Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
De allra flesta äter lunch, men hur vi väljer att stoppa i oss våra måltider skiljer sig åt. Under en tjänsteresa, då jobb och fritid har en tendens att smälta ihop, kan det vara ännu svårare att få i sig ett ordentligt mål mat. Exakt hur vi äter på dessa resor har undersökts i en avhandling vid Umeå universitet.
Läs mer: Lunchtips för hemmajobbare
Resultatet visar att det skiljer sig en hel del åt, framför allt mellan män och kvinnor. Medan kvinnor tycks planera sin måltid i högre grad, är mer prismedvetna och i större utsträckning köper med sig mat och äter på hotellrummet, så svarar fler män att det sociala sammanhanget är viktigt och de gärna äter i sällskap av andra människor.
När resenärerna fick frågan om hur de äter specifikt när de reser ensamma och inte i grupp var det andra aspekter som var viktiga. Möjligheten att äta bra och vällagad mat och möjligheten att kunna koppla av under måltiden blev då två av de viktigaste prioriteringarna.
Läs mer: Så kan vi minska matsvinn på jobbet
Många resenärer ändrar dock sitt måltidsmönster utifrån hur resandet ser ut. Exempelvis kanske man intar en frukost på ett tåg, i stället för hemma. Eller använda en lounge på en flygplats, eller helt enkelt skippar maten helt. Avgörande här tycks vara om man reste i grupp eller inte. De flesta följde nämligen kollegornas exempel.
Avhandlingen är baserad på flera underlag. Dels en enkätundersökning kopplat till en av de större hotellkedjornas lojalitetsprogram, där man frågade 538 tjänsteresenärer hur de förhöll sig till sina måltider. Dels djupintervjuer med tjänsteresenärer kring sina upplevelser av måltiden under tjänsteresan.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.