Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

9 otippade drömjobb

Dags att byta jobb? Det är aldrig för sent. Men innan du vänder chefen och dina gamla kollegor ryggen – har du funderat på om ditt egentliga drömjobb kanske faktiskt finns i verkligheten? Här är nio grymma jobb du antagligen inte visste fanns.
Gabriella Westberg Publicerad
Koji Sashara/AP
Star Wars-gurun Yoda i naturlig (?) storlek, byggd i lego för en mässa i Tokyo. Koji Sashara/AP

TRAMPARE
En trampare gör ljud till film och tv. Nej, inte ljudeffekter som explosioner eller skräckinjagande stråkar. En trampare gör alla de där ljuden som man inte lyssnar efter, men som skulle få filmen att verka orealistisk om de inte fanns där. Ljudet av sidor som vänds när filmens karaktär läser en bok (hörs egentligen inte alls, men för filmupplevelsen behövs ljudet), ljudet av små klor som tassar över ett marmorgolv när filmen visar slottsherrens rottweiler eller ritschet när någon halkar på ett bananskal.

Tramparen jobbar i en studio med olika material, golvytor, en sandlåda och andra ”props” – men använder mest kreativiteten och öronen för att hitta det rätta ljudet. Rottweilerns klor kanske i själva verket är en hårborste mot en glasbricka?

GENOMSNITTLIG LÖN: Ljudtekniker, 26 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Projekt-, frilans vanligast men andel fast anställda trampare växer.

 

PATINERARE
En patinerare får nya grejer att se gamla ut. Färga textiler, smutsa ner kläder, måla, lackera, glasera och behandla föremål med olika kemiska ämnen för att efterlikna slitage och ålderstecken. Vanligast är kanske yrket inom film- och teatervärldens kostym och scenografi, men även inredningsdesigners och stylister kan behöva patineringskunskaper. Skyltar patineras ofta.

GENOMSNITTLIG LÖN: 26 300
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast/visstid anställning

 

LEGOBYGGARE
Att konstruera imponerande legobyggen är inte alls bara något för nördiga 8-åringar. Det finns faktiskt ingen anledning att sluta leka med lego, någonsin. Tvärt om finns en stadig marknad för legomodeller av kända byggnader, av seriefigurer och superhjältar både bland samlare och som utställningsföremål för företag, myndigheter och i butiker. Legobitar är inte billiga, och det gör ont att trampa på dem, men den professionella legobyggaren Gabriel Bremlers modell av Malmös stolthet, Turning Torso, såldes på auktion för 60 000 kronor för något år sedan. Så det kan vara värt en öm fotsula då och då.

GENOMSNITTLIG LÖN: Modellbyggare, 28 600 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans, projekt.

 

MYSTERY SHOPPER
En mystery shopper är någon som på uppdrag handlar i en eller flera butiker under en period och tar notis om upplevelsen för att senare kunna lämna detaljerad rapport om allt från hur entrén såg ut och hur lång tid det tog innan en försäljare sa ”hej” till hur hen sa "hej då". Det är alltså en slags kvalitetssäkeringsmetod för serviceyrken, som dock fått ett lite dåligt rykte efter att metoden ibland används utan de anställdas vetskap och på ett sätt som mer liknar spionage. Syftet är att komma åt själva ”köpögonblicket”, eller ”moment of truth” som det kallas i mystery shopping-branschen, och mäta hur väl de anställda kan agera på vad det är som avgör om en kund faktiskt tar steget och köper – eller inte gör det?

GENOMSNITTLIG LÖN: 22 800 kr/ mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, timanställning
 

URBER-handlare/UBER-chaufför
Den nya tidens handel och tjänster bygger på en kombination av digitala appar och ”minutanställningar”. Uber är den nya taxi-tjänsten, där den som behöver bli skjutsad matchas ihop med tillgängliga (anslutna) bilförare. Priset räknas ut och registreras med hjälp av Ubers datasystem och visas för kund och förare genom appen i mobilen.  Det är alltså en slags taxitjänst utan egna bilar eller förare, eller om man så vill, en slags förmedlingstjänst mellan kunder och leverantörer. Uber finns i storstäder i Europa och USA, och i Sverige i Stockholm och Göteborg.

På samma idé bygger Urb-it, ett svenskt slags budföretag för privatpersoner som handlar via internet och får varan levererad av anslutna ”urbers”. Urbern meddelas via appen, och bekräftar om hen tar uppdraget att hämta upp det som beställts i butik eller lager och lämna det på kundens adress. Och får betalt för utförd tjänst. Urb-it finns än så länge i Stockholm.

GENOMSNITTLIG LÖN:  Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Per uppdrag
 

SUPERTWITCHARE/YOUTUBE-STJÄRNA
Att spela dataspel med en webbkamera och mikrofon som samtidigt spelar in dina kommentarer och streamar alltihop, med tjänster som Twitch, till Youtube - kan göra dig till miljonär. Åtminstone gjorde det svenska Felix Kjellberg, aka Pewdiepie, till miljonär. Hans kanal är den största på Youtube, större än Rihannas, med över 25 miljoner följare från hela världen. Allt som krävs är en dator med rätt fet uppkoppling, lite spelkunskaper, några billiga tillbehör från närmaste teknikaffär och en stor dos humor. Sätt igång!

GENOMSNITTLIG LÖN: Ca 0-1000 000 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Egen firma

 

MJÖLKBEDÖMARE
Mjölkbedömare är egentligen en gammal titel, nu för tiden kallar de sig analystekniker. Men uppdraget är detsamma – att bedöma mjölk. Förr hade varje mejeri en egen mjölkbedömare, men i dag finns bara ett företag som sköter all mjölkbedömning i Sverige, Eurofins Steins i Jönköping. Dit lämnar mjölkbilarna in mjölk som hämtats upp från bondgårdarna. I dag sköts mycket av maskiner och robotar, men själva lukt- och smakprövningen görs fortfarande av en levande människa.

Ofta har mjölkbedömare en kemiingenjörsutbildning i bagaget, och en känslig nos på det. Tills för några år sedan omfattades mjölkbedömarna och kollegorna som jobbade med att bedöma ägg av ett särskilt kollektivavtal som skämtsamt kallades pannkaksavtalet. I dag finns ett 20-tal mjölkbedömare i landet.

GENOMSNITTLIG LÖN: 22 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast anställning

 

VODKAPROVARE
”Ett sunt intresse för att bedöma alkoholprodukter.” Så formulerades profilen när The Absolut Company sökte sensoriska bedömare för ett par år sedan. För att vara en bra vodkaprovare måste man ha ett väl utvecklat lukt- och smaksinne, och då det är sinnen som avtar med åldern är det en fördel att vara mer ung än gammal. En gång i veckan kallas provarna in för att lukta och smaka på vodka både ur det befintliga sortimentet och nya sorter.

GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, per timme

 

SNUSPROVARE
Ännu en marknad för den med väl utvecklat lukt- och smaksinne. Snusprovare arbetar, som vodkaprovare och mjölkbedömare, med sensorisk analys för utveckling av nya snusprodukter och för att säkerställa att det befintliga sortimentet smakar som det ska. Ibland görs receptförändringar, men en General måste alltid vara en General, som det uttrycks hos Swedish Match. Där använder man sig både av fast anställd personal som externa testare, ofta konsumenter som valts ut efter tester där de visat att de kan känna arom- och smakskillnader på snus. Utöver lukt- och smaksinne behövs också en viss lingvistisk förmåga, eftersom smakupplevelserna måste översättas till gemensamma bedömningsord, som ”sötma”, ”friskhet” och ”aromintensitet”.

GENOMSNITTLIG LÖN:  Ca 250 kr/timme
ANSTÄLLNINGSFORM: Heltid/deltid, per timme

 

BERG- OCH DALBANETESTARE
Utöver ingenjörerna som testar säkerheten i  de mest avancerade berg- och dalbanorna dagligen, innan tivolina öppnar, finns en mindre yrkesgrupp som testar själva åken. En berg- och dalbanetestare får inte vara för kort, vilket alla småbarnsföräldrar känner till, och helst inte heller för lång, då blir den lilla bilen för trång.  Testaren får inte vara höjdrädd eller ha lätt för åksjuka. Det är G-kraften, trycket man upplever i vertikala och horisontella kurvor, rytmen, farten och höjden som testas. Så här kan det gå till.

GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans

*Löneuppgifter från Allastudier.se och Lönestatistik.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.

Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds