Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Därför ska du dagdrömma mer

Skäms inte för att du brukar förlora dig i tankarna. Drömmarna gör dig nämligen kreativ och leder till att du får mer gjort på jobbet.
David Österberg Publicerad
Glada nyheter för fantasifantaster – dagdrömmarna gör dig mer kreativ. Illustraion: Saw Brewster

Jaså, minsann. Du sitter och fantiserar med ett fånigt leende på läpparna. På jobbet! Fast du borde svara på mejl och ringa en viktig kund och förbereda morgondagens möte och skriva klart rapporten.

Ända sedan vi var små har vi fått lära oss att dagdrömmeri möjligen kan vara mysigt, men knappast produktivt. Den som har tankarna någon annanstans gör ju inte det hen ska, utan sitter och latar sig.

Men det finns anledning att tänka om. Forskare vid Georgia Institute of Technology frågade 112 personer hur ofta de brukade dagdrömma. Sedan fick de ligga och stirra i fem minuter medan forskarna undersökte deras hjärnor med magnetkamera. Studien visade att personer som dagdrömde mycket presterade bättre i både kreativa tester och IQ-tester.

På bilderna av deras hjärnor kunde forskarna dessutom se att olika delar av dem synkade bättre jämfört med hos personer som sällan dagdrömde.

Liknande resultat nådde israeliska forskare vid Bar-Ilan University. De kunde stimulera sina försökspersoners dagdrömmeri genom att ge dem milda elstötar i frontalloben. Efteråt förbättrades personernas kognitiva förmågor.

– Vår studie visade att yttre stimulans innebar att försökspersonernas tankar började vandra. I stället för att minska personernas förmåga att utföra uppgifter ökade denna stimulans förmågan något, säger Moshe Bar, en av forskarna bakom studien, till tidningen Daily Mail.

Det finns för övrigt även forskning som visar att tv-tittande är bra för hälsan – om man inte skäms för sitt tittande. I artikeln ”The guilty couch potato”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication, visar tre forskare att soffhäng framför tv:n ger mental återhämtning.

Men de personer som bäst behövde den typen av återhämtning kände ofta skuld för att de satt och latade sig i soffan. Skuldkänslorna innebar i sin tur att de inte återhämtade sig så bra som de annars hade gjort.

Varje år anordnas en tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort

I Sverige finns en stark förespråkare för dagdrömmeri i psykoterapeuten Åsa Fe Kockum. Hon har skrivit en bok som bland annat lär läsarna hur de kan hantera stress med hjälp av dagdrömmar – och menar att det är både meningsfullt och viktigt för ett hälsosamt psyke att dagdrömma.

Och i Sydkorea – som har ett av världens hårdast arbetande folk – har man insett att det är bra att koppla ifrån. Där anordnas varje år Space Out Competition, som är ett slags tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort. Deltagarna samlas på en stor gräsmatta för att under 90 minuter göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att titta på mobilen, prata, sova eller röra på sig. Vinner gör den som har jämnast puls. Syftet med tävlingen är att belysa hur vi överanstränger våra hjärnor och hur bra vi mår av en paus.

Space Out Competition skapades av konstnären Woops Yang efter att hon drabbats av utmattningssyndrom.

– Jag var utbränd men kände starkt obehag av att göra ingenting, av att inte vara produktiv. Då tänkte jag att vi skulle må bättre om vi satt och gjorde ingenting tillsammans, säger hon till tidskriften Vice.

Seså, strunta i mejlen nu och lägg ifrån dig telefonen. Låt blicken vandra och fantisera om något fint. Om någon klagar vet du vad du ska svara: ”Jag sitter faktiskt här och blir kreativ”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.