Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Så nu måste jag fråga, vad är vitsen med feber, dr Knutson?
– Ja, det kan man fråga sig. En teori är att bakterier växer sämre vid höga temperaturer och att feber är en del av skyddet mot infektioner.
Allmänläkare Per Knutson är van att svara på udda frågor. Varje söndag morgon får han ledtrådar i P4:s Mannheimer & Tengby och ju snabbare han kommer på den sjukdom Anna Mannheimer har i åtanke desto högre poäng får han. Som verksamhetschef på Internetsjukhuset möter han sina patienter via nätet eller telefonen. Patienten, en anhörig eller en sjuksköterska kan förse honom med bilder eller videoklipp på till exempel en svullnad eller ett sår. För att han ska få ett väldokumenterat underlag att diagnostisera utifrån kan patienten också få hjälp med undersökningen via ett onlinebibliotek som har instruktiva videofilmer.
Per Knutson kan också lyssna på patienternas hjärta via ett anpassat stetoskop. Men än så länge kan han inte ta tempen på dem, det får de göra själva.
Om febern ska hjälpa kroppen, varför ska man då ta febernedsättande som läkemedelsföretagen propagerar för?
– Läkemedelsföretagen skulle knappast sälja febernedsättande i den enorma omfattning de gör om det inte var så att vi verkligen mår mycket bättre av att inte ha feber. Jag tror att det har funnits febernedsättande naturmedel i alla tider och de har säkert varit en mycket viktig del i både medicinmäns och läkares arsenal eftersom effekten och förbättringen är både snabb och påtaglig.
Går läkningen av en infektionssjukdom snabbare med febernedsättande?
– Det går inte att svara på eftersom det är så många faktorer som påverkar förloppet. Förr i tiden var rekommendationen att man skulle bädda ned sig när man var sjuk. Numera anser man att patienter ska vara uppe och röra på sig så fort det går. Febernedsättande medicin minskar inte bara febern utan de verkar även antiinflammatoriskt. Det vill säga man blir mindre hängig och orkar vara uppe i stället för att bara ligga nedbäddad och kanske dra på sig en lunginflammation. Jag rekommenderar väldigt ofta febernedsättande.
Hur mycket kan den normala kroppstemperaturen variera?
– Mellan 36,8 och 37,2 uppfattar jag som vanligast. Många personer kallar sig själva för "lågtempare" och jag har mätt temperaturer på friska personer som haft under 36 grader. Men vad som är normal kroppstemperatur är lite av en ickefråga för de flesta läkare. Vi brukar börja intressera oss för temperaturer över 38.
Finns det olika slags feber?
– Ja, och febertypen är viktig. Slängande feber med frossa kan hänga samman med blodförgiftning. Relativt stabil men inte så hög temperaturförhöjning mellan 38 och 39 som pågår i minst några veckor kan tyda på cancer, kroniska inflammationer eller infektioner. Sådan feber ska utredas av läkare. Ofta finner man ingen orsak och då får man acceptera att man är en "högtempare".
Hur hög feber kan en vuxen person klara?
– Det finns inget exakt svar, men jag har aldrig hört talas om någon som har 43 grader. Det verkar som om det finns ett naturligt stopp vid 42.
Hur låg kan den bli utan att man dör?
– Jag tror att 28 grader är något av en undre gräns. På sjukhuset i Tromsö vid norra Atlantkusten har man ett ordspråk om sjömän som trillat i havet och blivit rejält nedkylda: "Ingen får dödförklaras förrän de har värmts upp till normal kroppstemperatur."
Finns det någon sjukdom som ger samma effekt som rejäl nedkylning?
– Jag vet inte säkert men sjukdomar som påverkar hormonbalansen skulle kunna ge så kallad hypotermi.
Kan man få högre kroppstemperatur fastän man inte har feber?
– Ägglossningen, mitt i menscykeln, brukar ge cirka en halv grads temperaturökning. Vill man bli gravid kan termometern vara till hjälp.
Är alla slags febertermometrar tillförlitliga?
– Nej, termometern i sig kan vara dålig och ge fel värde men oftast beror felen på metoden och hos användaren. Kroppens temperatur varierar starkt mellan olika platser. Vi vet alla hur kalla fingrar och tår kan bli. I kroppstemperatursammanhang är det den så kallade kärntemperaturen som gäller och den mäts i rumpan. Men rektaltemperaturen som är "golden standard" är en otymplig metod och få använder den i hemmet. Man mäter oftare i örat eller i munnen men det är inte säkert att kroppens kärntemperatur avspeglas riktigt i varken munnen eller örat. En temperaturmätning ger sällan för höga temperaturer, däremot är det lätt de blir för låga.
V Det finns en sort man inte ska köpa och det är en urdålig febertermometer som man ska sätta mot pannan.
Vad har du själv för kroppstemperatur och vad gör du när du får feber?
– Jag vet faktiskt inte men den är typ 37. Så fort jag känner mig hängig tar jag genast en tablett.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
