Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Coronapandemin gjorde oss alla till mer eller mindre experter på smittskydd – vi tvättade bananer i handsprit, tryckte på hissknappar med armbågen och hade alltid ett munskydd redo. Framför allt höll vi oss hemma vid minsta lilla symptom.
Men det kollektiva minnet tycks vara kort. Nu snörvlas det åter på kontor och i kollektivtrafiken och handspriten har ofta passerat bäst före datum. Det finns all anledning att fräscha upp smittskyddskunskaperna. Nyligen kunde forskare vid Lunds universitet konstatera att det tar i genomsnitt mellan 6 och 37 minuter för smitta att överföras från en person till en annan i ett 16 kvadratmeter stort mötesrum med normal ventilation. Studien gjordes dock i början av coronapandemin när motståndskraften var sämre, enligt sajten Extrakt.se.
Forskarna menar att god ventilation och luftrenare kan tygla smittan något. Däremot har de inga svar på varför vi är mer sjuka på vintern än annars, det finns bara teorier.
Inte heller vet man exakt hur många bakterier som ryms i ett tangentbord. En rapport med åtskilliga år på nacken konstaterade att tangenterna rymde 33 000 bakterier och dessutom 3 100 svampar per kvadratcentimeter, medan andra källor uppger blygsamma 3000 bakterier per kvadratcentimeter. Största baketeriehärd återfanns på mellanslagstangenterna samt returtangenten.
Enligt en populär kontorsmyt som har sitt ursprung i en amerikansk undersökning, finns det 400 gånger fler bakterier på tangentbordet än på den gemensamma kontorstoaletten. En brittisk undersökning stack dock hål på den myten genom att räkna ut att det bara florerade fem gånger så många bakterier på tangentbordet som på toasitsen.
Sannolikt beror bakterieskillnaderna i de olika studierna på hur ofta man rengör klosettsits respektive tangentbord. Sedan får man ha i åtanke att de bakterier som återfinns på en toalett är betydligt mer hälsovådliga än de som gömmer sig i ett tangentbord.
Dessutom finns det andra gemensamma ytor på ett kontor som man bör se upp med. Ett harmlöst virus, som i mångt och mycket påminner om det notoriska noroviruset (som ger upphov till vinterkräksjuka) placerades för några år sedan på ett dörrhandtag i en kontorsbyggnad. Inom två till fyra timmar hade viruset spridit sig till 40-60 procent av de gemensamma ytorna – hissknappar, kaffemaskiner, kranar, skrivare, strömbrytare.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi.
Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen?
– Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy.
Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn.
– Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy.
Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt.
Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?
– Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.
Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?
– Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet.
Något annat bra tips i förkylningstider?
– Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.
Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn.
Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete.
Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet. Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet.
Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor. Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret.
Källa: Dr Tracy Ghattas.