Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kollegorna räddade Lars liv

Varje dag drabbas 27 personer i Sverige av hjärtstopp. Av dem överlever en. När personalen på Profilgruppen utbildades i hjärt-lungräddning på arbetsplatsen kunde de inte ana hur snart det skulle bli skarpt läge.
Linnea Andersson Publicerad
Martina Wärenfeldt
Mikael Ekbring, Roger Johansson och Mikael Sakshaug med sin tacksamma kollega Lars Sten. Martina Wärenfeldt

Lars Sten slår sig ned vid sitt skrivbord på Profilgruppen i småländska Åseda. Det är annandag pingst den 24 maj 2010 och som vilken måndag som helst förutom att Lars är lite senare än vanligt. Morgonen har startat med provtagning på vårdcentralen för diabetes och eftersom han har fastat har han svängt förbi villan för en snabb frukost innan han kom till jobbet.

Roger Johansson, som delar kontor med Lars, är på väg ut ur rummet och slänger en gliring åt Lars som garvar lite och genast ger svar på tal innan han sätter i gång med dagens sysslor. Han trycker på utskrift av några listor och reser sig upp för att gå till skrivaren, när det känns som att han får en strut över huvudet och allt blir svart.

Roger kommer tillbaka från sitt ärende och ser Lars ligga framstupa över tangentbordet. Han förstår direkt att något är fel och ropar på hjälp samtidigt som han skyndar fram till Lars. Han är livlös.

När Mikael Sakshaug hör att någon ligger medvetslös på övervåningen grabbar han snabbt tag i hjärtstartaren på väggen och störtar upp för trappan. Med hjälp av Roger bereder han plats på golvet för Lars, som nu har hunnit bli lila över hela kroppen. Roger larmar 112 samtidigt som Mikael böjer sig ned, knäpper upp Lars skjorta och fäster hjärtstartarens elektroder över Lars bröst.

Läs mer: Hjärt-lungräddning – Så gör du!

Till hjälp har han Sandra, som för bara några veckor sedan har lärt sig att använda hjärtstartaren. Även Mikael Ekbring och Patrik Engdahl, som liksom Mikael Sakshaug är deltidsbrandmän, är nu på plats runt Lars.

”RÖR INTE PATIENTEN." ”Chock rekommenderas”, uppmanar hjärtstartaren. Lars kropp rycker till när stöten far genom hjärtat. Mikel Ekbring för ihop händerna och börjar ge hjärt-lungräddning. 30 kompressioner, två inblåsningar. Ingen reaktion.

Lars kropp rycker till när stöten far genom hjärtat

Roger vet inte hur många minuter som gått sedan han ringde 112, men det känns som timmar.

På order från hjärtstartaren får Lars ytterligare en chock. Han rosslar till. Aldrig tidigare har Mikael Ekbring varit så glad över att se någon dregla. De fortsätter ge hjärt-lungräddning tills Lars verkligen protesterar genom att slå med armarna.

När Lars spärrar upp ögonen frågar Mikael Ekbring efter telefonnumret till Lars dotter, han pekar och säger att det ligger under tangentbordet.

Rogers telefon ringer. Det är ambulansföraren som inte hittar till Profilgruppen. Roger slänger sig i bilen, möter upp ambulansen och guidar dem rätt.

Åseda är ett av Sydsveriges mest glesbefolkade områden och i väntan på ambulansen från Lenhovda, tre mil bort, hinner räddningstjänsten fram. Lars får syrgas och den lila färgen skiftar sakta men säkert över till hans normala hudton.

Väl på plats lägger ambulanspersonalen Lars på en bår för att ta ned honom till bottenplanet och in i ambulansen. Men hissen är för liten. De får baxa upp Lars i en halvsittande position och trycka ned honom ensam i hissen.

Profilgruppen hade nyss köpt in hjärtstartare och dragit i gång med hjärt-lungutbildning för personalen

När ambulanspersonalen bär i väg Lars på båren vinkar han glatt åt kollegorna som oroat ser på.

– Hej då med er, vi syns snart!

Varje dag drabbas 27 personer i Sverige av hjärtstopp. Av dem överlever en. Lars är alltså lyckligt lottad som efter en månads sjukskrivning följt av en månads semester var tillbaka på jobbet.

Det var en rad gynnsamma omständigheter som bidrog till den lyckliga utgången. Tack vare att annandag pingst numera är vardag befann sig Lars på jobbet i stället för hemma eller framför ratten. Profilgruppen hade nyss köpt in hjärtstartare och dragit i gång med hjärt-lungutbildning för personalen. Dessutom har Profilgruppen många deltidsbrandmän anställda. En av dem, Mikael Sakshaug, säger dock att det inte går att jämföra jobbet i räddningstjänsten med att en kollega helt plötsligt faller ihop över kaffekoppen.

Läs mer: Lär dig rädda liv!

– Men jag är oerhört glad över att ha fått uppleva en sådan ovanlig framgång. Vi utför för det mesta hjärt-lungräddning vid trafikolyckor när det redan är för sent.

I dag mår Lars bra och tillbringar sedan några år tillbaka livet som pensionär med att leka med barnbarnen, påta i trädgården och fiska. Trots att han har en liten hjärtstartare inopererad i kroppen tänker han nästan aldrig på den där dagen när livet kunde ha slutat, eller på att han är hjärtsjuk. Han minns inte så mycket över huvud taget.

Han hade inga känningar alls den morgonen. Till och med provsvaren från vårdcentralen var helt normala.

Lars funderar över att många säger att de ser ett ljus när livet är på väg att ta slut, men att det bara svartnade för honom.

– Det där ljuset gäller bara vissa, inte sådana som du, säger Roger och de före detta kollegorna brister ut i gemensamt skratt.

MÅNGA DRABBAS

● Varje år drabbas runt 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp.

● För varje minut utan att hjärt- och lungräddning eller hjärtstartare används ökar dödligheten vid hjärtstopp med cirka 10 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.