Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Hennes jobb: Höja kollegornas humör

Hedvig Fredholm är mood manager på produktionsbolaget Alaska Film & tv. Hon har ansvar för att skapa en glad atmosfär på kontoret.
­– Jag försöker hålla humöret på de anställda på topp.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2022, kl 07:00
Hedvig Fredholm. Fikabröd
Hedvig Fredholm är mood manager, en tjänst som kräver kreativitet och stresstålighet. Foto: Privat/Shutterstock

Unionenmedlemmen Hedvig Fredholm har jobbat som mood manager från och till i åtta år. Hon är en professionell stämningshöjare som jobbar heltid med att skapa en god atmosfär på arbetsplatsen. En yrkesroll på uppgång nu när många arbetsgivare försöker locka tillbaka sina anställda till kontoret.

Min uppgift är att känna av vad de anställda behöver och göra roliga evenemang. Här ska man bli sedd, omhuldad och tycka det är kul att gå till jobbet, säger Hedvig Fredholm.

Hon arrangerar bolagets alla fester och ordnar dekorationer, fikor och pysseltävlingar inför högtider.

Varje vecka kan personalen önska ett veckans bak.

Vem bakar varje vecka?
Oftast jag - om jag hinner, annars köper jag in från bageri. I går gjorde jag cheesecake, förra veckan var det kärleksmums och innan dess vegansk kokosmousse och cupcakes.

Just nu planerar Hedvig Fredholm för en picknick med lekar och quiz.

Jag tycker det är kul att tänka ut nya lösningar. Vad kan jag göra för att få alla att dra på smilbanden?

Skapar kreativ och mysig miljö

Även i vardagen spelar hon en stor roll för hur kontorsplatsen upplevs.

Jag ser till att det finns färska blommor och att arbetsmiljön är inspirerande. I och med att vi har kreativa yrken vill jag att kontoret ska andas kreativitet. Det kan vara allt från att gå till skogen och leta upp en kvist som jag dekorerar och hänger upp i taket till att sätta upp tavlor.

Hedvig Fredholm har en idélåda där man kan lägga lappar med förslag för kontoret. Hon har ordnat en utställning med alster av personalen och bytardagar av saker och kläder.

Några önskade en sticklingbytarhörna, så då köpte jag ett litet växthus.

Måste man alltid vara i good mood själv?
Jag blir det per automatik för jag har en otroligt tacksam roll. Du är aldrig den jobbiga typen, utan du ska bara få folk att må bra och då får du en massa positiv energi tillbaka.

På Alaska Film & TV är de ett mindre antal fast anställda som samarbetar med ett stort antal frilansare i olika medieproduktioner. När många människor möts på en arbetsplats som inte arbetar ihop annars blir det extra viktigt med en sammanhållande och stämningshöjande funktion, enligt Hedvig Fredholm.

Mood manager ett framtidsyrke

Hon tror att mood manager blir ett vanligare yrke i framtiden.

Fler förstår värdet av att ha en varm och inspirerande företagsmiljö. Vi är så mycket av vårt liv på jobbet, folk vill ha något mer än det vanliga nio till fem, särskilt med klimatet som är i världen nu. Man behöver få värme, bli sedd och skratta.

Hedvig Fredholm
Hedvig Fredholm

När världen är i kris får mood managern förutom att sprida glädje jobba med välgörenhet.

Vi har haft insamlingar av saker till Ukraina och skänkt pengar till Cancerfonden bland annat.  

Hon tycker inte jobbet är stressigt men tror det kan upplevas så för nybörjaren, eftersom man kan få hoppa in som allt i allo och koordinera saker. Hon jämför med att vara projektledare, vilket hon också har jobbat som.

En utmaning är ibland att trolla med den budget man har och att hitta på aktiviteter som passar så många som möjligt, eftersom alla inte gillar allt.

Sjukdomen gav nya perspektiv

För att trivas med yrket ska du vara en social person och kunna småprata med alla, säger Hedvig Fredholm.

Du ska verkligen tycka om att ta hand om folk och se när andra behöver lyftas.

Hon berättar om en tuff period då hon hade cancer för några år sedan. Då förstod hon hur mycket medmänniskors små gester av välvilja betyder.

Jag märkte själv hur stor skillnad det gör med de enkla insatserna som en hand på axeln eller en fråga om hur man mår.

Hedvig Fredholm, 38 år

Yrke: Mood manager och koordinator.
Var: Alaska Film & TV, produktionsbolag i Stockholm.
Bakgrund: Arbetat som
projektledare, international sales manager, produktionsledare, koordinator och pr-ansvarig.
Utbildning: Samhällsvetenskapligt gymnasium, självlärd inom tv-branschen.

Karriär

Exitsamtal: Snygg sorti med värdefull feedback

En chans att vända blad, att göra sin röst hörd och förändra. Men också en risk att få dåliga referenser. Det finns både för- och nackdelar med exitsamtal, som blir allt vanligare i arbetslivet.
Publicerad 19 februari 2024, kl 06:02
En tecknad bild föreställande en kvinna som vinkar farväl på en avtackning på jobbet med kaffe och blommor.
Varför exitsamtal? Du lär dig hur du kan använda exitsamtalet för att ge och ta emot feedback, reflektera över din tid på företaget och avsluta din anställning på ett professionellt sätt. Illustration: Christina Hägerfors.

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller engelskans offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där du som anställd knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. En chans till en snygg sorti som är mer än kaffe, tårta och tacktal.

Sara Hägglund.
Sara Hägglund.

I den bästa av världar kan det bli en strukturerad avslutningsprocess som ger utrymme att uttrycka både ris och ros till arbetsgivaren du lämnar.

Sara Hägglund är ekonomikonsult och har nyligen haft ett exitsamtal när hon slutade på sitt tidigare arbete.

– Det var jättebra och en superviktig möjlighet att förklara varför jag valde att gå vidare till ett annat jobb. Att verkligen bli lyssnad på fick mig att må bra och jag tror även att mina synpunkter på sikt gynnar företaget, eftersom personalen är den allra största tillgången, säger Sara Hägglund.

Exitsamtal feedback för arbetsgivaren

Hon framhåller vikten av att känna sig trygg med den som håller i samtalet och att dessutom få vara anonym i rapporteringen.

– Det var en förutsättning för att jag skulle kunna säga vad jag verkligen tyckte och uttrycka kritik mot organisationen på olika sätt. Men mest hade jag positiva saker att säga. Jag trivdes bra på min förra arbetsplats, men kom så småningom till en platå där jag tyckte att min inlärningskurva och utveckling stannade av. Det tog jag också upp i exitsamtalet, förklarar Sara Hägglund.

HR-konsulten Ulrika Mattsson, som driver det egna företaget People and Business, har hållit många exitsamtal på flera olika företag. Även hon framhåller anonymiteten som en viktig och given grund för ett bra exitsamtal. Ibland händer det att medarbetaren inte vågar föra fram kritik av rädsla att få negativa referenser.

– Vid ett exitsamtal förklarar jag att det som kommit fram inte förs vidare direkt. Jag samlar i stället ihop och sammanställer synpunkter från flera samtal innan jag presenterar något för organisationen. På så sätt blir eventuella trender tydliga på gruppnivå, utan att någon enskild individ hängs ut. Dessutom brukar jag skicka ut en anonymiserad enkät när jag håller samtalen inom större organisationer. I mindre sammanhang går det i allmänhet att räkna ut vem som svarat eftersom det inte är så många som slutar, då är det inte så lämpligt, säger Ulrika Mattsson.

Anonymitet - en viktig faktor

Hon råder dig som erbjuds exitsamtal att tänka efter och gå på den egna magkänslan om det känns tryggt eller inte att ge information. Och sedan göra en avvägning och fråga dig själv: Finns det några risker för mig? Vad har jag att vinna? Kan det ge dåliga referenser? Är det i så fall värt det?

– Du har ingen skyldighet att informera, men för de flesta överväger fördelarna med att dela med sig. Generellt sett mår vi människor bra av att göra våra röster hörda och känna oss inkluderade. Ett exitsamtal kan också vara en hjälp för kollegorna som blir kvar att få det bättre – om företaget lyssnar på dina synpunkter. Men framför allt är det ett sätt att vända blad och gå vidare, säger Ulrika Mattsson.

Möjlighet till reflektion och insikt

För Sara Hägglund blev samtalet också en chans att ta sig tid och reflektera över de två och ett halvt år som hon arbetat i företaget hon lämnade.

– Det gjorde att jag till fullo insåg vad mycket bra jag och min grupp har åstadkommit. Jag kände mig stolt och slutade med huvudet högt. Efter exitsamtalet känns det också lättare att komma tillbaka till min tidigare arbetsgivare, om jag i framtiden skulle vilja det.

Text: Gertrud Dahlberg