Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Därför ska du dagdrömma mer

Skäms inte för att du brukar förlora dig i tankarna. Drömmarna gör dig nämligen kreativ och leder till att du får mer gjort på jobbet.
David Österberg Publicerad
Glada nyheter för fantasifantaster – dagdrömmarna gör dig mer kreativ. Illustraion: Saw Brewster

Jaså, minsann. Du sitter och fantiserar med ett fånigt leende på läpparna. På jobbet! Fast du borde svara på mejl och ringa en viktig kund och förbereda morgondagens möte och skriva klart rapporten.

Ända sedan vi var små har vi fått lära oss att dagdrömmeri möjligen kan vara mysigt, men knappast produktivt. Den som har tankarna någon annanstans gör ju inte det hen ska, utan sitter och latar sig.

Men det finns anledning att tänka om. Forskare vid Georgia Institute of Technology frågade 112 personer hur ofta de brukade dagdrömma. Sedan fick de ligga och stirra i fem minuter medan forskarna undersökte deras hjärnor med magnetkamera. Studien visade att personer som dagdrömde mycket presterade bättre i både kreativa tester och IQ-tester.

På bilderna av deras hjärnor kunde forskarna dessutom se att olika delar av dem synkade bättre jämfört med hos personer som sällan dagdrömde.

Liknande resultat nådde israeliska forskare vid Bar-Ilan University. De kunde stimulera sina försökspersoners dagdrömmeri genom att ge dem milda elstötar i frontalloben. Efteråt förbättrades personernas kognitiva förmågor.

– Vår studie visade att yttre stimulans innebar att försökspersonernas tankar började vandra. I stället för att minska personernas förmåga att utföra uppgifter ökade denna stimulans förmågan något, säger Moshe Bar, en av forskarna bakom studien, till tidningen Daily Mail.

Det finns för övrigt även forskning som visar att tv-tittande är bra för hälsan – om man inte skäms för sitt tittande. I artikeln ”The guilty couch potato”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication, visar tre forskare att soffhäng framför tv:n ger mental återhämtning.

Men de personer som bäst behövde den typen av återhämtning kände ofta skuld för att de satt och latade sig i soffan. Skuldkänslorna innebar i sin tur att de inte återhämtade sig så bra som de annars hade gjort.

Varje år anordnas en tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort

I Sverige finns en stark förespråkare för dagdrömmeri i psykoterapeuten Åsa Fe Kockum. Hon har skrivit en bok som bland annat lär läsarna hur de kan hantera stress med hjälp av dagdrömmar – och menar att det är både meningsfullt och viktigt för ett hälsosamt psyke att dagdrömma.

Och i Sydkorea – som har ett av världens hårdast arbetande folk – har man insett att det är bra att koppla ifrån. Där anordnas varje år Space Out Competition, som är ett slags tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort. Deltagarna samlas på en stor gräsmatta för att under 90 minuter göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att titta på mobilen, prata, sova eller röra på sig. Vinner gör den som har jämnast puls. Syftet med tävlingen är att belysa hur vi överanstränger våra hjärnor och hur bra vi mår av en paus.

Space Out Competition skapades av konstnären Woops Yang efter att hon drabbats av utmattningssyndrom.

– Jag var utbränd men kände starkt obehag av att göra ingenting, av att inte vara produktiv. Då tänkte jag att vi skulle må bättre om vi satt och gjorde ingenting tillsammans, säger hon till tidskriften Vice.

Seså, strunta i mejlen nu och lägg ifrån dig telefonen. Låt blicken vandra och fantisera om något fint. Om någon klagar vet du vad du ska svara: ”Jag sitter faktiskt här och blir kreativ”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.