Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lär dig rädda liv!

Vet du hur du ska agera om en kollega plötsligt faller ihop på golvet? Det är omöjligt att veta hur man reagerar i kris, men att kunna hjärt-lungräddning är en bra förberedelse.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne.
Konsulten Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne. Foto: Peter Jönsson

Ur en väska med texten ”Little Anne” plockar Johan Cajdert, som jobbar på företaget Första Hjälpen-konsulten, fram en ljusbeige torso. Johan utbildar arbetsplatser i hjärt-lungräddning, HLR, något som blivit allt vanligare att arbetsgivare bekostar.

Kurserna styrs av HLR-rådets riktlinjer, men skräddarsys för olika verksamheter. Jobbar du på ett bygge kanske det är bra att få särskild kunskap om fallolyckor, medan det på ett kontor är större risk för hastigt insjuknande eller allergiska reaktioner om någon får i sig en jordnöt.

Det knäpper och knakar i Little Anne när hennes bröstkorg trycks ihop av Johans händer. Det gör det även i människors bröst. Särskilt när de kommit upp i en viss ålder – på äldre händer det till och med att man knäcker ett revben eller två. Men det är inget att bry sig om. Ett revben är ett litet offer om man får livet tillbaka.

Efter att ha utfört hjärt-lungräddning på dockan tar Johan Cajdert fram defibrillatorn, eller hjärtstartaren, som den också kallas. I dag ser man ofta maskinen på arbetsplatser och andra offentliga platser, oftast i en liten plastlåda som sitter monterad på väggen.

En hel del människor känner ett visst obehag inför att använda en hjärtstartare – den skickar ju faktiskt elektricitet genom kroppen. Men Johan Cajdert menar att i princip vem som helst kan klara av att använda defibrillatorn.

– Man kan inte göra fel med en hjärtstartare. Tvärtom, det absolut största misstaget folk gör är att de inte gör något alls, säger Johan Cajdert och startar maskinen som med hjälp av både bilder och röst guidar användaren, steg för steg.

Tack vare att maskinen är så oerhört pedagogisk är det svårt att tro att man kan ”misslyckas” även i skarpt läge. Det finns förstås hjärtstartare av olika märken och i olika varianter, men den här påpekar till och med om du har för lite kraft när du utför hjärtmassagen.

Och det kan behövas – efter ett par omgångar blir det tungt och allt svårare att trycka tillräckligt hårt. Eftersom de flesta bara orkar utföra HLR under några minuter är det en mycket stor fördel om hela arbetslag lär sig hjärt-lungräddning, så att man kan byta av varandra.

Att lära sig hjärt-lungräddning är bra för alla på arbetsplatsen. Kursernas syfte är till stor del att medarbetare ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Att man som arbetskramrat känner att man gjorde vad man kunde om någon blir sjuk, även i de fall då personen avlider.

Innan Johan Cajdert började på Första hjälpenkonsulten arbetade han som brandman och har i sitt yrkesliv lyckats rädda livet på två personer tack vare hjärt-lungräddning.

– Jag ryser bara jag pratar om det, säger Johan Cajdert och drar med handen över gåshuden på armen, när han berättar om hur han och kollegorna räddade en man i 40-årsåldern som hade fått hjärtstopp.

Vad hjärtstoppet berodde på minns inte Johan. Däremot glömmer han aldrig när mannens fru och två barn kom med tårta till brandstationen för att tacka killarna.

– Känslan av att ha räddat en människa så att han kunde fortsätta livet tillsammans med sin familj är fullständigt obetalbar!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.