Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kvinnor äter ensamma på tjänsteresan

Kvinnor är mer prismedvetna, medan män söker sig till sociala sammanhang när de ska äta sin mat. Det visar en ny avhandling, om hur vi inmundigar våra måltider under tjänsteresor, från Umeå universitet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Medan män ofta äter tillsammans med sina kollegor på tjänsteresan, är det vanligare att kvinnor köper med sig mat och äter ensamma på sitt hotellrum. Claudio Bresciani / TT

De allra flesta äter lunch, men hur vi väljer att stoppa i oss våra måltider skiljer sig åt. Under en tjänsteresa, då jobb och fritid har en tendens att smälta ihop, kan det vara ännu svårare att få i sig ett ordentligt mål mat. Exakt hur vi äter på dessa resor har undersökts i en avhandling vid Umeå universitet.

Läs mer: Lunchtips för hemmajobbare

Resultatet visar att det skiljer sig en hel del åt, framför allt mellan män och kvinnor. Medan kvinnor tycks planera sin måltid i högre grad, är mer prismedvetna och i större utsträckning köper med sig mat och äter på hotellrummet, så svarar fler män att det sociala sammanhanget är viktigt och de gärna äter i sällskap av andra människor.

När resenärerna fick frågan om hur de äter specifikt när de reser ensamma och inte i grupp var det andra aspekter som var viktiga. Möjligheten att äta bra och vällagad mat och möjligheten att kunna koppla av under måltiden blev då två av de viktigaste prioriteringarna.

Läs mer: Så kan vi minska matsvinn på jobbet

Många resenärer ändrar dock sitt måltidsmönster utifrån hur resandet ser ut. Exempelvis kanske man intar en frukost på ett tåg, i stället för hemma. Eller använda en lounge på en flygplats, eller helt enkelt skippar maten helt. Avgörande här tycks vara om man reste i grupp eller inte. De flesta följde nämligen kollegornas exempel.

Så gjordes undersökningen

Avhandlingen är baserad på flera underlag. Dels en enkätundersökning kopplat till en av de större hotellkedjornas lojalitetsprogram, där man frågade 538 tjänsteresenärer hur de förhöll sig till sina måltider. Dels djupintervjuer med tjänsteresenärer kring sina upplevelser av måltiden under tjänsteresan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.