Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Efter avtalet - Klarnas vd höll fackkritiskt stormöte

I offentligheten har Klarnas vd firat det nya kollektivavtalet. Men inne på företaget fortsätter konflikterna. Anställda berättar nu för Kollega att vd:n hållit ett stormöte där han jämfört facket med de korrupta revolutionärerna i Orwells roman ”Djurfarmen”.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski, till höger Klaras huvudkontor.
Utåt sett är han nöjd. Men efter att kollektivavtalet skrivits under ordnade Klarna-vd:n Sebastian Siemiatkowski ett fackkritiskt stormöte på Klarna - och gjorde jämförelser med Orwells "Djurfarmen". Foto: Magnus Hjalmarsson Neideman/SvD/TT/Simon Rehnström/TT.

Artikeln uppdaterades 2023-11-17 kl. 14.05.

Sent på kvällen den 3 november kom beskedet: Klarna tecknar kollektivavtal. Den strejk som både Unionen och en rad andra fackförbund hade varslat om blåstes av. I ett pressmeddelande skrev Sebastian Siemiatkowski, Klarnas vd: ”Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet.” Några dagar senare berättade han för TV4 att han är ”väldigt glad” att de anställda nu får ett kollektivavtal för banker.

Inne på Klarna lät det annorlunda. Kollega har pratat med flera av varandra oberoende källor, som alla jobbar på Klarna, om ett timslångt stormöte som hölls klockan 11.00 den 8 november – nästan exakt ett dygn efter att strejken skulle ha brutit ut. De anställda ger samstämmiga uppgifter om ett möte där vd:n fortsatte den fackförbundskritiska linje han tidigare hållit i offentligheten.

"Kamp mot etablissemanget"

Enligt Kollegas källor målade vd:n upp den senaste tidens händelser som en kamp mellan två grupper: ”etablissemanget” och ”anti-etablissemanget”. Facken, och de som kämpat för kollektivavtal, kopplades till ”etablissemanget”. Klarna, och Sebastian Siemiatkowski själv, beskrevs som ”anti-etablissemanget”. 

Han visade oss hur fackföreningar fungerar enligt honom, säger en av uppgiftslämnarna.

En annan säger att berättelsen om ”etablissemanget” kopplades ihop med parternas pensionsfonder.

Han började förklara att Svenskt Näringsliv och flera fackförbund tillsammans äger Alecta, att de är tänkt att stå emot varandra men verkar ha ett ekonomiskt incitament att tvinga företag att teckna kollektivavtal.

Refererade till Orwell-bok

Samtliga källor berättar att Sebastian Siemiatkowski också jämförde händelserna på Klarna med George Orwells bok ”Djurfarmen”. Det är en roman om ett uppror bland bondgårdsdjur, som slutar med att den ledande upprorsmakaren visar sig vara en korrupt diktator. Boken tolkas i allmänhet som en allegori över sovjetledaren Josef Stalin och hans väg till makten.

Det var ärligt talat ganska vidrigt, säger en av de anställda.

Det var en timmes ”one man show”, han pratade om allt och inget. Vi fick sitta och lyssna när han dissade fackföreningarna. Jag blev superbesviken. Det var ett slöseri med min arbetstid, säger en annan.

De anställda säger att mötet ledde till förvirring och frustration bland deras kollegor. Ingen gemensam uppföljning, om vad som sades på mötet och vad Sebastian Siemiatkowski egentligen menade, ska ha gjorts sedan dess. 

"Ser framåt"

Kollega har sökt Sebastian Siemiatkowski för att ställa frågor om mötet och budskapet till de anställda. Klarnas presschef Amanda Larsson bekräftar i ett mejl att det hållits ett möte om ”beslutet om att teckna kollektivavtal och vad det innebär för organisationen framåt”. 

I övrigt väljer hon att inte svara på frågorna, utan skriver: ”Vi (…) väljer nu att se framåt och påbörja arbetet med att implementera kollektivavtalet i organisationen.” 

Kollega har efter det, utan framgång, försökt få svar på frågorna på nytt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.