Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lär dig rädda liv!

Vet du hur du ska agera om en kollega plötsligt faller ihop på golvet? Det är omöjligt att veta hur man reagerar i kris, men att kunna hjärt-lungräddning är en bra förberedelse.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne.
Konsulten Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne. Foto: Peter Jönsson

Ur en väska med texten ”Little Anne” plockar Johan Cajdert, som jobbar på företaget Första Hjälpen-konsulten, fram en ljusbeige torso. Johan utbildar arbetsplatser i hjärt-lungräddning, HLR, något som blivit allt vanligare att arbetsgivare bekostar.

Kurserna styrs av HLR-rådets riktlinjer, men skräddarsys för olika verksamheter. Jobbar du på ett bygge kanske det är bra att få särskild kunskap om fallolyckor, medan det på ett kontor är större risk för hastigt insjuknande eller allergiska reaktioner om någon får i sig en jordnöt.

Det knäpper och knakar i Little Anne när hennes bröstkorg trycks ihop av Johans händer. Det gör det även i människors bröst. Särskilt när de kommit upp i en viss ålder – på äldre händer det till och med att man knäcker ett revben eller två. Men det är inget att bry sig om. Ett revben är ett litet offer om man får livet tillbaka.

Efter att ha utfört hjärt-lungräddning på dockan tar Johan Cajdert fram defibrillatorn, eller hjärtstartaren, som den också kallas. I dag ser man ofta maskinen på arbetsplatser och andra offentliga platser, oftast i en liten plastlåda som sitter monterad på väggen.

En hel del människor känner ett visst obehag inför att använda en hjärtstartare – den skickar ju faktiskt elektricitet genom kroppen. Men Johan Cajdert menar att i princip vem som helst kan klara av att använda defibrillatorn.

– Man kan inte göra fel med en hjärtstartare. Tvärtom, det absolut största misstaget folk gör är att de inte gör något alls, säger Johan Cajdert och startar maskinen som med hjälp av både bilder och röst guidar användaren, steg för steg.

Tack vare att maskinen är så oerhört pedagogisk är det svårt att tro att man kan ”misslyckas” även i skarpt läge. Det finns förstås hjärtstartare av olika märken och i olika varianter, men den här påpekar till och med om du har för lite kraft när du utför hjärtmassagen.

Och det kan behövas – efter ett par omgångar blir det tungt och allt svårare att trycka tillräckligt hårt. Eftersom de flesta bara orkar utföra HLR under några minuter är det en mycket stor fördel om hela arbetslag lär sig hjärt-lungräddning, så att man kan byta av varandra.

Att lära sig hjärt-lungräddning är bra för alla på arbetsplatsen. Kursernas syfte är till stor del att medarbetare ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Att man som arbetskramrat känner att man gjorde vad man kunde om någon blir sjuk, även i de fall då personen avlider.

Innan Johan Cajdert började på Första hjälpenkonsulten arbetade han som brandman och har i sitt yrkesliv lyckats rädda livet på två personer tack vare hjärt-lungräddning.

– Jag ryser bara jag pratar om det, säger Johan Cajdert och drar med handen över gåshuden på armen, när han berättar om hur han och kollegorna räddade en man i 40-årsåldern som hade fått hjärtstopp.

Vad hjärtstoppet berodde på minns inte Johan. Däremot glömmer han aldrig när mannens fru och två barn kom med tårta till brandstationen för att tacka killarna.

– Känslan av att ha räddat en människa så att han kunde fortsätta livet tillsammans med sin familj är fullständigt obetalbar!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.