Klarnas avgående fackklubbsordförande Sen Kanner bekräftar att vd:n hållit ett fackkritiskt stormöte strax efter beskedet om kollektivavtal.
– Han gjorde ganska tydligt att nu när allt är påskrivet kan han säga vad han vill, säger Kanner till Kollega.
Klarnas avgående fackklubbsordförande Sen Kanner bekräftar att vd:n hållit ett fackkritiskt stormöte strax efter beskedet om kollektivavtal. "Jag blev väldigt förvirrad", säger hon. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Privat.
I veckan rapporterade Kollega, med hänvisning till flera av varandra oberoende källor inne på Klarna, att vd:n Sebastian Siemiatkowski hållit ett fackkritiskt stormöte kort efter att företaget meddelat att de tecknar kollektivavtal.
Sebastian Siemiatkowski. Foto: Magnus Hjalmarsson Neidman/TT.
Där ska han ha målat upp kollektivavtalskampanjen som en kamp mellan ”etablissemanget” – dit facken och dess medlemmar kopplades - och ”anti-etablissemanget”, dit Klarna och han själv kopplades. Han ska även ha jämfört de senaste händelserna på Klarna med boken ”Djurfarmen”, som handlar om ett uppror bland bondgårdsdjur där den ledande upprorsmakaren visar sig vara en brutal diktator.
Sen Kanner, Unionens avgående klubbordförande på Klarna och den som varit mest synlig i kampen för kollektivavtal, bekräftar nu för Kollega att mötet ägt rum.
– Jag blev väldigt förvirrad av det mesta han sa. Det var svårt för mig att förstå vad han försökte säga. Min bild är att många andra tyckte likadant, säger hon och fortsätter:
– Han gjorde det ganska tydligt att nu när allt är påskrivet så kan han säga vad han vill.
Om jämförelsen med ”Djurfarmen” säger hon kort och gott:
– Jag tror att han ska läsa boken en gång till.
Kollega har försökt ställa frågor till Sebastian Siemiatkowski om stormötet och vad som menas med de olika jämförelserna. Amanda Larsson, presschef på Klarna, bekräftar att det hållits ett möte om ”beslutet om att teckna kollektivavtal och vad det innebär för organisationen framåt”.
I övrigt väljer hon att inte svara på frågorna, utan skriver: ”Vi (…) väljer nu att se framåt och påbörja arbetet med att implementera kollektivavtalet i organisationen.”
"Säker på att det kommer gå bra"
Sen Kanner.
Sen Kanner bekräftar också uppgifter som har nått Kollega under de senaste veckorna: att personer som kampanjade mot strejken nu har uttryckt starkt intresse för att leda den nya Finansförbundet-klubben. Tidningen Arbetet var först med att rapportera om saken, och att anställda känner sig oroliga.
– Jag kan inte tala för dem [personerna som kampanjade mot strejken], men det är väldigt tydligt baserat på hur de uttrycker sig att de är intresserade av att leda diskussionerna om den nya klubben och kontrollera dess inriktning. Men när det kommer till kritan så kommer de anställda rösta för människor som de anser representerar dem.
Kanner ser på Klarnas framtid med tillförsikt, trots att det fackliga arbete som under lång tid byggts upp genom Unionen nu ska avvecklas. Och trots att hon själv, som varit en central person i det arbetet, försvinner.
– Jag är väldigt säker på att det kommer gå bra. Allt jag har gjort är att representera mina medlemmar, som har röstat fram mig gång på gång. Det är vad styrelsen har gjort de senaste tre åren – representerat våra medlemmar och kämpat för deras rättigheter och önskemål. Så jag har inga tvivel om att den nya klubben kommer vara precis lika kompetent. Och jag kommer bidra med all min erfarenhet och stöd, säger hon och fortsätter:
– Jag vet att jag har synts mycket i media, jag har varit trygg med att sträcka på ryggen och tala ut, men det här har aldrig varit en enmansgrej.
Rent konkret tror hon att Finansförbundet-klubben kommer bildas formellt i februari och sedan påbörja arbetet med att ta fram ett samverkansavtal. Så länge Klarna skriver på kollektivavtalet vid årsskiftet, som utlovat.
Kommer Klarna-anställda välja att stanna kvar i Unionen?
– Några kommer säkert göra det. Men vi kommer uppmana alla att byta till Finansförbundet.
Kände du dig pressad att lämna Klarna?
– Nej, inte alls. Det var mitt beslut.
När detta skrivs har Sen Kanner rest till USA och gjort sig onåbar. Men före avfärd meddelar hon att hon när som helst kan ta ett videomöte och svara på nya frågor.
– Även om jag lämnar Klarna så känner jag djupt för de anställda. Jag bryr mig om företaget och vill att det ska lyckas. Jag vill att de anställda ska vara glada.
300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
Björn Larm
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig. – Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Spotifys flygblad fick motsatt effekt
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Epidemic Sound välkomnade fackets krav
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
Tobias Hurtig
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Spelbolag vill teckna branschavtal
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Så många techföretag har tecknat avtal
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”
Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen
AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport.
Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?
– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation.
Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?
– Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.
Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa.
Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen?
– Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen.
Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar?
– Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö.
Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?
– Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI.
Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?
– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.
Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?
– Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har.
Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?
– Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling.
Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd?
– Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system.
Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd
Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. Kan avlasta chefers administration. Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid.
Risker med AI/algoritmer som chefsstöd
Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor. Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. Minskad personlig integritet i arbetslivet. Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet. Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet. Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats. Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser.
Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes.