Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga yrkestitlar – och jobb du inte visste fanns

Vill du byta bana? Kanske kan molnvakt, affineur eller intimitetskoordinator vara något för dig? Här är yrkena du kanske inte visste fanns.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Person tittar på hästs tänder. Till höger: Så kallad vertikal odling.
Det här är yrkestitlarna du inte riktigt vet betydelsen av, eller ens visste att jobben fanns. Foto: Shutterstock och Stina Stjernkvist/TT

Intimitetskoordinator – psykologisk gränsvakt

Intimitetskoordinator är en relativt ny yrkesroll inom film- och teaterproduktion som blir allt vanligare. Yrket kom till efter me too-rörelsen. Arbetsuppgiften är att hjälpa skådespelare och regissörer hantera intima scener, sexscener och iscensatta övergrepp på ett sätt som gör att arbetet upplevs som psykologiskt tryggt. Yrket har också fått kritik för att förstöra spontaniteten i skådespeleriet. I Storbritannien finns en utbildning till intimitetskoordinator men arbetsmarknaden är i sin linda. Exempel på inspelningar där intimitetskoordinatorer anlitats är Pleasure, Normala människor och Sex Education.

Mood manager – kontorets festfixare

Mood managern är kontorets mest positiva och inkännande person som ordnar trevligheter och ser till att alla känner sig sedda. Hen kan till exempel ordna frukostar, fika, kickoff och julpyssel. Att kontoret är hemtrevligt och att inredningen hänger med i trender, årstider och högtider är andra arbetsuppgifter. Inte sällan utför mood managern också andra administrativa uppgifter som att sköta reception, post och telefon. Läs Kollegas intervju mood managern Hedvig Fredholm. 

Scrum master – problemlösaren i laget

Scrum master låter märkligt men är en sorts projektledare och coach som stämmer av att allt funkar smidigt i ett systemutvecklingsprojekt. Ordet scrum är taget från rugby när laget står axel mot axel. Scrum mastern ser till att det inte finns några hinder för teamet att arbeta enligt scrum-modellen. Det beskrivs som ett agilt arbetssätt där man fokuserar på vad man vill uppnå snarare än exakt hur det ska gå till. Teamet jobbar i små självstyrande grupper och scrum mastern bokar möten, ställer frågor och förutser problem innan de uppstår. Scrum mastern har ingen formell makt, men är oumbärlig för att hålla projektet på banan.

Vertikalodlare – klimatsmart stadsbonde

Färska kryddväxter som timjan, rosmarin och ruccola direkt från odlingsfabriken i storstan. Framtidens bönder bor inte bara på landet, utan även i städerna. Vertikalodlare är en som odlar grönska på höjden, till exempel utanpå hus eller i hyllsystem inomhus. Ett exempel på arbetsgivare är Grönska i Huddinge som levererar 80 000 plantor varje månad till butiker och restauranger. Det finns flera utbildningsvägar, en är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, en annan är en yrkesutbildning inom odling. 

Hästodontolog – fixar rätt bett

Många djurägare vill göra allt för sina pälsklädda älsklings hälsa. I takt med den medicinska utvecklingen och ett ökat intresse från mattar och hussar har yrken med specialisering på att behandla djurs tandsjukdomar blivit vanligare. Hästodontolog, eller hästtandläkare, är en fortbildad veterinär eller en tandläkare med veterinärt ansvar som fördjupat sig i hästens munhåla. Kurser i hästodontologi finns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hundtandläkare är en specialiserad veterinär som kan röntga, analysera och dra ut hundtänder. Till det kan man läsa på till exempel European school for advanced veterinary studies.

DNA-coach – förklarar klurig genetik

DNA-tekniken utvecklas fort och används idag till allt från att förutspå risken för framtida sjukdomar till att leta efter okända avlägsna släktingar och lösa gamla mordfall. Därmed ökar också efterfrågan på experter som kan förklara vad DNA-strängarna egentligen ”säger” enligt TRR. En DNA-coach kan förklara DNA-testers hälsodata pedagogiskt, vilka risker som finns och hur man kan leva mer hälsosamt utifrån sin personliga konstitution. För att bli en skicklig DNA-hälsocoach krävs medicinsk kompetens inom genetik och nutrition, men även kunskap i beteendevetenskap och psykologi.

Facilitator – konsulten i gruppdynamik

En facilitator är en person som leder möten och workshops för att få en grupp att komma till ett gemensamt resultat. Rollen beskrivs som en expert på gruppdynamik som kan lyssna på alla inblandande och lyfta fram krafter som hjälper gruppen nå sitt mål. Facilitatorn kan agera moderator vid enskilda tillfällen eller arbeta med en grupp en längre tid. Till skillnad från en chef är facilitatorn neutral och har ingen formell makt över gruppen. Personen kommer oftast in utifrån. Bakgrunden kan variera men ledaregenskaper och erfarenhet av att handleda grupper är en fördel. Det finns kurser för blivande facilitatorer i effektiv mötesledning.  

Molnvakt – skyddar digitalt kassaskåp

Allt mer av våra liv lagras i ”moln”. Hur hanteras informationsmängderna etiskt? Och vilka säkerhetsrisker finns? För den enskilde, för företag och hela nationer? Det här är aktuella frågor som spås öka efterfrågan på experter på it-säkerhet som också kan etik. Organisationen TRR beskriver framtidsyrket molnvakt som en person som säkerställer att en organisations data hanteras både säkert och etiskt. ”Etiska hackare” är en liknande yrkestitel, vilket beskriver en it-säkerhetsspecialist. En etisk hackare har kunskap i hur man rundar säkerhetsbrister i system och använder kompetensen etiskt genom att säkra en organisation från angrepp.

Affineur – tar hand om ostar

Har du känsliga smaklökar och gillar lagrad ost? Då kanske affineaur är något för dig! Titeln beskriver en professionell ostlagrare, eller på franska snarare en sorts ”fosterförälder” till osten, som skapar dess personlighet, smak, doft och konsistens. Affineuren håller koll på lagringsprocessen så att den perfekta balansen uppstår för varje ostfamilj. Det kräver kunnande om rätt luftfuktighet, temperatur och lagringstid, ibland upp till fyra år. Även lutningsgrad på osten sägs påverka smaken. För den som är sugen på att bli ostexpert är en bra grund en restaurangutbildning eller ett gastronomiprogram.

Kulturflätare – syr ihop samarbete

I ett alltmer nätverksbaserat och hybridanpassat arbetslandskap behövs personer som håller ihop företagskulturen och skapar samarbete mellan olika avdelningar. Omställningsorganisationen TRR spår därför att en ny yrkestitel är på uppgång. Kulturflätaren intervjuar medarbetare och chefer och analyserar styrkor och brister utifrån både ekonomi och sociala frågor. Målet är att fläta samman människors olika målbilder och arbetssätt så att både medarbetarna och företaget mår bra. För att fläta ihop ett företag behöver man troligen ha kunskaper i ekonomi, organisationsteori, psykologi, sociologi, management och beteendevetenskap. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.