Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga yrkestitlar – och jobb du inte visste fanns

Vill du byta bana? Kanske kan molnvakt, affineur eller intimitetskoordinator vara något för dig? Här är yrkena du kanske inte visste fanns.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Person tittar på hästs tänder. Till höger: Så kallad vertikal odling.
Det här är yrkestitlarna du inte riktigt vet betydelsen av, eller ens visste att jobben fanns. Foto: Shutterstock och Stina Stjernkvist/TT

Intimitetskoordinator – psykologisk gränsvakt

Intimitetskoordinator är en relativt ny yrkesroll inom film- och teaterproduktion som blir allt vanligare. Yrket kom till efter me too-rörelsen. Arbetsuppgiften är att hjälpa skådespelare och regissörer hantera intima scener, sexscener och iscensatta övergrepp på ett sätt som gör att arbetet upplevs som psykologiskt tryggt. Yrket har också fått kritik för att förstöra spontaniteten i skådespeleriet. I Storbritannien finns en utbildning till intimitetskoordinator men arbetsmarknaden är i sin linda. Exempel på inspelningar där intimitetskoordinatorer anlitats är Pleasure, Normala människor och Sex Education.

Mood manager – kontorets festfixare

Mood managern är kontorets mest positiva och inkännande person som ordnar trevligheter och ser till att alla känner sig sedda. Hen kan till exempel ordna frukostar, fika, kickoff och julpyssel. Att kontoret är hemtrevligt och att inredningen hänger med i trender, årstider och högtider är andra arbetsuppgifter. Inte sällan utför mood managern också andra administrativa uppgifter som att sköta reception, post och telefon. Läs Kollegas intervju mood managern Hedvig Fredholm. 

Scrum master – problemlösaren i laget

Scrum master låter märkligt men är en sorts projektledare och coach som stämmer av att allt funkar smidigt i ett systemutvecklingsprojekt. Ordet scrum är taget från rugby när laget står axel mot axel. Scrum mastern ser till att det inte finns några hinder för teamet att arbeta enligt scrum-modellen. Det beskrivs som ett agilt arbetssätt där man fokuserar på vad man vill uppnå snarare än exakt hur det ska gå till. Teamet jobbar i små självstyrande grupper och scrum mastern bokar möten, ställer frågor och förutser problem innan de uppstår. Scrum mastern har ingen formell makt, men är oumbärlig för att hålla projektet på banan.

Vertikalodlare – klimatsmart stadsbonde

Färska kryddväxter som timjan, rosmarin och ruccola direkt från odlingsfabriken i storstan. Framtidens bönder bor inte bara på landet, utan även i städerna. Vertikalodlare är en som odlar grönska på höjden, till exempel utanpå hus eller i hyllsystem inomhus. Ett exempel på arbetsgivare är Grönska i Huddinge som levererar 80 000 plantor varje månad till butiker och restauranger. Det finns flera utbildningsvägar, en är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, en annan är en yrkesutbildning inom odling. 

Hästodontolog – fixar rätt bett

Många djurägare vill göra allt för sina pälsklädda älsklings hälsa. I takt med den medicinska utvecklingen och ett ökat intresse från mattar och hussar har yrken med specialisering på att behandla djurs tandsjukdomar blivit vanligare. Hästodontolog, eller hästtandläkare, är en fortbildad veterinär eller en tandläkare med veterinärt ansvar som fördjupat sig i hästens munhåla. Kurser i hästodontologi finns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hundtandläkare är en specialiserad veterinär som kan röntga, analysera och dra ut hundtänder. Till det kan man läsa på till exempel European school for advanced veterinary studies.

DNA-coach – förklarar klurig genetik

DNA-tekniken utvecklas fort och används idag till allt från att förutspå risken för framtida sjukdomar till att leta efter okända avlägsna släktingar och lösa gamla mordfall. Därmed ökar också efterfrågan på experter som kan förklara vad DNA-strängarna egentligen ”säger” enligt TRR. En DNA-coach kan förklara DNA-testers hälsodata pedagogiskt, vilka risker som finns och hur man kan leva mer hälsosamt utifrån sin personliga konstitution. För att bli en skicklig DNA-hälsocoach krävs medicinsk kompetens inom genetik och nutrition, men även kunskap i beteendevetenskap och psykologi.

Facilitator – konsulten i gruppdynamik

En facilitator är en person som leder möten och workshops för att få en grupp att komma till ett gemensamt resultat. Rollen beskrivs som en expert på gruppdynamik som kan lyssna på alla inblandande och lyfta fram krafter som hjälper gruppen nå sitt mål. Facilitatorn kan agera moderator vid enskilda tillfällen eller arbeta med en grupp en längre tid. Till skillnad från en chef är facilitatorn neutral och har ingen formell makt över gruppen. Personen kommer oftast in utifrån. Bakgrunden kan variera men ledaregenskaper och erfarenhet av att handleda grupper är en fördel. Det finns kurser för blivande facilitatorer i effektiv mötesledning.  

Molnvakt – skyddar digitalt kassaskåp

Allt mer av våra liv lagras i ”moln”. Hur hanteras informationsmängderna etiskt? Och vilka säkerhetsrisker finns? För den enskilde, för företag och hela nationer? Det här är aktuella frågor som spås öka efterfrågan på experter på it-säkerhet som också kan etik. Organisationen TRR beskriver framtidsyrket molnvakt som en person som säkerställer att en organisations data hanteras både säkert och etiskt. ”Etiska hackare” är en liknande yrkestitel, vilket beskriver en it-säkerhetsspecialist. En etisk hackare har kunskap i hur man rundar säkerhetsbrister i system och använder kompetensen etiskt genom att säkra en organisation från angrepp.

Affineur – tar hand om ostar

Har du känsliga smaklökar och gillar lagrad ost? Då kanske affineaur är något för dig! Titeln beskriver en professionell ostlagrare, eller på franska snarare en sorts ”fosterförälder” till osten, som skapar dess personlighet, smak, doft och konsistens. Affineuren håller koll på lagringsprocessen så att den perfekta balansen uppstår för varje ostfamilj. Det kräver kunnande om rätt luftfuktighet, temperatur och lagringstid, ibland upp till fyra år. Även lutningsgrad på osten sägs påverka smaken. För den som är sugen på att bli ostexpert är en bra grund en restaurangutbildning eller ett gastronomiprogram.

Kulturflätare – syr ihop samarbete

I ett alltmer nätverksbaserat och hybridanpassat arbetslandskap behövs personer som håller ihop företagskulturen och skapar samarbete mellan olika avdelningar. Omställningsorganisationen TRR spår därför att en ny yrkestitel är på uppgång. Kulturflätaren intervjuar medarbetare och chefer och analyserar styrkor och brister utifrån både ekonomi och sociala frågor. Målet är att fläta samman människors olika målbilder och arbetssätt så att både medarbetarna och företaget mår bra. För att fläta ihop ett företag behöver man troligen ha kunskaper i ekonomi, organisationsteori, psykologi, sociologi, management och beteendevetenskap. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.