Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ett liv där karriärdrömmar, familj och fritidsaktiviteter har valts bort. Där man ständigt biter ihop och äter mängder av receptfria smärtstillande tabletter för att klara jobbet. För att sedan ligga nedbäddad bakom mörka gardiner varje helg för att också orka nästa vecka.
Så kan tillvaron se ut för många av de 200 000 människor i Sverige som lider av kronisk migrän. Liksom för många andra som har svår huvudvärk av andra orsaker.
För vissa kan det handla om ett mer begränsat lidande, som att man har regelbundna migränanfall en gång i månaden, med illamående, kräkningar och sängliggande som följd. Eller i bästa fall en mycket lindrigare variant som exempelvis ”migränaura”, där synen påverkas och man kan få ont i huvudet, vilket dock snabbt brukar gå över.
Men sammantaget är migrän – tillsammans med det som brukar kallas spänningshuvudvärk och en läkemedelsutlöst variant – de vanligaste orsakerna till huvudvärk, som räknas till en av våra största folksjukdomar. Framför allt kvinnor tycks lida av migrän i någon form.
Trots det kan den som lider av sjukdomen mötas av stor okunskap och misstro, inte minst på arbetsplatsen.
– Om man själv har en mildare variant av migrän kan man ha lite mer förståelse. Men jag vet arbetsplatser där den som lider av svår migrän fortfarande blir misstänkliggjord och kränkt på så vis att man kallas in till chefen och blir tillsagd att skaffa ett läkarintyg från dag ett när man behöver stanna hemma. Då försöker man ofta lösa situationen genom att överkonsumera receptfria smärtstillande tabletter och drabbas då snart också av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, säger Mattias Linde, professor i neurologi och huvudvärksexpert, som i sitt arbete som läkare möter många av de värst drabbade migränpatienterna.
– Det här misstänkliggörandet grundar sig i att man inte erkänner migrän som en riktig sjukdom utan tycker att folk ska rycka upp sig. Men på många håll har man ändå fått en fungerande relation med sin arbetsgivare, där denne förstår problemet och man exempelvis har kommit överens om att det är okej att man blir försenad i några timmar ibland. Så det är ändå inget dominerande problem på arbetsplatserna.
Värre tycker Mattias Linde är att många huvudvärksdrabbade människor betalar ett högt pris för att klara jobbet. Att de för att göra det måste välja bort allt annat i livet och ägna varje helg åt att rehabilitera sig, liggande i sängen i ett mörklagt rum.
– Det är ett stort humanitärt problem och en tillvaro jag själv tycker är mardrömslik. Många kommer heller inte ur ekorrhjulet. Men det att de mörkar sin sjukdom kan också vara en förklaring till att det inte är ett större problem på arbetsplatserna.
Ibland blir det ändå omöjligt att dölja sjukdomen, vilket kan väcka irritation hos kollegor och chefer, eftersom migrän gör en överkänslig för till exempel ljud, ljus och dofter.
– Huvudvärken gör att ens nervsystem är uppskruvat på en högre volym och du har en bristande habituering, vilket betyder att du har svårt att sålla bort intryck. Om vi andra exempelvis lägger märke till att en kollega har en stark parfym på sig så vänjer vi oss och tänker snart inte mer på det. För en migränsjuk blir parfymdoften i stället allt starkare och till slut så outhärdlig att du kanske måste säga till den som har parfymen på sig, förklarar Mattias Linde.
– Den här oförmågan att sålla bort intryck gör det också extra jobbigt att sitta i ett kontorslandskap, om man exempelvis sitter bredvid en kollega som ständigt reser sig upp och går i väg någonstans. Men mina patienter berättar också exempelvis om hur jobbigt en klockas tickande kan vara. Den här oförmågan att filtrera bort intrycken dränerar dem på energi.
För att göra situationen för dem som lider av svår huvudvärk bättre ger Mattias Linde följande råd till chefer och kollegor:
➧ Inse att det handlar om en sjukdom.
– Att ha svår huvudvärk är fortfarande förknippat med mycket skam och skuldkänslor och ingen njuter av att bli misstänkliggjord. Därför kan det ha jättestor betydelse om man känner att man kan vara öppen med detta med chefen och sina arbetskamrater. Det är också bra om platschefen, med den drabbades tillstånd, informerar alla om läget.
➧ Se till att det finns ett vilrum där den sjuke kan dra sig undan en timme ibland.
➧ Acceptera en viss flexibilitet i arbetet och förstå att alla deadlines inte kan hållas eftersom man exempelvis kan få ett migränanfall just då, när stressnivån ofta är som högst.
– En hjälp kan vara att lägga ut jobb så tidigt som möjligt för att personen ska slippa den värsta stressen.
Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"
Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp
Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
