Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Efter nedgången – Unionen satsar på 50 000 fackligt aktiva

Antalet förtroendevalda på arbetsplatserna har minskat drastiskt. Nu vill Unionen vända trenden med ett ambitiöst mål: år 2027 ska 50 000 medlemmar vara fackligt aktiva.
Elisabeth Brising Publicerad 23 maj 2022, kl 07:00
Unionens logga (till vänster), grupp av människor lägger sina som händer på varandras (till höger).
Unionen vill ha 50 000 förtroendevalda till år 2027. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT, Shutterstock

Vi är många – vi är starka. Eller? Antalet förtroendevalda i Unionen har minskat med nästan 20 procent på elva år, från 36 000 ombud år 2009 till 29 000 år 2020.

Nu ska trenden brytas och de fackliga ombuden i stället bli 50 000 till slutet av 2027 - det vill säga drygt 20 000 fler på arbetsplatserna inom fem år.

Det är inget snack om att det är ett tufft mål som är satt för att sporra oss, säger Martin Linder, ordförande för Unionens förbundsstyrelse.

Han har inget enkelt svar på varför det blivit allt svårare att få medlemmarna att engagera sig.

Det är inget unikt för oss, utan de flesta idéburna organisationers förtroendevalda har minskat i antal senaste åren. Men det får inte heller bli en ursäkt. Vi vill utmana det, säger Martin Linder.

Grunden i "den svenska modellen"

Att ha en stark lokal förankring av fackombud på arbetsplatserna är en grundbult i den svenska modellen, säger han.

Vi vill bygga facklig styrka för att kunna påverka medlemmarnas arbetsliv. Då behöver vi ha ett starkt inflytande på alla nivåer. Både på den nationella, branschnivån och arbetsplatsnivån. Inflytandet lokalt bärs av många och duktiga förtroendevalda.

”Den svenska modellen” innebär att fackförbund och arbetsgivare gör upp om arbetsmarknadens villkor utan politikerna. Men det kräver tre pusselbitar: många medlemmar i facket, många arbetsplatser med kollektivavtal och många fackligt aktiva för att ge organisationen legitimitet.

Unionen ska bygga på medlemsengagemang, säger Martin Linder.  

Andelen medlemmar som har tillgång till lokala fackombud har minskat från 61 procent till 51 procent på tio år enligt Unionens beräkningar. Nästan varannan medlem står därmed utan en lokal facklig representant. Samtidigt har medlemsantalet i Unionen ökat med framgångsrika kampanjer och en pandemi som gjorde fler osäkra på sin anställningstrygghet.

Stress och tidsbrist kan ligga bakom tappet

Exakt hur Unionen ska lyckas få drygt 20 000 privata tjänstemän att bli fackombud de närmaste åren är inte klart än, men det kommer kräva fokuserat arbete, enligt ordföranden. Han tror bristen på tid och stressen i yrkeslivet är en orsak till att färre tar uppdrag och bildar klubb på jobbet.

Vi som förbund ska driva på mot arbetsgivare så att de skapar förutsättningar för fackligt förtroendevalda. Vi behöver också arbeta med hur Unionen lockar fler förtroendevalda och ger dem rätt kompetens och utbildning. Att vi stöttar dem i uppdraget med effektiva lösningar för administration till exempel.

Det började med att 35 män spontant sittstrejkade i gruvan i Svappavaara. De kände sig helt utanför, att alla beslut som påverkade dem togs någon annanstans.”

Så skriver journalisten Jonas Nordling om gruvstrejken i december 1969 i sin bok Den svagaste länken. Han beskriver strejken som ett startskott för lagar om lokalt inflytande på jobbet, men pekar samtidigt på att 100 000 aktiva fackombud försvunnit från de svenska arbetsplatserna sedan mitten av 90-talet, enligt officiell statistik.

"Signalerar inte fackligt engagemang"

Jonas Nordling, före detta ordförande i Journalistförbundet, tycker bristen på förtroendevalda är den svenska modellens stora ödesfråga. Han tror att fackens fokus på att locka och behålla medlemmar genom att erbjuda försäkringslösningar och förmåner har varit kontraproduktiv.

Jonas Nordling.

Marknadsföringen som varit framgångsrik i att värva medlemmar för Unionen signalerar samtidigt inte fackligt engagemang. Medlemmen får uppfattningen att någon annan kommer med hjälp, i stället för känslan av kraft att hjälpa sig själv.

Det behövs nya generationer som ser vikten av lokalt fackligt arbete säger Jonas Nordling: 

Tanken med dagens regelverk är att vi ska kunna välja några bland oss själva på jobbet för att föra vår talan. Om det inte längre är möjligt kommer hela modellen utmanas. 

Nordling påpekar att oron över bristande engagemang också delas av arbetsgivare som vill ha en tydlig facklig part att förhandla med för att slippa  detaljerad lagstiftning och toppstyrning från politikerna.

Samtidigt tror han att om medlemsstarka Unionen lyckas få fler fackligt aktiva runtom i landet kan det ge en vitaliserande effekt som sprider sig till andra fackförbund.

"Vi kan inte heller ta medlemskapet för givet"

Unionens ordförande Martin Linder säger sig beredd att lyssna till Nordling, men tycker att få fler att bli medlemmar och att öka antalet aktiva är två olika frågor.

Det behöver inte vara ett motsatt förhållande. Vi måste lyckas med båda. Vi är det förbund som växt mest, men vi kan inte heller ta medlemskapet för givet.

Han tycker att Unionens medlemsökning senaste åren är en bedrift som visar att förbundet kan prestera mot ett högt uppsatt mål.

Tidigare har man sagt att bli fler är omöjligt. Nu fokuserar vi på att lyckas med det här.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.

Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad 6 mars 2024, kl 14:34
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb.