Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga titlar tilltar

Städare blev lokalvårdare blev floor manager. Flotta yrkestitlar gör oss stolta – men har också en baksida.
David Österberg Publicerad 6 november 2017, kl 15:42
Visitkort med texten "säljare" överkryssad och texten "future account manager".
Det ska låta tjusigt värre ... Foto: Shutterstock

När SJ:s tåg stannar vid perrongen står komfortoperatörerna redo. De betraktar otåligt resenärerna som lastar av väskor och barnvagnar och när tåget är tomt hoppar de på. Sedan plockar de skräp och sopar grus, fyller på papper på toaletterna och tömmer papperskorgarna.

Att komfortoperatörernas huvudsakliga arbetsuppgift är städning går inte att förstå av yrkestiteln. Enligt SJ:s presstjänst beror det inte på att företaget vill sätta flärd på yrket, utan på att operatörerna även gör annat än städar. ”Exempelvis mindre reparationer, sopkörning, fronttvättning och påfyllning av vatten i vagnarna”, skriver Tobbe Lundell, ställföreträdande presschef på SJ, i ett mejl till Kollega.

SJ är inte ensamma om att sätta fluffiga titlar på yrkesroller. Sekreterare är numera administratörer, produktutvecklare är innovationskonsulter och vaktmästare internservicemedarbetare.

Det händer att folk ringer Språkrådet för att fråga vad deras titel egentligen betyder

De fina titlarna är ett symptom på ett ytligt samhälle där självupptagenheten frodas. Det tror i alla fall Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. I sin bok Tomhetens triumf hävdar han att vi lever i en tid av grandiosa självbeskrivningar, upptagna av en ständig jakt på det flotta och statusfyllda.

– Vi vill gärna göra tillvaron lite tjusigare. Den ska guldkantas om möjligt. Vi vill gärna framstå som mer märkvärdiga och imponerande än vad det finns fog för. ”Varumärket” ska vårdas. I Facebook-samhället frodas ytlighet. Och självupptagenhet, säger han.

Enligt Mats Alvesson har vi ett samhälle där det inte är så viktigt vad man gör, så länge det ser ut som att man gör något fint. Men det är svårt att bibehålla sin titelstatus eftersom det så lätt går inflation i titlarna.

– I den mån man lyckas öka sin status sker det alltid på bekostnad av någon annan. Ju fler som blir ”managers”, desto mindre fint är det att vara det. Men det märks ju inte nödvändigtvis direkt, statusminskningarna är ibland svåra att spåra.

Kan jakten efter en finare titel leda till att vi presterar bättre? Skulle titeljakten i så fall kunna vara något positivt för samhället?

– Om jakten är kopplad till bra prestationer är det inte så dumt. Men ofta blir det en fråga om att man vill ha en finare titel utan att vara särskilt förtjänt av den. Det är nog ofta bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel.

Ett sätt att göra yrkestiteln tjusig är att förvandla den till en engelsk motsvarighet. Då kan receptionisten bli en Frontdesk Manager, en vd en Chief Executive Officer och en storkundsansvarig en Key Account Manager.

I en del företag är de engelska titlarna logiska. Den som ofta har kontakt med en internationell marknad behöver förstås göra sig förstådd när det drar ihop sig till förhandling. Men en hel del företag verkar enbart på den svenska marknaden – och envisas ändå med att använda sig av engelska titlar. Och låter butikskommunikatören kallas Visual Merchandiser och försäljaren får Future Account Manager tryckt på visitkortet.

Ett problem med de engelska titlarna kan vara att det är svårt att förstå vad en person egentligen gör på jobbet – till och med för den som har titeln. Enligt Språkrådet händer det faktiskt att människor ringer dit för att fråga vad deras titel egentligen betyder.

Karin Helgesson är doktor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon tycker att de engelska titlarna är problematiska.

– De är kanske inte ett problem i organisationer som verkar i en främst engelskspråkig miljö, men tänker man att en organisation som vänder sig till en bred, svenskspråkig allmänhet använder sig av engelska titlar som inte är så genomskinliga kan det bli svårt. Den som är van att arbeta på engelska förstår skillnaden mellan en manager och en director*, även om vi som vanliga svenskar kanske tycker att orden är utbytbara.

Det är nog bättre om önskan att prestera mer drivs av något annat än önskan om en fin titel

I sin avhandling undersökte Karin Helgesson hur platsannonser utformats mellan 1955 och 2005 och hittade enstaka engelska titlar – exempelvis copywriter – redan 1955. Men först på 80-talet blev de vanliga och i dag är det lätt att hitta engelska titlar i svenska företag. Hon ser åtminstone två skäl till det.

– Det första är att engelska är arbetsspråket i internationellt verksamma bolag. Det andra är att engelska är ett högstatusspråk i Sverige. Det är ”fint” med engelska nu, precis som det var fint med franska på 1700-talet och tyska under medeltiden. Därför lånar vi gärna in engelska ord och uttryck, de skänker lite extra glans, säger hon.

Karin Helgesson tror också att syftet med en engelsk titel ibland kan vara att mystifiera yrkesrollen. Om alla vet vad en Human Resources Officer är tappar titeln lite av sin glans.

– När alla förstår byter vi titel, för de där tjusiga titlarna kan ju också ha som funktion att höja statusen på yrket eller organisationen. Även på svenska har vi bytt benämningar för att höja statusen. Den roll som i mitt 50-talsmaterial kallades ”försäljare” blev på 60-talet ofta ”säljare”, på 70–80-talen ”distriktschef ”, man var chef över sitt distrikt, men hade inte några personer under sig, för att nu kanske kallas Key Account Manager.

Mats Alvesson skrev sin bok Tomhetens triumf för drygt tio år sedan. Och han ser inga tecken på att statusjakten har stannat av sedan dess.

– Jag har en känsla av att det jag kallar för grandiositet – anammandet av tjusiga tecken på framgång och märkvärdighet utan substans – fortsätter att eskalera. En utbildning omtalar receptionister som Impression Managers, butiksbiträden blir Sales Advisors. Nyligen fick lärare legitimation och nu är även undersköterskor på jakt efter det. Det är ytliga statusökningsförsök där en viss utbildning och lite praktik plussas på med legitimation – utan att det senare säger något. Men man kan hoppas på besinning.

Hur stort eget ansvar har vi för att ta oss ur jakten på status?
– Vi har ett ansvar och om vi tänker efter kan vi bidra till att hålla oss själva i schack och motverka att arbetsgivare faller för frestelsen till titelinflation. Men det är inte lätt alla gånger. Om alla andra blir projektledare och managers kan man framstå som en förlorare om man är den enda som inte deltar i titeljakten.

* En manager är oftast chef för en grupp anställda. En director är oftast chef för managern.

LITE TITELTRIVIA

Head of Public Relations
= Informationschef

Marketing Communications Manager
= Pressekreterare

Chief Executive Officer, CEO
= Verkställande direktör, vd

Chief Innovation Officer, CINO
= Innovationsdirektör

Key Account Manager, KAM
= Storkundsansvarig

Director of First and Second Cycle Education
= Grundutbildningsansvarig

Partner Account Manager
= Säljare

Executive Assistant to CEO
= Vd-assistent

Human Resources Officer
= Personalchef

Director of Finance
= Ekonomichef

Systems Engineering Consultant
= Systemingenjör

Arbetsmarknad

7 skäl att slopa slips på jobbet

Funderar du på ge bort, önska dig eller rentav bära slips i jul? Tänk om - jobbslipsens dagar kan vara räknade av flera skäl.
Johanna Rovira Publicerad 7 december 2023, kl 06:02
Två män i skjorta som båda lättar på sin slips.
En klassiskt manlig symbol - eller en bakteriebomb? Skälen att lämna jobbslipsen hemma är många - här kan du läsa om 7 av dem. Foto: David Magnusson/SvD/TTColourbox.

1. Medicinska skäl

Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland, skannade för något år sedan hjärnorna på ett antal försökspersoner varav hälften bar slips. De konstaterade att slipsen ströp venerna i halsen med följd att blodcirkulationen i hjärnan sjönk. 

En annan tysk studie gjord vid forskningsinstitutet Hohenstein, visade redan 2013 att strama slipsknutar kan vara vanskliga för anställdas koncentrationsförmåga. Vid ett tryck på 40-60 mmHg sjönk förmågan med 70 procent med följd att antalet tjänstefel ökade med 85 procent. 
 

Enligt New York Eye and Ear Infirmary kan slipsen skada synen och leda till blindhet på grund av ökat ögontryck. 


2. Miljömässiga skäl 

I Japan införde premiärministern redan 2005 slipsförbud för regeringen och uppmanade landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen. 

Förra sommaren rådde Spaniens premiärminister Pedro Sanchez spanjorerna att skippa slipsen i syfte att spara el.


3. Symboliska skäl 

Den maoriske politikern Rawiri Waititi kastades 2021 ut från i Nya Zeelands parlament för att ha vägrat att bära slips, som han beskrev som en kolonial snara och en symbol för förtryck. Efter debatten som följde avskaffades slipstvång i parlamentet. 

2023 har för övrigt deklarerats som ett slipsfritt år för Malaysias parlamentsledamöter. Om det kommer att återinföras slipstvång nästa år, återstår att se. 

Slipstvång existerar inte bara bland tjänstemän. En bussförare i Umeå blev för några år sedan hemskickad med löneavdrag när han ertappades med att vara slipslös under tjocktröjan. Slipsdebaclet ledde till central förhandling och slutade med att den anställde fick en varning.

4. Ekonomiska skäl

Anställda hos den brittiske affärsmogulen Richard Branson som dristar sig till att bära slips på jobbet, riskerar att få den avklippt. Branson hävdar att han bär med sig en sax för ändamålet att demonstrera sin slipsaversion.  


5. Hygieniska skäl 

Jobbslipsen kan härbärgera ett otal ohälsosamma bakterier, inte minst i dessa förkylningstider.  Ett sjukhus i New York analyserade anställdas slipsar och hittade smittsamma bakterier och viruspartiklar på hälften av dem. 

Å andra sidan har den svenska professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, föreslagit att det är bättre att torka händerna på slipsen efter toabesöket än att använda handdukstorken som är fullständigt nedlusad med baciller. 

7. Säkerhetsskäl

Dokumentationen om slipsolyckor med fatal utgång är tämligen vek, men faktum kvarstår att vissa yrkesgrupper, som exempelvis poliser och väktare, använder fuskslipsar, alltså sådana slipsar som man knäpper på, just eftersom vanliga slipsar anses som en säkerhetsrisk i handgemäng med brottslingar.

Slipsen har gett upphov till oavsiktliga dödsfall och arbetsplatsolyckor också – en ortoped i Aukland, Nya Zeeland, hittades exempelvis död efter att slipsen fastnat i en slipmaskin.  

7. Dödliga skäl

Slipsen kallas inte strypsnara för intet. Den colombianska slipsen är en synnerligen brutal avrättningsmetod, som felaktigt tillskrivits drogkungen Pablo Escobar.  Metoden inbegriper dock inte en vanlig slips – i stället dras tungan ut genom ett snitt i strupen och lämnas dinglande på halsen.  


Fler slipsfakta 

*Forskare vid KTH har räknat ut att det finns exakt 266 682 sätt att knyta en slips på. En hel del av dem är skeva, knöliga och fula, konstaterar forskare som testat ett hundratal varianter. 
*I Edshult, Småland, finns Börjes slipsmuseum i privat regi som härbärgerar drygt 10 000 slipsar. 
* En slips kan användas till mycket mer än statusmarkör hävdar ett slipsföretag som tipsar om att slipsen är oumbärlig om man av någon anledning blir strandsatt i obygden utan mat och skydd.