Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler anställda använder illegala droger

Allt fler anställda jobbar med droger i kroppen. De senaste åren har vart 20:e urinprov i arbetslivet innehållit spår av narkotikaklassade substanser. Det visar testning från Karolinska universitetslaboratoriet.
Lina Björk Publicerad
Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT
Cannabis den drog som ger flest utslag bland drogtester i arbetslivet. Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT

Drogtester har blivit vanliga i arbetslivet, dels vid nyanställning men också slumpmässigt, om det finns misstanke om missbruk, eller om det är befogat av säkerhetsskäl. Det är bland annat Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm som genomför analyser av urinproverna och man ser nu en tydlig ökning av drogpositiva resultat, enligt siffror som presenteras i en studie i Läkartidningen.

Numera innehåller i genomsnitt vart 20:e urinprov spår av narkotikaklassade substanser. Om personen har använt droger på jobbet eller under helgen är dock svårt att veta.

– Narkotiska preparat eller deras nedbrytningsprodukter finns kvar i kroppen i flera dagar så det går inte att säga att fler använder droger på jobbet. Däremot har fler personer substanser kvar i urinen under arbetstid. Det är egentligen bara alkohol som går ur kroppen på några timmar och där man kan se om du har druckit för en kort tid sedan, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare i klinisk farmakologi och klinisk kemi.

Cannabis ger flest utslag

Enligt studien är cannabis den drog som ger flest utslag, följt av amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning, då väldigt få patienter får drogen utskriven för smärtlindring. Amfetamin och opiater är dock vanligare förekommande på recept.

– Amfetamin kan ju till exempel skrivas ut i små doser till personer med ADHD. Därför tittar en läkare alltid på resultaten innan de skickas vidare till arbetsgivaren så att anställda inte blir misstänkliggjorda i onödan, säger Anders Helander.

Eftersom arbetsgivare beställer tester från företagshälsor kan Karolinska universitetslaboratoriet inte se vilka företag eller sektorer där testerna eller andelen positiva prover är vanligast. Men eftersom laboratoriet även ger konsultation till företag och det sker inom alla sektorer så tror Anders Helander att droger är något man kan hitta inom alla branscher.

– Som arbetsgivare är det bra att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy om vad som gäller. Och står det till exempel att man inte får bruka illegala droger, så gäller det även under helgen.

Förändrad attityd bland yngre

Fredrik Sparring är företagsläkare och chefs-MRO vid Avonova företagshälsa. MRO är en läkare som är specialist i bedömning av de drogtester som arbetsgivare har beställt.

– Att det skett en ökning tror jag framför allt handlar om en förändrad attityd bland den yngre åldersgruppen. Man tycker helt enkelt inte att det är en så stor grej att ta droger, säger han.

Efter att ett drogtest kommer tillbaka positivt är det MRO-läkarens uppgift att ha ett samtal med chefen. Många arbetsgivare har ett rehabiliteringssystem på plats, medan andra behöver stöd och rådgivning när resultatet meddelas.

– Vi brukar ge rådet att man gör en kartläggning för att se om det finns en djupare problematik, och det kan vi hjälpa till med.

Anställdas attityder till drogtester tycker Fredrik Sparring är mestadels positivt. Ofta vet man hur företagets drog- och alkoholpolicy ser ut och det ligger i både arbetsgivarens och fackets intresse att det inte sker olyckor på jobbet eller att medarbetare får hjälp om de har en problematik.

– Vi vet exempelvis att personer som brukar cannabis har en nedsatt reaktionsförmåga, som de inte känner av själv. Det kan få stora konsekvenser om man jobbar med andra människor omkring sig, säger han.

Läs mer: 

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet 

TCO kräver lag om integritet i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket