Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårbegripliga yrkestitlar – och jobb du inte visste fanns

Vill du byta bana? Kanske kan molnvakt, affineur eller intimitetskoordinator vara något för dig? Här är yrkena du kanske inte visste fanns.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Person tittar på hästs tänder. Till höger: Så kallad vertikal odling.
Det här är yrkestitlarna du inte riktigt vet betydelsen av, eller ens visste att jobben fanns. Foto: Shutterstock och Stina Stjernkvist/TT

Intimitetskoordinator – psykologisk gränsvakt

Intimitetskoordinator är en relativt ny yrkesroll inom film- och teaterproduktion som blir allt vanligare. Yrket kom till efter me too-rörelsen. Arbetsuppgiften är att hjälpa skådespelare och regissörer hantera intima scener, sexscener och iscensatta övergrepp på ett sätt som gör att arbetet upplevs som psykologiskt tryggt. Yrket har också fått kritik för att förstöra spontaniteten i skådespeleriet. I Storbritannien finns en utbildning till intimitetskoordinator men arbetsmarknaden är i sin linda. Exempel på inspelningar där intimitetskoordinatorer anlitats är Pleasure, Normala människor och Sex Education.

Mood manager – kontorets festfixare

Mood managern är kontorets mest positiva och inkännande person som ordnar trevligheter och ser till att alla känner sig sedda. Hen kan till exempel ordna frukostar, fika, kickoff och julpyssel. Att kontoret är hemtrevligt och att inredningen hänger med i trender, årstider och högtider är andra arbetsuppgifter. Inte sällan utför mood managern också andra administrativa uppgifter som att sköta reception, post och telefon. Läs Kollegas intervju mood managern Hedvig Fredholm. 

Scrum master – problemlösaren i laget

Scrum master låter märkligt men är en sorts projektledare och coach som stämmer av att allt funkar smidigt i ett systemutvecklingsprojekt. Ordet scrum är taget från rugby när laget står axel mot axel. Scrum mastern ser till att det inte finns några hinder för teamet att arbeta enligt scrum-modellen. Det beskrivs som ett agilt arbetssätt där man fokuserar på vad man vill uppnå snarare än exakt hur det ska gå till. Teamet jobbar i små självstyrande grupper och scrum mastern bokar möten, ställer frågor och förutser problem innan de uppstår. Scrum mastern har ingen formell makt, men är oumbärlig för att hålla projektet på banan.

Vertikalodlare – klimatsmart stadsbonde

Färska kryddväxter som timjan, rosmarin och ruccola direkt från odlingsfabriken i storstan. Framtidens bönder bor inte bara på landet, utan även i städerna. Vertikalodlare är en som odlar grönska på höjden, till exempel utanpå hus eller i hyllsystem inomhus. Ett exempel på arbetsgivare är Grönska i Huddinge som levererar 80 000 plantor varje månad till butiker och restauranger. Det finns flera utbildningsvägar, en är naturbruksprogrammet med inriktning trädgård, en annan är en yrkesutbildning inom odling. 

Hästodontolog – fixar rätt bett

Många djurägare vill göra allt för sina pälsklädda älsklings hälsa. I takt med den medicinska utvecklingen och ett ökat intresse från mattar och hussar har yrken med specialisering på att behandla djurs tandsjukdomar blivit vanligare. Hästodontolog, eller hästtandläkare, är en fortbildad veterinär eller en tandläkare med veterinärt ansvar som fördjupat sig i hästens munhåla. Kurser i hästodontologi finns vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hundtandläkare är en specialiserad veterinär som kan röntga, analysera och dra ut hundtänder. Till det kan man läsa på till exempel European school for advanced veterinary studies.

DNA-coach – förklarar klurig genetik

DNA-tekniken utvecklas fort och används idag till allt från att förutspå risken för framtida sjukdomar till att leta efter okända avlägsna släktingar och lösa gamla mordfall. Därmed ökar också efterfrågan på experter som kan förklara vad DNA-strängarna egentligen ”säger” enligt TRR. En DNA-coach kan förklara DNA-testers hälsodata pedagogiskt, vilka risker som finns och hur man kan leva mer hälsosamt utifrån sin personliga konstitution. För att bli en skicklig DNA-hälsocoach krävs medicinsk kompetens inom genetik och nutrition, men även kunskap i beteendevetenskap och psykologi.

Facilitator – konsulten i gruppdynamik

En facilitator är en person som leder möten och workshops för att få en grupp att komma till ett gemensamt resultat. Rollen beskrivs som en expert på gruppdynamik som kan lyssna på alla inblandande och lyfta fram krafter som hjälper gruppen nå sitt mål. Facilitatorn kan agera moderator vid enskilda tillfällen eller arbeta med en grupp en längre tid. Till skillnad från en chef är facilitatorn neutral och har ingen formell makt över gruppen. Personen kommer oftast in utifrån. Bakgrunden kan variera men ledaregenskaper och erfarenhet av att handleda grupper är en fördel. Det finns kurser för blivande facilitatorer i effektiv mötesledning.  

Molnvakt – skyddar digitalt kassaskåp

Allt mer av våra liv lagras i ”moln”. Hur hanteras informationsmängderna etiskt? Och vilka säkerhetsrisker finns? För den enskilde, för företag och hela nationer? Det här är aktuella frågor som spås öka efterfrågan på experter på it-säkerhet som också kan etik. Organisationen TRR beskriver framtidsyrket molnvakt som en person som säkerställer att en organisations data hanteras både säkert och etiskt. ”Etiska hackare” är en liknande yrkestitel, vilket beskriver en it-säkerhetsspecialist. En etisk hackare har kunskap i hur man rundar säkerhetsbrister i system och använder kompetensen etiskt genom att säkra en organisation från angrepp.

Affineur – tar hand om ostar

Har du känsliga smaklökar och gillar lagrad ost? Då kanske affineaur är något för dig! Titeln beskriver en professionell ostlagrare, eller på franska snarare en sorts ”fosterförälder” till osten, som skapar dess personlighet, smak, doft och konsistens. Affineuren håller koll på lagringsprocessen så att den perfekta balansen uppstår för varje ostfamilj. Det kräver kunnande om rätt luftfuktighet, temperatur och lagringstid, ibland upp till fyra år. Även lutningsgrad på osten sägs påverka smaken. För den som är sugen på att bli ostexpert är en bra grund en restaurangutbildning eller ett gastronomiprogram.

Kulturflätare – syr ihop samarbete

I ett alltmer nätverksbaserat och hybridanpassat arbetslandskap behövs personer som håller ihop företagskulturen och skapar samarbete mellan olika avdelningar. Omställningsorganisationen TRR spår därför att en ny yrkestitel är på uppgång. Kulturflätaren intervjuar medarbetare och chefer och analyserar styrkor och brister utifrån både ekonomi och sociala frågor. Målet är att fläta samman människors olika målbilder och arbetssätt så att både medarbetarna och företaget mår bra. För att fläta ihop ett företag behöver man troligen ha kunskaper i ekonomi, organisationsteori, psykologi, sociologi, management och beteendevetenskap. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.

Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.