För många är den neurologiska sjukdomen migrän betydligt mer än huvudvärk. Den är också oro och stress. Sjukskrivningar och sämre ekonomi. Missade fester, minskade sociala kontakter och att inte orka ta hand om familjen.
Migrän är en dold funktionsnedsättning som kan påverka hela livet. Världshälsoorganisationen, WHO, har klassat den som extremt svår sjukdom att leva med.
Trots att omkring 17 procent – var åttonde svensk – lider av migrän har sjukdomen fått lite uppmärksamhet jämfört med andra stora folksjukdomar.
Migrän är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. En förklaring kan vara hormonella svängningar kopplat till menscykeln. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen.
– Det är vanligt att personer som lider av migrän inte tagits på allvar utan lämnats åt sitt öde. De har inte fått hjälp utan har i stället kanske skuldbelagts för att inte själva kämpa tillräckligt mycket. Kanske beror avfärdandet på att sjukdomen främst drabbar kvinnor, säger Karolina af Edholm, som är neurolog specialiserad på huvudvärk vid Danderyds sjukhus.
Men nu ser hon att okunskapen och ignoransen så sakteliga börjar ändras i takt med att forskningen banat väg för nya behandlingar.
– Många fler kan få hjälp i dag eftersom det på relativt kort tid har kommit nya medicinska preparat med väldigt bra effekt på migrän. Dessutom väntar ett stort antal effektiva läkemedel på att bli godkända. Det kommer att hända mycket framöver, framhåller Karolina af Edholm.
Migrän är en kostsam diagnos
Det är ingen tvekan om att den som lider av migrän får betala ett mycket högt pris. Men även på samhällsnivå är kostnaderna svindlande. I snitt på Europanivå orsakar migrän en arbetsfrånvarodag i månaden. Enligt European Headache Alliance uppgår samhällskostnaden för migrän till cirka 27 miljarder euro om året, vilket gör migrän till den tredje mest kostsamma diagnosen i Europa.
I Sverige beräknas produktionsbortfallet ligga på runt 4,9 miljarder kronor, motsvarande runt 9 500 heltidstjänster per år eller 2,4 miljoner arbetsdagar per år. Det visar en tidigare studie från IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. En ny kartläggning, Migränrapporten, från läkemedelsföretaget Pfizer, visar samma siffror.
Trots att migrän är vår vanligaste neurologiska sjukdom är orsakerna inte helt klarlagda.
– Till stor del är sjukdomen ärftlig och beror på en medfödd känslighet i hjärnan. Men ingen vet riktigt varför man får migrän, säger Karolina af Edholm.
Hon förklarar att anfallen kan triggas av olika saker som exempelvis stress, sömnbrist och vissa livsmedel. Men sjukdomen är komplex och variationerna är stora.
– Det kan skilja mycket mellan olika individer. Vissa har bara lättare huvudvärk medan andra blir helt funktionsnedsatta och socialt isolerade, säger Karolina af Edholm.
Stor okunskap kring migrän
Okunskapen kring sjukdomen gör att migrän är inte sällan är förknippad med skam och skuld. Det är vanligt att omgivningen avfärdar den som ”bara huvudvärk”. Och de som lider av migrän kan ofta anklaga sig själva för att inte tagit hand om sig på rätt sätt genom att stressa för mycket, inte träna tillräckligt eller att ha ätit något som utlöst anfallet. Men det finns vare sig någon enkel förklaring till vad som utlöser anfallen eller någon quick fix som botar alla.
– Människor med migrän behöver respekteras och inte skuldbeläggas för att de har sjukdomen. En del behöver professionell hjälp. Har du ofta huvudvärk ska du börja med att vända dig till en vårdcentral för att få en bedömning, säger Karolina af Edholm.
Text: Gertrud Dahlberg
Två sorters migrän
Migrän kännetecknas av en kraftigt pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Huvudvärken är förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter. Fysisk aktivitet under ett anfall kan förvärra huvudvärken. Migrän är dock inte farligt.
Migrän utan aura. Innan migränen utlöses kan man drabbas av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Varar mellan ett par timmar och tre dygn. Efter en attack är det inte ovanligt att man känner sig utmattad, kraftlös och lättirriterad.
Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan med flimmer. Många får känselrubbningar i den ena kroppshalvan. En del får talsvårigheter eller yrsel innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.
Vanliga aurasymtom är tillfälliga förändringar i synen, som att se sicksackmönster, blixtar eller flimmer. Andra vanliga upplevelser är att se ett växande hål i synfältet, se suddigt eller att synintrycken dallrar.
Källa: hjärnfonden.se samt 117.se
