Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Redan när du föds finns immunförsvarets celler på plats och de utvecklas under årens lopp genom att du utsätts för olika virus och bakterier. Men är det möjligt att förbättra sitt immunförsvar på egen hand och göra det mer motståndskraftigt?
Till viss del, menar forskningen. Immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner påverkas nämligen av hur hälsosamt du lever. Kort och gott: mår du bra, mår ditt immunförsvar bra.
– Vi vet att en sund livsstil har stor påverkan på kroppen och gynnar vårt immunförsvar. Det bästa är att följa de klassiska råden att inte röka, äta allsidigt, motionera regelbundet, inte överkonsumera alkohol och sova ordentligt. Även att vaccinera sig och sina barn har stor betydelse, säger Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet.
Däremot, menar hon, saknas det vetenskapliga bevis för att kosttillskott eller husmorsknep som ingefära eller vitlök skulle stärka immunförsvaret.
– Men det du tror på mår du ofta också bra av. Så det är inget fel att käka en rå vitlöksklyfta på morgonen om du tror det gör skillnad.
Hur mycket är genetiskt och hur mycket beror på levnadsvanor?
– Vårt immunförsvar styrs av genetiken, om det var helt beroende av levnadsvanor hade evolutionen sorterat bort oss människor. Historiskt sett har människan klarat stora yttre påfrestningar som tillgång på mat. Brist på näring och vitaminer påverkar dock vårt immunförsvar negativt på sikt. Men kroppen har en bra kompensationsförmåga, så det är inget som sker över en natt.
”Forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor”
Vårt immunförsvar förändras under hela livet – från att vi föds till dess att vi blir gamla.
– Små barn och äldre vuxna har generellt ett mer känsligt immunförsvar jämfört med ungdomar och vuxna. Många föräldrar märker det under småbarnsåren, då förkylningar och magsjuka avlöser varandra, säger Lena Uller.
Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors immunförsvar?
– Inte direkt, de stora variationerna ligger mellan individer. Under coronapandemin såg vi stora skillnader. Där var ålder en klar riskfaktor, äldre drabbades hårdare. Men forskare har hittat en genetisk förklaring som stödjer myten att män är mer känsliga än kvinnor för vanliga förkylningar. Kvinnors immunförsvar förändras även under graviditet och ett tag efter graviditeten. Immunförsvaret minskar för att inte stöta bort fostret.
Regelbunden motion är en av de faktorer som stärker immunförsvaret. Trots det är det inte ovanligt att åka på en dunderförkylning precis när man kommit igång ordentligt med träningen. Hård träning försämrar – paradoxalt nog – immunförsvaret tillfälligt och gör oss mer mottagliga för infektioner timmarna efter ett längre pass. Lena Uller har dock lugnande besked.
– Det drabbar sällan vanliga motionärer, det är främst personer som utsätter kroppen för maximal ansträngning vid varje träningspass som kan bli mer infektionskänsliga.
Fenomenet kallas ibland ”Det öppna fönstret” och uppstår 12–24 timmar efter ett träningspass. Forskarna tror att det beror på en förändring av immunsystemets cellfunktioner, främst våra vita blodkroppar. Under träning sker en kraftig stimulering av immuncellerna, på grund av det kraftiga muskelarbetet. Efter träningen uppstår en tillfällig svacka i immunförsvaret, eftersom antalet celler i blodet sjunker.
– Under denna svacka då immunförsvaret återhämtar sig kan man bli mer mottaglig för infektioner med virus eller bakterier. Den ökade andningsfrekvensen vid ansträngning – särskilt i kall luft - kan också göra slemhinnorna i näsa och svalg mindre fuktiga och därmed mer känsliga för infektioner, förklarar Lena Uller.
Rådet till den som tränar hårt och vill slippa förkylningar är därmed att vara noga med återhämtningen. Immunförsvaret tycks reagera lika på konditions- och styrketräning, men utomhusaktiviteter är ur infektionsperspektiv bättre än träning inne på ett gym med många andra människor.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden