Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga yrkestitlar – och jobb du inte visste fanns

Vill du byta bana? Kanske kan molnvakt, affineur eller intimitetskoordinator vara något för dig? Här är yrkena du kanske inte visste fanns.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Person tittar på hästs tänder. Till höger: Så kallad vertikal odling.
Det här är yrkestitlarna du inte riktigt vet betydelsen av, eller ens visste att jobben fanns. Foto: Shutterstock och Stina Stjernkvist/TT

Intimitetskoordinator – psykologisk gränsvakt

Intimitetskoordinator är en relativt ny yrkesroll inom film- och teaterproduktion som blir allt vanligare. Yrket kom till efter me too-rörelsen. Arbetsuppgiften är att hjälpa skådespelare och regissörer hantera intima scener, sexscener och iscensatta övergrepp på ett sätt som gör att arbetet upplevs som psykologiskt tryggt. Yrket har också fått kritik för att förstöra spontaniteten i skådespeleriet. I Storbritannien finns en utbildning till intimitetskoordinator men arbetsmarknaden är i sin linda. Exempel på inspelningar där intimitetskoordinatorer anlitats är Pleasure, Normala människor och Sex Education.

Mood manager – kontorets festfixare

Mood managern är kontorets mest positiva och inkännande person som ordnar trevligheter och ser till att alla känner sig sedda. Hen kan till exempel ordna frukostar, fika, kickoff och julpyssel. Att kontoret är hemtrevligt och att inredningen hänger med i trender, årstider och högtider är andra arbetsuppgifter. Inte sällan utför mood managern också andra administrativa uppgifter som att sköta reception, post och telefon. Läs Kollegas intervju mood managern Hedvig Fredholm. 

Scrum master – problemlösaren i laget

Scrum master låter märkligt men är en sorts projektledare och coach som stämmer av att allt funkar smidigt i ett systemutvecklingsprojekt. Ordet scrum är taget från rugby när laget står axel mot axel. Scrum mastern ser till att det inte finns några hinder för teamet att arbeta enligt scrum-modellen. Det beskrivs som ett agilt arbetssätt där man fokuserar på vad man vill uppnå snarare än exakt hur det ska gå till. Teamet jobbar i små självstyrande grupper och scrum mastern bokar möten, ställer frågor och förutser problem innan de uppstår. Scrum mastern har ingen formell makt, men är oumbärlig för att hålla projektet på banan.

Vertikalodlare – klimatsmart stadsbonde

Färska kryddväxter som timjan, rosmarin och ruccola direkt från odlingsfabriken i storstan. Framtidens bönder bor inte bara på landet, utan även i städerna. Vertikalodlare är en som odlar grönska på höjden, till exempel utanpå hus eller i hyllsystem inomhus. Ett exempel på arbetsgivare är Grönska i Huddinge som levererar 80 000 plantor varje månad till butiker och restauranger. Det finns flera utbildningsvägar, en är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, en annan är en yrkesutbildning inom odling. 

Hästodontolog – fixar rätt bett

Många djurägare vill göra allt för sina pälsklädda älsklings hälsa. I takt med den medicinska utvecklingen och ett ökat intresse från mattar och hussar har yrken med specialisering på att behandla djurs tandsjukdomar blivit vanligare. Hästodontolog, eller hästtandläkare, är en fortbildad veterinär eller en tandläkare med veterinärt ansvar som fördjupat sig i hästens munhåla. Kurser i hästodontologi finns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hundtandläkare är en specialiserad veterinär som kan röntga, analysera och dra ut hundtänder. Till det kan man läsa på till exempel European school for advanced veterinary studies.

DNA-coach – förklarar klurig genetik

DNA-tekniken utvecklas fort och används idag till allt från att förutspå risken för framtida sjukdomar till att leta efter okända avlägsna släktingar och lösa gamla mordfall. Därmed ökar också efterfrågan på experter som kan förklara vad DNA-strängarna egentligen ”säger” enligt TRR. En DNA-coach kan förklara DNA-testers hälsodata pedagogiskt, vilka risker som finns och hur man kan leva mer hälsosamt utifrån sin personliga konstitution. För att bli en skicklig DNA-hälsocoach krävs medicinsk kompetens inom genetik och nutrition, men även kunskap i beteendevetenskap och psykologi.

Facilitator – konsulten i gruppdynamik

En facilitator är en person som leder möten och workshops för att få en grupp att komma till ett gemensamt resultat. Rollen beskrivs som en expert på gruppdynamik som kan lyssna på alla inblandande och lyfta fram krafter som hjälper gruppen nå sitt mål. Facilitatorn kan agera moderator vid enskilda tillfällen eller arbeta med en grupp en längre tid. Till skillnad från en chef är facilitatorn neutral och har ingen formell makt över gruppen. Personen kommer oftast in utifrån. Bakgrunden kan variera men ledaregenskaper och erfarenhet av att handleda grupper är en fördel. Det finns kurser för blivande facilitatorer i effektiv mötesledning.  

Molnvakt – skyddar digitalt kassaskåp

Allt mer av våra liv lagras i ”moln”. Hur hanteras informationsmängderna etiskt? Och vilka säkerhetsrisker finns? För den enskilde, för företag och hela nationer? Det här är aktuella frågor som spås öka efterfrågan på experter på it-säkerhet som också kan etik. Organisationen TRR beskriver framtidsyrket molnvakt som en person som säkerställer att en organisations data hanteras både säkert och etiskt. ”Etiska hackare” är en liknande yrkestitel, vilket beskriver en it-säkerhetsspecialist. En etisk hackare har kunskap i hur man rundar säkerhetsbrister i system och använder kompetensen etiskt genom att säkra en organisation från angrepp.

Affineur – tar hand om ostar

Har du känsliga smaklökar och gillar lagrad ost? Då kanske affineaur är något för dig! Titeln beskriver en professionell ostlagrare, eller på franska snarare en sorts ”fosterförälder” till osten, som skapar dess personlighet, smak, doft och konsistens. Affineuren håller koll på lagringsprocessen så att den perfekta balansen uppstår för varje ostfamilj. Det kräver kunnande om rätt luftfuktighet, temperatur och lagringstid, ibland upp till fyra år. Även lutningsgrad på osten sägs påverka smaken. För den som är sugen på att bli ostexpert är en bra grund en restaurangutbildning eller ett gastronomiprogram.

Kulturflätare – syr ihop samarbete

I ett alltmer nätverksbaserat och hybridanpassat arbetslandskap behövs personer som håller ihop företagskulturen och skapar samarbete mellan olika avdelningar. Omställningsorganisationen TRR spår därför att en ny yrkestitel är på uppgång. Kulturflätaren intervjuar medarbetare och chefer och analyserar styrkor och brister utifrån både ekonomi och sociala frågor. Målet är att fläta samman människors olika målbilder och arbetssätt så att både medarbetarna och företaget mår bra. För att fläta ihop ett företag behöver man troligen ha kunskaper i ekonomi, organisationsteori, psykologi, sociologi, management och beteendevetenskap. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.