Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga titlar tilltar

Städare blev lokalvårdare blev floor manager. Flotta yrkestitlar gör oss stolta – men har också en baksida.
David Österberg Publicerad
Visitkort med texten "säljare" överkryssad och texten "future account manager".
Det ska låta tjusigt värre ... Foto: Shutterstock

När SJ:s tåg stannar vid perrongen står komfortoperatörerna redo. De betraktar otåligt resenärerna som lastar av väskor och barnvagnar och när tåget är tomt hoppar de på. Sedan plockar de skräp och sopar grus, fyller på papper på toaletterna och tömmer papperskorgarna.

Att komfortoperatörernas huvudsakliga arbetsuppgift är städning går inte att förstå av yrkestiteln. Enligt SJ:s presstjänst beror det inte på att företaget vill sätta flärd på yrket, utan på att operatörerna även gör annat än städar. ”Exempelvis mindre reparationer, sopkörning, fronttvättning och påfyllning av vatten i vagnarna”, skriver Tobbe Lundell, ställföreträdande presschef på SJ, i ett mejl till Kollega.

SJ är inte ensamma om att sätta fluffiga titlar på yrkesroller. Sekreterare är numera administratörer, produktutvecklare är innovationskonsulter och vaktmästare internservicemedarbetare.

Det händer att folk ringer Språkrådet för att fråga vad deras titel egentligen betyder

De fina titlarna är ett symptom på ett ytligt samhälle där självupptagenheten frodas. Det tror i alla fall Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. I sin bok Tomhetens triumf hävdar han att vi lever i en tid av grandiosa självbeskrivningar, upptagna av en ständig jakt på det flotta och statusfyllda.

– Vi vill gärna göra tillvaron lite tjusigare. Den ska guldkantas om möjligt. Vi vill gärna framstå som mer märkvärdiga och imponerande än vad det finns fog för. ”Varumärket” ska vårdas. I Facebook-samhället frodas ytlighet. Och självupptagenhet, säger han.

Enligt Mats Alvesson har vi ett samhälle där det inte är så viktigt vad man gör, så länge det ser ut som att man gör något fint. Men det är svårt att bibehålla sin titelstatus eftersom det så lätt går inflation i titlarna.

– I den mån man lyckas öka sin status sker det alltid på bekostnad av någon annan. Ju fler som blir ”managers”, desto mindre fint är det att vara det. Men det märks ju inte nödvändigtvis direkt, statusminskningarna är ibland svåra att spåra.

Kan jakten efter en finare titel leda till att vi presterar bättre? Skulle titeljakten i så fall kunna vara något positivt för samhället?

– Om jakten är kopplad till bra prestationer är det inte så dumt. Men ofta blir det en fråga om att man vill ha en finare titel utan att vara särskilt förtjänt av den. Det är nog ofta bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel.

Ett sätt att göra yrkestiteln tjusig är att förvandla den till en engelsk motsvarighet. Då kan receptionisten bli en Frontdesk Manager, en vd en Chief Executive Officer och en storkundsansvarig en Key Account Manager.

I en del företag är de engelska titlarna logiska. Den som ofta har kontakt med en internationell marknad behöver förstås göra sig förstådd när det drar ihop sig till förhandling. Men en hel del företag verkar enbart på den svenska marknaden – och envisas ändå med att använda sig av engelska titlar. Och låter butikskommunikatören kallas Visual Merchandiser och försäljaren får Future Account Manager tryckt på visitkortet.

Ett problem med de engelska titlarna kan vara att det är svårt att förstå vad en person egentligen gör på jobbet – till och med för den som har titeln. Enligt Språkrådet händer det faktiskt att människor ringer dit för att fråga vad deras titel egentligen betyder.

Karin Helgesson är doktor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon tycker att de engelska titlarna är problematiska.

– De är kanske inte ett problem i organisationer som verkar i en främst engelskspråkig miljö, men tänker man att en organisation som vänder sig till en bred, svenskspråkig allmänhet använder sig av engelska titlar som inte är så genomskinliga kan det bli svårt. Den som är van att arbeta på engelska förstår skillnaden mellan en manager och en director*, även om vi som vanliga svenskar kanske tycker att orden är utbytbara.

Det är nog bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel

I sin avhandling undersökte Karin Helgesson hur platsannonser utformats mellan 1955 och 2005 och hittade enstaka engelska titlar – exempelvis copywriter – redan 1955. Men först på 80-talet blev de vanliga och i dag är det lätt att hitta engelska titlar i svenska företag. Hon ser åtminstone två skäl till det.

– Det första är att engelska är arbetsspråket i internationellt verksamma bolag. Det andra är att engelska är ett högstatusspråk i Sverige. Det är ”fint” med engelska nu, precis som det var fint med franska på 1700-talet och tyska under medeltiden. Därför lånar vi gärna in engelska ord och uttryck, de skänker lite extra glans, säger hon.

Karin Helgesson tror också att syftet med en engelsk titel ibland kan vara att mystifiera yrkesrollen. Om alla vet vad en Human Resources Officer är tappar titeln lite av sin glans.

– När alla förstår byter vi titel, för de där tjusiga titlarna kan ju också ha som funktion att höja statusen på yrket eller organisationen. Även på svenska har vi bytt benämningar för att höja statusen. Den roll som i mitt 50-talsmaterial kallades ”försäljare” blev på 60-talet ofta ”säljare”, på 70–80-talen ”distriktschef ”, man var chef över sitt distrikt, men hade inte några personer under sig, för att nu kanske kallas Key Account Manager.

Mats Alvesson skrev sin bok Tomhetens triumf för drygt tio år sedan. Och han ser inga tecken på att statusjakten har stannat av sedan dess.

– Jag har en känsla av att det jag kallar för grandiositet – anammandet av tjusiga tecken på framgång och märkvärdighet utan substans – fortsätter att eskalera. En utbildning omtalar receptionister som Impression Managers, butiksbiträden blir Sales Advisors. Nyligen fick lärare legitimation och nu är även undersköterskor på jakt efter det. Det är ytliga statusökningsförsök där en viss utbildning och lite praktik plussas på med legitimation – utan att det senare säger något. Men man kan hoppas på besinning.

Hur stort eget ansvar har vi för att ta oss ur jakten på status?
– Vi har ett ansvar och om vi tänker efter kan vi bidra till att hålla oss själva i schack och motverka att arbetsgivare faller för frestelsen till titelinflation. Men det är inte lätt alla gånger. Om alla andra blir projektledare och managers kan man framstå som en förlorare om man är den enda som inte deltar i titeljakten.

* En manager är oftast chef för en grupp anställda. En director är oftast chef för managern.

LITE TITELTRIVIA

Head of Public Relations
= Informationschef

Marketing Communications Manager
= Pressekreterare

Chief Executive Officer, CEO
= Verkställande direktör, vd

Chief Innovation Officer, CINO
= Innovationsdirektör

Key Account Manager, KAM
= Storkundsansvarig

Director of First and Second Cycle Education
= Grundutbildningsansvarig

Partner Account Manager
= Säljare

Executive Assistant to CEO
= Vd-assistent

Human Resources Officer
= Personalchef

Director of Finance
= Ekonomichef

Systems Engineering Consultant
= Systemingenjör

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken – ”Tysta varsel”

Jobben blir färre inom AI-exponerade yrken. Företag som har infört AI planerar fler neddragningar än andra. Och facket är inte med på banan. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Noa Kristiansson Publicerad 18 november 2026, kl 09:46
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.