Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Hennes jobb: Höja kollegornas humör

Hedvig Fredholm är mood manager på produktionsbolaget Alaska Film & tv. Hon har ansvar för att skapa en glad atmosfär på kontoret.
­– Jag försöker hålla humöret på de anställda på topp.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2022, kl 07:00
Hedvig Fredholm. Fikabröd
Hedvig Fredholm är mood manager, en tjänst som kräver kreativitet och stresstålighet. Foto: Privat/Shutterstock

Unionenmedlemmen Hedvig Fredholm har jobbat som mood manager från och till i åtta år. Hon är en professionell stämningshöjare som jobbar heltid med att skapa en god atmosfär på arbetsplatsen. En yrkesroll på uppgång nu när många arbetsgivare försöker locka tillbaka sina anställda till kontoret.

Min uppgift är att känna av vad de anställda behöver och göra roliga evenemang. Här ska man bli sedd, omhuldad och tycka det är kul att gå till jobbet, säger Hedvig Fredholm.

Hon arrangerar bolagets alla fester och ordnar dekorationer, fikor och pysseltävlingar inför högtider.

Varje vecka kan personalen önska ett veckans bak.

Vem bakar varje vecka?
Oftast jag - om jag hinner, annars köper jag in från bageri. I går gjorde jag cheesecake, förra veckan var det kärleksmums och innan dess vegansk kokosmousse och cupcakes.

Just nu planerar Hedvig Fredholm för en picknick med lekar och quiz.

Jag tycker det är kul att tänka ut nya lösningar. Vad kan jag göra för att få alla att dra på smilbanden?

Skapar kreativ och mysig miljö

Även i vardagen spelar hon en stor roll för hur kontorsplatsen upplevs.

Jag ser till att det finns färska blommor och att arbetsmiljön är inspirerande. I och med att vi har kreativa yrken vill jag att kontoret ska andas kreativitet. Det kan vara allt från att gå till skogen och leta upp en kvist som jag dekorerar och hänger upp i taket till att sätta upp tavlor.

Hedvig Fredholm har en idélåda där man kan lägga lappar med förslag för kontoret. Hon har ordnat en utställning med alster av personalen och bytardagar av saker och kläder.

Några önskade en sticklingbytarhörna, så då köpte jag ett litet växthus.

Måste man alltid vara i good mood själv?
Jag blir det per automatik för jag har en otroligt tacksam roll. Du är aldrig den jobbiga typen, utan du ska bara få folk att må bra och då får du en massa positiv energi tillbaka.

På Alaska Film & TV är de ett mindre antal fast anställda som samarbetar med ett stort antal frilansare i olika medieproduktioner. När många människor möts på en arbetsplats som inte arbetar ihop annars blir det extra viktigt med en sammanhållande och stämningshöjande funktion, enligt Hedvig Fredholm.

Mood manager ett framtidsyrke

Hon tror att mood manager blir ett vanligare yrke i framtiden.

Fler förstår värdet av att ha en varm och inspirerande företagsmiljö. Vi är så mycket av vårt liv på jobbet, folk vill ha något mer än det vanliga nio till fem, särskilt med klimatet som är i världen nu. Man behöver få värme, bli sedd och skratta.

Hedvig Fredholm
Hedvig Fredholm

När världen är i kris får mood managern förutom att sprida glädje jobba med välgörenhet.

Vi har haft insamlingar av saker till Ukraina och skänkt pengar till Cancerfonden bland annat.  

Hon tycker inte jobbet är stressigt men tror det kan upplevas så för nybörjaren, eftersom man kan få hoppa in som allt i allo och koordinera saker. Hon jämför med att vara projektledare, vilket hon också har jobbat som.

En utmaning är ibland att trolla med den budget man har och att hitta på aktiviteter som passar så många som möjligt, eftersom alla inte gillar allt.

Sjukdomen gav nya perspektiv

För att trivas med yrket ska du vara en social person och kunna småprata med alla, säger Hedvig Fredholm.

Du ska verkligen tycka om att ta hand om folk och se när andra behöver lyftas.

Hon berättar om en tuff period då hon hade cancer för några år sedan. Då förstod hon hur mycket medmänniskors små gester av välvilja betyder.

Jag märkte själv hur stor skillnad det gör med de enkla insatserna som en hand på axeln eller en fråga om hur man mår.

Hedvig Fredholm, 38 år

Yrke: Mood manager och koordinator.
Var: Alaska Film & TV, produktionsbolag i Stockholm.
Bakgrund: Arbetat som
projektledare, international sales manager, produktionsledare, koordinator och pr-ansvarig.
Utbildning: Samhällsvetenskapligt gymnasium, självlärd inom tv-branschen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.