Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

9 otippade drömjobb

Dags att byta jobb? Det är aldrig för sent. Men innan du vänder chefen och dina gamla kollegor ryggen – har du funderat på om ditt egentliga drömjobb kanske faktiskt finns i verkligheten? Här är nio grymma jobb du antagligen inte visste fanns.
Gabriella Westberg Publicerad 15 januari 2015, kl 14:31
Koji Sashara/AP
Star Wars-gurun Yoda i naturlig (?) storlek, byggd i lego för en mässa i Tokyo. Koji Sashara/AP

TRAMPARE
En trampare gör ljud till film och tv. Nej, inte ljudeffekter som explosioner eller skräckinjagande stråkar. En trampare gör alla de där ljuden som man inte lyssnar efter, men som skulle få filmen att verka orealistisk om de inte fanns där. Ljudet av sidor som vänds när filmens karaktär läser en bok (hörs egentligen inte alls, men för filmupplevelsen behövs ljudet), ljudet av små klor som tassar över ett marmorgolv när filmen visar slottsherrens rottweiler eller ritschet när någon halkar på ett bananskal.

Tramparen jobbar i en studio med olika material, golvytor, en sandlåda och andra ”props” – men använder mest kreativiteten och öronen för att hitta det rätta ljudet. Rottweilerns klor kanske i själva verket är en hårborste mot en glasbricka?

GENOMSNITTLIG LÖN: Ljudtekniker, 26 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Projekt-, frilans vanligast men andel fast anställda trampare växer.

 

PATINERARE
En patinerare får nya grejer att se gamla ut. Färga textiler, smutsa ner kläder, måla, lackera, glasera och behandla föremål med olika kemiska ämnen för att efterlikna slitage och ålderstecken. Vanligast är kanske yrket inom film- och teatervärldens kostym och scenografi, men även inredningsdesigners och stylister kan behöva patineringskunskaper. Skyltar patineras ofta.

GENOMSNITTLIG LÖN: 26 300
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast/visstid anställning

 

LEGOBYGGARE
Att konstruera imponerande legobyggen är inte alls bara något för nördiga 8-åringar. Det finns faktiskt ingen anledning att sluta leka med lego, någonsin. Tvärt om finns en stadig marknad för legomodeller av kända byggnader, av seriefigurer och superhjältar både bland samlare och som utställningsföremål för företag, myndigheter och i butiker. Legobitar är inte billiga, och det gör ont att trampa på dem, men den professionella legobyggaren Gabriel Bremlers modell av Malmös stolthet, Turning Torso, såldes på auktion för 60 000 kronor för något år sedan. Så det kan vara värt en öm fotsula då och då.

GENOMSNITTLIG LÖN: Modellbyggare, 28 600 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans, projekt.

 

MYSTERY SHOPPER
En mystery shopper är någon som på uppdrag handlar i en eller flera butiker under en period och tar notis om upplevelsen för att senare kunna lämna detaljerad rapport om allt från hur entrén såg ut och hur lång tid det tog innan en försäljare sa ”hej” till hur hen sa "hej då". Det är alltså en slags kvalitetssäkeringsmetod för serviceyrken, som dock fått ett lite dåligt rykte efter att metoden ibland används utan de anställdas vetskap och på ett sätt som mer liknar spionage. Syftet är att komma åt själva ”köpögonblicket”, eller ”moment of truth” som det kallas i mystery shopping-branschen, och mäta hur väl de anställda kan agera på vad det är som avgör om en kund faktiskt tar steget och köper – eller inte gör det?

GENOMSNITTLIG LÖN: 22 800 kr/ mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, timanställning
 

URBER-handlare/UBER-chaufför
Den nya tidens handel och tjänster bygger på en kombination av digitala appar och ”minutanställningar”. Uber är den nya taxi-tjänsten, där den som behöver bli skjutsad matchas ihop med tillgängliga (anslutna) bilförare. Priset räknas ut och registreras med hjälp av Ubers datasystem och visas för kund och förare genom appen i mobilen.  Det är alltså en slags taxitjänst utan egna bilar eller förare, eller om man så vill, en slags förmedlingstjänst mellan kunder och leverantörer. Uber finns i storstäder i Europa och USA, och i Sverige i Stockholm och Göteborg.

På samma idé bygger Urb-it, ett svenskt slags budföretag för privatpersoner som handlar via internet och får varan levererad av anslutna ”urbers”. Urbern meddelas via appen, och bekräftar om hen tar uppdraget att hämta upp det som beställts i butik eller lager och lämna det på kundens adress. Och får betalt för utförd tjänst. Urb-it finns än så länge i Stockholm.

GENOMSNITTLIG LÖN:  Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Per uppdrag
 

SUPERTWITCHARE/YOUTUBE-STJÄRNA
Att spela dataspel med en webbkamera och mikrofon som samtidigt spelar in dina kommentarer och streamar alltihop, med tjänster som Twitch, till Youtube - kan göra dig till miljonär. Åtminstone gjorde det svenska Felix Kjellberg, aka Pewdiepie, till miljonär. Hans kanal är den största på Youtube, större än Rihannas, med över 25 miljoner följare från hela världen. Allt som krävs är en dator med rätt fet uppkoppling, lite spelkunskaper, några billiga tillbehör från närmaste teknikaffär och en stor dos humor. Sätt igång!

GENOMSNITTLIG LÖN: Ca 0-1000 000 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Egen firma

 

MJÖLKBEDÖMARE
Mjölkbedömare är egentligen en gammal titel, nu för tiden kallar de sig analystekniker. Men uppdraget är detsamma – att bedöma mjölk. Förr hade varje mejeri en egen mjölkbedömare, men i dag finns bara ett företag som sköter all mjölkbedömning i Sverige, Eurofins Steins i Jönköping. Dit lämnar mjölkbilarna in mjölk som hämtats upp från bondgårdarna. I dag sköts mycket av maskiner och robotar, men själva lukt- och smakprövningen görs fortfarande av en levande människa.

Ofta har mjölkbedömare en kemiingenjörsutbildning i bagaget, och en känslig nos på det. Tills för några år sedan omfattades mjölkbedömarna och kollegorna som jobbade med att bedöma ägg av ett särskilt kollektivavtal som skämtsamt kallades pannkaksavtalet. I dag finns ett 20-tal mjölkbedömare i landet.

GENOMSNITTLIG LÖN: 22 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast anställning

 

VODKAPROVARE
”Ett sunt intresse för att bedöma alkoholprodukter.” Så formulerades profilen när The Absolut Company sökte sensoriska bedömare för ett par år sedan. För att vara en bra vodkaprovare måste man ha ett väl utvecklat lukt- och smaksinne, och då det är sinnen som avtar med åldern är det en fördel att vara mer ung än gammal. En gång i veckan kallas provarna in för att lukta och smaka på vodka både ur det befintliga sortimentet och nya sorter.

GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, per timme

 

SNUSPROVARE
Ännu en marknad för den med väl utvecklat lukt- och smaksinne. Snusprovare arbetar, som vodkaprovare och mjölkbedömare, med sensorisk analys för utveckling av nya snusprodukter och för att säkerställa att det befintliga sortimentet smakar som det ska. Ibland görs receptförändringar, men en General måste alltid vara en General, som det uttrycks hos Swedish Match. Där använder man sig både av fast anställd personal som externa testare, ofta konsumenter som valts ut efter tester där de visat att de kan känna arom- och smakskillnader på snus. Utöver lukt- och smaksinne behövs också en viss lingvistisk förmåga, eftersom smakupplevelserna måste översättas till gemensamma bedömningsord, som ”sötma”, ”friskhet” och ”aromintensitet”.

GENOMSNITTLIG LÖN:  Ca 250 kr/timme
ANSTÄLLNINGSFORM: Heltid/deltid, per timme

 

BERG- OCH DALBANETESTARE
Utöver ingenjörerna som testar säkerheten i  de mest avancerade berg- och dalbanorna dagligen, innan tivolina öppnar, finns en mindre yrkesgrupp som testar själva åken. En berg- och dalbanetestare får inte vara för kort, vilket alla småbarnsföräldrar känner till, och helst inte heller för lång, då blir den lilla bilen för trång.  Testaren får inte vara höjdrädd eller ha lätt för åksjuka. Det är G-kraften, trycket man upplever i vertikala och horisontella kurvor, rytmen, farten och höjden som testas. Så här kan det gå till.

GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans

*Löneuppgifter från Allastudier.se och Lönestatistik.se

Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad 5 februari 2024, kl 06:01
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.