Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga yrkestitlar – och jobb du inte visste fanns

Vill du byta bana? Kanske kan molnvakt, affineur eller intimitetskoordinator vara något för dig? Här är yrkena du kanske inte visste fanns.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Person tittar på hästs tänder. Till höger: Så kallad vertikal odling.
Det här är yrkestitlarna du inte riktigt vet betydelsen av, eller ens visste att jobben fanns. Foto: Shutterstock och Stina Stjernkvist/TT

Intimitetskoordinator – psykologisk gränsvakt

Intimitetskoordinator är en relativt ny yrkesroll inom film- och teaterproduktion som blir allt vanligare. Yrket kom till efter me too-rörelsen. Arbetsuppgiften är att hjälpa skådespelare och regissörer hantera intima scener, sexscener och iscensatta övergrepp på ett sätt som gör att arbetet upplevs som psykologiskt tryggt. Yrket har också fått kritik för att förstöra spontaniteten i skådespeleriet. I Storbritannien finns en utbildning till intimitetskoordinator men arbetsmarknaden är i sin linda. Exempel på inspelningar där intimitetskoordinatorer anlitats är Pleasure, Normala människor och Sex Education.

Mood manager – kontorets festfixare

Mood managern är kontorets mest positiva och inkännande person som ordnar trevligheter och ser till att alla känner sig sedda. Hen kan till exempel ordna frukostar, fika, kickoff och julpyssel. Att kontoret är hemtrevligt och att inredningen hänger med i trender, årstider och högtider är andra arbetsuppgifter. Inte sällan utför mood managern också andra administrativa uppgifter som att sköta reception, post och telefon. Läs Kollegas intervju mood managern Hedvig Fredholm. 

Scrum master – problemlösaren i laget

Scrum master låter märkligt men är en sorts projektledare och coach som stämmer av att allt funkar smidigt i ett systemutvecklingsprojekt. Ordet scrum är taget från rugby när laget står axel mot axel. Scrum mastern ser till att det inte finns några hinder för teamet att arbeta enligt scrum-modellen. Det beskrivs som ett agilt arbetssätt där man fokuserar på vad man vill uppnå snarare än exakt hur det ska gå till. Teamet jobbar i små självstyrande grupper och scrum mastern bokar möten, ställer frågor och förutser problem innan de uppstår. Scrum mastern har ingen formell makt, men är oumbärlig för att hålla projektet på banan.

Vertikalodlare – klimatsmart stadsbonde

Färska kryddväxter som timjan, rosmarin och ruccola direkt från odlingsfabriken i storstan. Framtidens bönder bor inte bara på landet, utan även i städerna. Vertikalodlare är en som odlar grönska på höjden, till exempel utanpå hus eller i hyllsystem inomhus. Ett exempel på arbetsgivare är Grönska i Huddinge som levererar 80 000 plantor varje månad till butiker och restauranger. Det finns flera utbildningsvägar, en är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, en annan är en yrkesutbildning inom odling. 

Hästodontolog – fixar rätt bett

Många djurägare vill göra allt för sina pälsklädda älsklings hälsa. I takt med den medicinska utvecklingen och ett ökat intresse från mattar och hussar har yrken med specialisering på att behandla djurs tandsjukdomar blivit vanligare. Hästodontolog, eller hästtandläkare, är en fortbildad veterinär eller en tandläkare med veterinärt ansvar som fördjupat sig i hästens munhåla. Kurser i hästodontologi finns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hundtandläkare är en specialiserad veterinär som kan röntga, analysera och dra ut hundtänder. Till det kan man läsa på till exempel European school for advanced veterinary studies.

DNA-coach – förklarar klurig genetik

DNA-tekniken utvecklas fort och används idag till allt från att förutspå risken för framtida sjukdomar till att leta efter okända avlägsna släktingar och lösa gamla mordfall. Därmed ökar också efterfrågan på experter som kan förklara vad DNA-strängarna egentligen ”säger” enligt TRR. En DNA-coach kan förklara DNA-testers hälsodata pedagogiskt, vilka risker som finns och hur man kan leva mer hälsosamt utifrån sin personliga konstitution. För att bli en skicklig DNA-hälsocoach krävs medicinsk kompetens inom genetik och nutrition, men även kunskap i beteendevetenskap och psykologi.

Facilitator – konsulten i gruppdynamik

En facilitator är en person som leder möten och workshops för att få en grupp att komma till ett gemensamt resultat. Rollen beskrivs som en expert på gruppdynamik som kan lyssna på alla inblandande och lyfta fram krafter som hjälper gruppen nå sitt mål. Facilitatorn kan agera moderator vid enskilda tillfällen eller arbeta med en grupp en längre tid. Till skillnad från en chef är facilitatorn neutral och har ingen formell makt över gruppen. Personen kommer oftast in utifrån. Bakgrunden kan variera men ledaregenskaper och erfarenhet av att handleda grupper är en fördel. Det finns kurser för blivande facilitatorer i effektiv mötesledning.  

Molnvakt – skyddar digitalt kassaskåp

Allt mer av våra liv lagras i ”moln”. Hur hanteras informationsmängderna etiskt? Och vilka säkerhetsrisker finns? För den enskilde, för företag och hela nationer? Det här är aktuella frågor som spås öka efterfrågan på experter på it-säkerhet som också kan etik. Organisationen TRR beskriver framtidsyrket molnvakt som en person som säkerställer att en organisations data hanteras både säkert och etiskt. ”Etiska hackare” är en liknande yrkestitel, vilket beskriver en it-säkerhetsspecialist. En etisk hackare har kunskap i hur man rundar säkerhetsbrister i system och använder kompetensen etiskt genom att säkra en organisation från angrepp.

Affineur – tar hand om ostar

Har du känsliga smaklökar och gillar lagrad ost? Då kanske affineaur är något för dig! Titeln beskriver en professionell ostlagrare, eller på franska snarare en sorts ”fosterförälder” till osten, som skapar dess personlighet, smak, doft och konsistens. Affineuren håller koll på lagringsprocessen så att den perfekta balansen uppstår för varje ostfamilj. Det kräver kunnande om rätt luftfuktighet, temperatur och lagringstid, ibland upp till fyra år. Även lutningsgrad på osten sägs påverka smaken. För den som är sugen på att bli ostexpert är en bra grund en restaurangutbildning eller ett gastronomiprogram.

Kulturflätare – syr ihop samarbete

I ett alltmer nätverksbaserat och hybridanpassat arbetslandskap behövs personer som håller ihop företagskulturen och skapar samarbete mellan olika avdelningar. Omställningsorganisationen TRR spår därför att en ny yrkestitel är på uppgång. Kulturflätaren intervjuar medarbetare och chefer och analyserar styrkor och brister utifrån både ekonomi och sociala frågor. Målet är att fläta samman människors olika målbilder och arbetssätt så att både medarbetarna och företaget mår bra. För att fläta ihop ett företag behöver man troligen ha kunskaper i ekonomi, organisationsteori, psykologi, sociologi, management och beteendevetenskap. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.