Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Klimakteriepolicy ska stötta anställda

Att få vallningar mitt under ett möte på jobbet är inte någon angenäm upplevelse. Hälsoföretaget Great Earth vill lyfta kvinnors mående och har skapat en klimakteriepolicy för att stötta sina anställda. 
Lina Björk Publicerad
Kvinna ser ansträngd ut och för näven mot munnen.
En del kvinnor drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma när de går igenom klimakteriet. Foto: Shutterstock

Att hamna i klimakteriet gör alla kvinnor förr eller senare. Men hur vi påverkas kan variera kraftigt. En del känner nästan ingenting medan andra drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma. Det påverkar så klart både privatliv och jobb.

Great Earths vd Jorunn Wallton-Haaland hade själv en jobbig övergångsålder och önskar att hon haft mer information och stöttning under tiden.

Jorunn Wallton-Haaland

– Det är märkligt att vi pratar så mycket om friskvård, arbetsmiljö och flexibla arbetstider men det här bekymret som drabbar så många kvinnor på arbetsplatsen är en blind fläck. En av orsakerna tror jag är att många företag leds av män och de har inte de här problemen på agendan, men ett mer jämställd ledarskap så kommer nya infallsvinklar, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Lösningen på Great Earth blev en klimakteriepolicy. Företaget utbildar medarbetarna i frågor som rör klimakteriet, exempelvis om näringsriktig mat och bra motion, hur man på bästa sätt lindrar symptomen och – om det behövs – förmedlar de kontakt till professionell hjälp inom vården.

– Det handlar både om information som utbildning och att normalisera samtalet om att man inte är på topp. Men också praktiska saker som omplaceringsmöjligheter, flexibla arbetstider och möjlighet att få gå ifrån och göra andra saker när kroppen säger ifrån, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Initiativet har fått positivt gensvar både från anställda och chefer.

– Många av våra anställda är kvinnor och de är väldigt positiva till policyn. Som chef kan det också vara bra att frågan lyfts då en del av de symptom som uppstår vid klimakteriet påminner om utbrändhet och att chefen kan uppfatta signalerna fel. Nu kan vi ha ett öppet samtal om hur man mår.

Jorunn Wallton-Haaland hoppas att fler företag tar efter dem i frågan om klimakteriepolicy.

– Vi tillbringar så mycket tid på jobbet, men mår vi inte bra så presterar vi inte. Det blir kostsamt för företag att inte ta den här frågan på allvar.

Klimakteriet

Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Tiden kallas också för övergångsåldern.

Vanliga symptom under klimakteriet: 

  • Värmevallningar, att du plötsligt blir mycket varm.
  • Plötsliga svettningar.
  • Sömnproblem.
  • Humörförändringar.
  • Nedstämdhet.
  • Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. 
  • Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.

Källa: Vårdguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.