Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Redan när du föds finns immunförsvarets celler på plats och de utvecklas under årens lopp genom att du utsätts för olika virus och bakterier. Men är det möjligt att förbättra sitt immunförsvar på egen hand och göra det mer motståndskraftigt?
Till viss del, menar forskningen. Immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner påverkas nämligen av hur hälsosamt du lever. Kort och gott: mår du bra, mår ditt immunförsvar bra.
– Vi vet att en sund livsstil har stor påverkan på kroppen och gynnar vårt immunförsvar. Det bästa är att följa de klassiska råden att inte röka, äta allsidigt, motionera regelbundet, inte överkonsumera alkohol och sova ordentligt. Även att vaccinera sig och sina barn har stor betydelse, säger Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet.
Däremot, menar hon, saknas det vetenskapliga bevis för att kosttillskott eller husmorsknep som ingefära eller vitlök skulle stärka immunförsvaret.
– Men det du tror på mår du ofta också bra av. Så det är inget fel att käka en rå vitlöksklyfta på morgonen om du tror det gör skillnad.
Hur mycket är genetiskt och hur mycket beror på levnadsvanor?
– Vårt immunförsvar styrs av genetiken, om det var helt beroende av levnadsvanor hade evolutionen sorterat bort oss människor. Historiskt sett har människan klarat stora yttre påfrestningar som tillgång på mat. Brist på näring och vitaminer påverkar dock vårt immunförsvar negativt på sikt. Men kroppen har en bra kompensationsförmåga, så det är inget som sker över en natt.
”Forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor”
Vårt immunförsvar förändras under hela livet – från att vi föds till dess att vi blir gamla.
– Små barn och äldre vuxna har generellt ett mer känsligt immunförsvar jämfört med ungdomar och vuxna. Många föräldrar märker det under småbarnsåren, då förkylningar och magsjuka avlöser varandra, säger Lena Uller.
Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors immunförsvar?
– Inte direkt, de stora variationerna ligger mellan individer. Under coronapandemin såg vi stora skillnader. Där var ålder en klar riskfaktor, äldre drabbades hårdare. Men forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor för vanliga förkylningar. Kvinnors immunförsvar förändras även under graviditet och ett tag efter graviditeten. Immunförsvaret minskar för att inte stöta bort fostret.
Regelbunden motion är en av de faktorer som stärker immunförsvaret. Trots det är det inte ovanligt att åka på en dunderförkylning precis när man kommit igång ordentligt med träningen. Hård träning försämrar – paradoxalt nog – immunförsvaret tillfälligt och gör oss mer mottagliga för infektioner timmarna efter ett längre pass. Lena Uller har dock lugnande besked.
– Det drabbar sällan vanliga motionärer, det är främst personer som utsätter kroppen för maximal ansträngning vid varje träningspass som kan bli mer infektionskänsliga.
Fenomenet kallas ibland ”Det öppna fönstret” och uppstår 12–24 timmar efter ett träningspass. Forskarna tror att det beror på en förändring av immunsystemets cellfunktioner, främst våra vita blodkroppar. Under träning sker en kraftig stimulering av immuncellerna, på grund av det kraftiga muskelarbetet. Efter träningen uppstår en tillfällig svacka i immunförsvaret, eftersom antalet celler i blodet sjunker.
– Under denna svacka då immunförsvaret återhämtar sig kan man bli mer mottaglig för infektioner med virus eller bakterier. Den ökade andningsfrekvensen vid ansträngning – särskilt i kall luft - kan också göra slemhinnorna i näsa och svalg mindre fuktiga och därmed mer känsliga för infektioner, förklarar Lena Uller.
Rådet till den som tränar hårt och vill slippa förkylningar är därmed att vara noga med återhämtningen. Immunförsvaret tycks reagera lika på konditions- och styrketräning, men utomhusaktiviteter är ur infektionsperspektiv bättre än träning inne på ett gym med många andra människor.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
