Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lär dig rädda liv!

Vet du hur du ska agera om en kollega plötsligt faller ihop på golvet? Det är omöjligt att veta hur man reagerar i kris, men att kunna hjärt-lungräddning är en bra förberedelse.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne.
Konsulten Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne. Foto: Peter Jönsson

Ur en väska med texten ”Little Anne” plockar Johan Cajdert, som jobbar på företaget Första Hjälpen-konsulten, fram en ljusbeige torso. Johan utbildar arbetsplatser i hjärt-lungräddning, HLR, något som blivit allt vanligare att arbetsgivare bekostar.

Kurserna styrs av HLR-rådets riktlinjer, men skräddarsys för olika verksamheter. Jobbar du på ett bygge kanske det är bra att få särskild kunskap om fallolyckor, medan det på ett kontor är större risk för hastigt insjuknande eller allergiska reaktioner om någon får i sig en jordnöt.

Det knäpper och knakar i Little Anne när hennes bröstkorg trycks ihop av Johans händer. Det gör det även i människors bröst. Särskilt när de kommit upp i en viss ålder – på äldre händer det till och med att man knäcker ett revben eller två. Men det är inget att bry sig om. Ett revben är ett litet offer om man får livet tillbaka.

Efter att ha utfört hjärt-lungräddning på dockan tar Johan Cajdert fram defibrillatorn, eller hjärtstartaren, som den också kallas. I dag ser man ofta maskinen på arbetsplatser och andra offentliga platser, oftast i en liten plastlåda som sitter monterad på väggen.

En hel del människor känner ett visst obehag inför att använda en hjärtstartare – den skickar ju faktiskt elektricitet genom kroppen. Men Johan Cajdert menar att i princip vem som helst kan klara av att använda defibrillatorn.

– Man kan inte göra fel med en hjärtstartare. Tvärtom, det absolut största misstaget folk gör är att de inte gör något alls, säger Johan Cajdert och startar maskinen som med hjälp av både bilder och röst guidar användaren, steg för steg.

Tack vare att maskinen är så oerhört pedagogisk är det svårt att tro att man kan ”misslyckas” även i skarpt läge. Det finns förstås hjärtstartare av olika märken och i olika varianter, men den här påpekar till och med om du har för lite kraft när du utför hjärtmassagen.

Och det kan behövas – efter ett par omgångar blir det tungt och allt svårare att trycka tillräckligt hårt. Eftersom de flesta bara orkar utföra HLR under några minuter är det en mycket stor fördel om hela arbetslag lär sig hjärt-lungräddning, så att man kan byta av varandra.

Att lära sig hjärt-lungräddning är bra för alla på arbetsplatsen. Kursernas syfte är till stor del att medarbetare ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Att man som arbetskramrat känner att man gjorde vad man kunde om någon blir sjuk, även i de fall då personen avlider.

Innan Johan Cajdert började på Första hjälpenkonsulten arbetade han som brandman och har i sitt yrkesliv lyckats rädda livet på två personer tack vare hjärt-lungräddning.

– Jag ryser bara jag pratar om det, säger Johan Cajdert och drar med handen över gåshuden på armen, när han berättar om hur han och kollegorna räddade en man i 40-årsåldern som hade fått hjärtstopp.

Vad hjärtstoppet berodde på minns inte Johan. Däremot glömmer han aldrig när mannens fru och två barn kom med tårta till brandstationen för att tacka killarna.

– Känslan av att ha räddat en människa så att han kunde fortsätta livet tillsammans med sin familj är fullständigt obetalbar!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden