en man som utan grupptryck och risk för utanförskap stänger in sin dotter i källaren och under flera år utsätter henne för våldtäkt och tortyr. Kanske är det så att ondskan i sin renaste form är obegriplig?
- Även om det kanske låter radikalt så skulle jag säga att det finns, och alltid kommer att finnas några få procent onda människor, där man helt enkelt inte kan förklara deras dåd utifrån samhälleliga eller socialpsykologiska aspekter, säger Ann Heberlein.
Men godheten då? Är det inte ett lika stort mysterium som ondskan? Jo svarar Ann, men det får bli nästa bok.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.