Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Jaså, minsann. Du sitter och fantiserar med ett fånigt leende på läpparna. På jobbet! Fast du borde svara på mejl och ringa en viktig kund och förbereda morgondagens möte och skriva klart rapporten.
Ända sedan vi var små har vi fått lära oss att dagdrömmeri möjligen kan vara mysigt, men knappast produktivt. Den som har tankarna någon annanstans gör ju inte det hen ska, utan sitter och latar sig.
Men det finns anledning att tänka om. Forskare vid Georgia Institute of Technology frågade 112 personer hur ofta de brukade dagdrömma. Sedan fick de ligga och stirra i fem minuter medan forskarna undersökte deras hjärnor med magnetkamera. Studien visade att personer som dagdrömde mycket presterade bättre i både kreativa tester och IQ-tester.
På bilderna av deras hjärnor kunde forskarna dessutom se att olika delar av dem synkade bättre jämfört med hos personer som sällan dagdrömde.
Liknande resultat nådde israeliska forskare vid Bar-Ilan University. De kunde stimulera sina försökspersoners dagdrömmeri genom att ge dem milda elstötar i frontalloben. Efteråt förbättrades personernas kognitiva förmågor.
– Vår studie visade att yttre stimulans innebar att försökspersonernas tankar började vandra. I stället för att minska personernas förmåga att utföra uppgifter ökade denna stimulans förmågan något, säger Moshe Bar, en av forskarna bakom studien, till tidningen Daily Mail.
Det finns för övrigt även forskning som visar att tv-tittande är bra för hälsan – om man inte skäms för sitt tittande. I artikeln ”The guilty couch potato”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication, visar tre forskare att soffhäng framför tv:n ger mental återhämtning.
Men de personer som bäst behövde den typen av återhämtning kände ofta skuld för att de satt och latade sig i soffan. Skuldkänslorna innebar i sin tur att de inte återhämtade sig så bra som de annars hade gjort.
Varje år anordnas en tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort
I Sverige finns en stark förespråkare för dagdrömmeri i psykoterapeuten Åsa Fe Kockum. Hon har skrivit en bok som bland annat lär läsarna hur de kan hantera stress med hjälp av dagdrömmar – och menar att det är både meningsfullt och viktigt för ett hälsosamt psyke att dagdrömma.
Och i Sydkorea – som har ett av världens hårdast arbetande folk – har man insett att det är bra att koppla ifrån. Där anordnas varje år Space Out Competition, som är ett slags tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort. Deltagarna samlas på en stor gräsmatta för att under 90 minuter göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att titta på mobilen, prata, sova eller röra på sig. Vinner gör den som har jämnast puls. Syftet med tävlingen är att belysa hur vi överanstränger våra hjärnor och hur bra vi mår av en paus.
Space Out Competition skapades av konstnären Woops Yang efter att hon drabbats av utmattningssyndrom.
– Jag var utbränd men kände starkt obehag av att göra ingenting, av att inte vara produktiv. Då tänkte jag att vi skulle må bättre om vi satt och gjorde ingenting tillsammans, säger hon till tidskriften Vice.
Seså, strunta i mejlen nu och lägg ifrån dig telefonen. Låt blicken vandra och fantisera om något fint. Om någon klagar vet du vad du ska svara: ”Jag sitter faktiskt här och blir kreativ”.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden