Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
9 otippade drömjobb
Dags att byta jobb? Det är aldrig för sent. Men innan du vänder chefen och dina gamla kollegor ryggen – har du funderat på om ditt egentliga drömjobb kanske faktiskt finns i verkligheten? Här är nio grymma jobb du antagligen inte visste fanns.
TRAMPARE
En trampare gör ljud till film och tv. Nej, inte ljudeffekter som explosioner eller skräckinjagande stråkar. En trampare gör alla de där ljuden som man inte lyssnar efter, men som skulle få filmen att verka orealistisk om de inte fanns där. Ljudet av sidor som vänds när filmens karaktär läser en bok (hörs egentligen inte alls, men för filmupplevelsen behövs ljudet), ljudet av små klor som tassar över ett marmorgolv när filmen visar slottsherrens rottweiler eller ritschet när någon halkar på ett bananskal.
Tramparen jobbar i en studio med olika material, golvytor, en sandlåda och andra ”props” – men använder mest kreativiteten och öronen för att hitta det rätta ljudet. Rottweilerns klor kanske i själva verket är en hårborste mot en glasbricka?
GENOMSNITTLIG LÖN: Ljudtekniker, 26 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Projekt-, frilans vanligast men andel fast anställda trampare växer.
PATINERARE
En patinerare får nya grejer att se gamla ut. Färga textiler, smutsa ner kläder, måla, lackera, glasera och behandla föremål med olika kemiska ämnen för att efterlikna slitage och ålderstecken. Vanligast är kanske yrket inom film- och teatervärldens kostym och scenografi, men även inredningsdesigners och stylister kan behöva patineringskunskaper. Skyltar patineras ofta.
GENOMSNITTLIG LÖN: 26 300
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast/visstid anställning
LEGOBYGGARE
Att konstruera imponerande legobyggen är inte alls bara något för nördiga 8-åringar. Det finns faktiskt ingen anledning att sluta leka med lego, någonsin. Tvärt om finns en stadig marknad för legomodeller av kända byggnader, av seriefigurer och superhjältar både bland samlare och som utställningsföremål för företag, myndigheter och i butiker. Legobitar är inte billiga, och det gör ont att trampa på dem, men den professionella legobyggaren Gabriel Bremlers modell av Malmös stolthet, Turning Torso, såldes på auktion för 60 000 kronor för något år sedan. Så det kan vara värt en öm fotsula då och då.
GENOMSNITTLIG LÖN: Modellbyggare, 28 600 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans, projekt.
MYSTERY SHOPPER
En mystery shopper är någon som på uppdrag handlar i en eller flera butiker under en period och tar notis om upplevelsen för att senare kunna lämna detaljerad rapport om allt från hur entrén såg ut och hur lång tid det tog innan en försäljare sa ”hej” till hur hen sa "hej då". Det är alltså en slags kvalitetssäkeringsmetod för serviceyrken, som dock fått ett lite dåligt rykte efter att metoden ibland används utan de anställdas vetskap och på ett sätt som mer liknar spionage. Syftet är att komma åt själva ”köpögonblicket”, eller ”moment of truth” som det kallas i mystery shopping-branschen, och mäta hur väl de anställda kan agera på vad det är som avgör om en kund faktiskt tar steget och köper – eller inte gör det?
GENOMSNITTLIG LÖN: 22 800 kr/ mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, timanställning
URBER-handlare/UBER-chaufför
Den nya tidens handel och tjänster bygger på en kombination av digitala appar och ”minutanställningar”. Uber är den nya taxi-tjänsten, där den som behöver bli skjutsad matchas ihop med tillgängliga (anslutna) bilförare. Priset räknas ut och registreras med hjälp av Ubers datasystem och visas för kund och förare genom appen i mobilen. Det är alltså en slags taxitjänst utan egna bilar eller förare, eller om man så vill, en slags förmedlingstjänst mellan kunder och leverantörer. Uber finns i storstäder i Europa och USA, och i Sverige i Stockholm och Göteborg.
På samma idé bygger Urb-it, ett svenskt slags budföretag för privatpersoner som handlar via internet och får varan levererad av anslutna ”urbers”. Urbern meddelas via appen, och bekräftar om hen tar uppdraget att hämta upp det som beställts i butik eller lager och lämna det på kundens adress. Och får betalt för utförd tjänst. Urb-it finns än så länge i Stockholm.
GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Per uppdrag
SUPERTWITCHARE/YOUTUBE-STJÄRNA
Att spela dataspel med en webbkamera och mikrofon som samtidigt spelar in dina kommentarer och streamar alltihop, med tjänster som Twitch, till Youtube - kan göra dig till miljonär. Åtminstone gjorde det svenska Felix Kjellberg, aka Pewdiepie, till miljonär. Hans kanal är den största på Youtube, större än Rihannas, med över 25 miljoner följare från hela världen. Allt som krävs är en dator med rätt fet uppkoppling, lite spelkunskaper, några billiga tillbehör från närmaste teknikaffär och en stor dos humor. Sätt igång!
GENOMSNITTLIG LÖN: Ca 0-1000 000 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Egen firma
MJÖLKBEDÖMARE
Mjölkbedömare är egentligen en gammal titel, nu för tiden kallar de sig analystekniker. Men uppdraget är detsamma – att bedöma mjölk. Förr hade varje mejeri en egen mjölkbedömare, men i dag finns bara ett företag som sköter all mjölkbedömning i Sverige, Eurofins Steins i Jönköping. Dit lämnar mjölkbilarna in mjölk som hämtats upp från bondgårdarna. I dag sköts mycket av maskiner och robotar, men själva lukt- och smakprövningen görs fortfarande av en levande människa.
Ofta har mjölkbedömare en kemiingenjörsutbildning i bagaget, och en känslig nos på det. Tills för några år sedan omfattades mjölkbedömarna och kollegorna som jobbade med att bedöma ägg av ett särskilt kollektivavtal som skämtsamt kallades pannkaksavtalet. I dag finns ett 20-tal mjölkbedömare i landet.
GENOMSNITTLIG LÖN: 22 700 kr/mån
ANSTÄLLNINGSFORM: Fast anställning
VODKAPROVARE
”Ett sunt intresse för att bedöma alkoholprodukter.” Så formulerades profilen när The Absolut Company sökte sensoriska bedömare för ett par år sedan. För att vara en bra vodkaprovare måste man ha ett väl utvecklat lukt- och smaksinne, och då det är sinnen som avtar med åldern är det en fördel att vara mer ung än gammal. En gång i veckan kallas provarna in för att lukta och smaka på vodka både ur det befintliga sortimentet och nya sorter.
GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Deltid, per timme
SNUSPROVARE
Ännu en marknad för den med väl utvecklat lukt- och smaksinne. Snusprovare arbetar, som vodkaprovare och mjölkbedömare, med sensorisk analys för utveckling av nya snusprodukter och för att säkerställa att det befintliga sortimentet smakar som det ska. Ibland görs receptförändringar, men en General måste alltid vara en General, som det uttrycks hos Swedish Match. Där använder man sig både av fast anställd personal som externa testare, ofta konsumenter som valts ut efter tester där de visat att de kan känna arom- och smakskillnader på snus. Utöver lukt- och smaksinne behövs också en viss lingvistisk förmåga, eftersom smakupplevelserna måste översättas till gemensamma bedömningsord, som ”sötma”, ”friskhet” och ”aromintensitet”.
GENOMSNITTLIG LÖN: Ca 250 kr/timme
ANSTÄLLNINGSFORM: Heltid/deltid, per timme
BERG- OCH DALBANETESTARE
Utöver ingenjörerna som testar säkerheten i de mest avancerade berg- och dalbanorna dagligen, innan tivolina öppnar, finns en mindre yrkesgrupp som testar själva åken. En berg- och dalbanetestare får inte vara för kort, vilket alla småbarnsföräldrar känner till, och helst inte heller för lång, då blir den lilla bilen för trång. Testaren får inte vara höjdrädd eller ha lätt för åksjuka. Det är G-kraften, trycket man upplever i vertikala och horisontella kurvor, rytmen, farten och höjden som testas. Så här kan det gå till.
GENOMSNITTLIG LÖN: Ingen uppgift
ANSTÄLLNINGSFORM: Frilans
*Löneuppgifter från Allastudier.se och Lönestatistik.se
Jobba med det här?
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Svårare att få jobb efter YH-utbildning
Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Foto: Anders G. Warne
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Lågkonjunktur en av orsakerna
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
YH-utbildningar med flest andel i jobb
- Säkerhetstjänster: 94 procent
- Transporttjänster: 91 procent
- Lantbruk och djurvård: 91 procent
- Hälso-och sjukvård: 91 procent
- Friskvård och kroppsvård: 88 procent
YH-utbildningar med minst andel i jobb
- Kultur och media: 64 procent
- Data/IT: 69 procent
- Journalistik och Information: 75 procent
- Juridik: 75 procent
- Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent
Om undersökningen
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.
Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb
Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år.
Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen.
Men även staten som står för den stora delen av finansieringen.
Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”
Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”
Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”
Men nu börjar den sistnämnda tröttna.
Johan Britz: "Lägg i andra växel"
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.
Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”
”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år.
En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.
Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.
– Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.
Var brister de?
– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt.
Stänger ute småföretag
Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar.
Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start.
– Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.
Mindre företag är här 1-49 anställda.
Johan Britz: "Skärpning"
Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.
Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.
– Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.
TCO: Gärna fler reformer
Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.
TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.
– Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre.
Färre i anställning med stöd
Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018.
Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år.
Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.
Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.
– Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer.
– Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.
