Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så stärker du ditt immunförsvar

Att vi ska äta bra, sova gott och träna för att bli starka och friska har vi hört sedan barnsben. Men det finns fler faktorer som kan förbättra immunförsvaret – och göra att vi slipper bli sjuka.
Ola Rennstam Publicerad
Boxhandske krossar ett virus
Mår du bra, mår ditt immunförsvar bra. Kroppens förmåga att bekämpa infektioner påverkas nämligen av hur hälsosamt du lever. Foto: Colourbox/Agata Garpenlind

Redan när du föds finns immunförsvarets celler på plats och de utvecklas under årens lopp genom att du utsätts för olika virus och bakterier. Men är det möjligt att förbättra sitt immunförsvar på egen hand och göra det mer motståndskraftigt?

Till viss del, menar forskningen. Immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner påverkas nämligen av hur hälsosamt du lever. Kort och gott: mår du bra, mår ditt immunförsvar bra.

Lena Uller.

– Vi vet att en sund livsstil har stor påverkan på kroppen och gynnar vårt immunförsvar. Det bästa är att följa de klassiska råden att inte röka, äta allsidigt, motionera regelbundet, inte överkonsumera alkohol och sova ordentligt. Även att vaccinera sig och sina barn har stor betydelse, säger Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet.

Däremot, menar hon, saknas det vetenskapliga bevis för att kosttillskott eller husmorsknep som ingefära eller vitlök skulle stärka immunförsvaret.

– Men det du tror på mår du ofta också bra av. Så det är inget fel att käka en rå vitlöksklyfta på morgonen om du tror det gör skillnad.

Hur mycket är genetiskt och hur mycket beror på levnadsvanor?

– Vårt immunförsvar styrs av genetiken, om det var helt beroende av levnadsvanor hade evolutionen sorterat bort oss människor. Historiskt sett har människan klarat stora yttre påfrestningar som tillgång på mat. Brist på näring och vitaminer påverkar dock vårt immunförsvar negativt på sikt. Men kroppen har en bra kompensationsförmåga, så det är inget som sker över en natt.

”Forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor”

Vårt immunförsvar förändras under hela livet – från att vi föds till dess att vi blir gamla.

– Små barn och äldre vuxna har generellt ett mer känsligt immunförsvar jämfört med ungdomar och vuxna. Många föräldrar märker det under småbarnsåren, då förkylningar och magsjuka avlöser varandra, säger Lena Uller.

Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors immunförsvar?

– Inte direkt, de stora variationerna ligger mellan individer. Under coronapandemin såg vi stora skillnader. Där var ålder en klar riskfaktor, äldre drabbades hårdare. Men forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor för vanliga förkylningar. Kvinnors immunförsvar förändras även under graviditet och ett tag efter graviditeten. Immunförsvaret minskar för att inte stöta bort fostret.

Tillfällig svacka efter hård träning

Regelbunden motion är en av de faktorer som stärker immunförsvaret. Trots det är det inte ovanligt att åka på en dunderförkylning precis när man kommit igång ordentligt med träningen. Hård träning försämrar – paradoxalt nog – immunförsvaret tillfälligt och gör oss mer mottagliga för infektioner timmarna efter ett längre pass. Lena Uller har dock lugnande besked.

– Det drabbar sällan vanliga motionärer, det är främst personer som utsätter kroppen för maximal ansträngning vid varje träningspass som kan bli mer infektionskänsliga.

Fenomenet kallas ibland ”Det öppna fönstret” och uppstår 12–24 timmar efter ett träningspass. Forskarna tror att det beror på en förändring av immunsystemets cellfunktioner, främst våra vita blodkroppar. Under träning sker en kraftig stimulering av immuncellerna, på grund av det kraftiga muskelarbetet. Efter träningen uppstår en tillfällig svacka i immunförsvaret, eftersom antalet celler i blodet sjunker.

– Under denna svacka då immunförsvaret återhämtar sig kan man bli mer mottaglig för infektioner med virus eller bakterier. Den ökade andningsfrekvensen vid ansträngning – särskilt i kall luft - kan också göra slemhinnorna i näsa och svalg mindre fuktiga och därmed mer känsliga för infektioner, förklarar Lena Uller.

Rådet till den som tränar hårt och vill slippa förkylningar är därmed att vara noga med återhämtningen. Immunförsvaret tycks reagera lika på konditions- och styrketräning, men utomhusaktiviteter är ur infektionsperspektiv bättre än träning inne på ett gym med många andra människor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.